https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Naturens kalender (www.naturenskalender.se) drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är nätverkets huvudman och ingår i universitetets miljöanalysverksamhet, tillhörande delprogrammet Klimat. Huvuduppgiften för Naturens kalender är att samla in observationer av vårtecken, hösttecken och annat i naturens kalender. Nätverkets verksamhet är i första hand kopplat till Sveriges miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan, men ingår även i europeiska (genom Pan-European Phenology database - PEP725) och intermationella (genom International Society of Biometeorology) samarbeten kring fenologisk forskning och miljöövervakning. Data om naturens kalender samlas in på två olika sätt. Dels bedrivs en långsiktig miljöövervakning i form av ”kalendrar” där rapporter om fenologiska observationer samlas in över hela året, dels genomför vi korta ”kollar” där vi tar en ögonblicksbild av naturens kalender i landet vid en viss tidpunkt på året. Med början 2015 genomförs Vårkollen som en 2-dagars kampanj 30 april - 1 maj, där vi med hjälp av medborgarforskares observationer från hela landet får en "ögonblicksbild" av hur långt våren kommit vid den tidpunkten. I Vårkollen görs observationer av hur långt utvecklingen av blomning hos blåsippa, tussilago, vitsippa, sälg och hägg, samt lövsprickningen hos björk, vilka även förekommer i det historiska datasetet (se nedan). Vårkollen genomförs av två partners i Svenska fenologinätverket, SLU och Svenska Botaniska Föreningen. SLU står för teknisk plattform och databearbetning, medan SBF står för informationsmaterial och regional medverkan genom sina lokalföreningar. Båda organisationerna bidrar med information till allmänheten via pressmeddelanden inför Vårkollen och med resultaten efteråt. Motiv och syfte Målet med Naturens kalender är att samla in data om allt från första vårtecken till sista hösttecken, så att vi kan erbjuda landsomfattande data till alla intresserade, för att underlätta forskning, miljömålsarbete och information, vilket kan göra oss bättre rustade att möta klimatförändringens effekter. Observationerna i Naturens kalender kan jämföras med motsvarande observationer som gjordes för över 100 år sedan (se Svenskt historiskt fenologidataset i "Relaterade forskningsdata"), för att upptäcka fenologiska förändringar över tid som kan bero på klimatförändringar. Målet med Vårkollen är att bidra med landsomfattande data för att bättre kunna följa, förstå och förutse klimatförändringens effekter på vilda växter i Sverige genom att studera statusen över hela landet för de ingående arterna och faserna vid en och samma tidpunkt och jämföra dessa med historiska observationsdata för samma arter. Datasetet innehåller en fil med observationsdata (spring_check_2015-2024.csv), en PDF-fil (metadata_spring_check_2015-2024.pdf) med metadata som beskriver ingående variabler och listor på ingående arter och faser, samt en PDF-fil (varkollen_folder_2024.pdf), som är den instruktion som de som rapporterar kan läsa. Observationsdatafilen innehåller totalt 69 668 observationer. Thu, 24 Apr 2025 07:57:09 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-86-2 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-86-2 Sveriges lantbruksuniversitet Ola Langvall Kjell Bolmgren Naturens kalender (www.naturenskalender.se) drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är nätverkets huvudman och ingår i miljöanalysprogrammet Klimat. Huvuduppgiften för Naturens kalender är att samla in observationer av vårtecken, hösttecken och annat i naturens kalender. Nätverkets verksamhet är i första hand kopplat till Sveriges miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan, men ingår även i europeiska (genom Pan-European Phenology database - PEP725) och intermationella (genom International Society of Biometeorology) samarbeten kring fenologisk forskning och miljöövervakning. Data om naturens kalender samlas in på två olika sätt. Dels bedrivs en långsiktig miljöövervakning i form av ”kalendrar” där rapporter om fenologiska observationer samlas in över hela året, dels genomför vi korta ”kollar” där vi tar en ögonblicksbild av naturens kalender i landet vid en viss tidpunkt på året. Med början 2022 genomförs Försommarkollen som en 2-dagars kampanj 5-6 juni, d.v.s. i samband med Världsmiljödagen och Sveriges nationaldag, där vi med hjälp av medborgarforskares observationer från hela landet får en "ögonblicksbild" av hur långt sommaren kommit vid den tidpunkten. I Försommarkollen görs observationer av hur långt utvecklingen av blomning hos hägg, rönn, syrén, prästkrage och liljekonvalj, vilka även förekommer i det historiska datasetet (se nedan), samt på liten blåklocka, som är Sveriges nationalblomma. Försommarkollen genomförs av två partners i Svenska fenologinätverket, SLU och Svenska Botaniska Föreningen. SLU står för teknisk plattform och databearbetning, medan SBF står för informationsmaterial och regional medverkan genom sina lokalföreningar. Båda organisationerna bidrar med information till allmänheten via pressmeddelanden inför Försommarkollen och med resultaten efteråt. Motiv och syfte Målet med Naturens kalender är att samla in data om allt från första vårtecken till sista hösttecken, så att vi kan erbjuda landsomfattande data till alla intresserade, för att underlätta forskning, miljömålsarbete och information, vilket kan göra oss bättre rustade att möta klimatförändringens effekter. Observationerna i Naturens kalender kan jämföras med motsvarande observationer som gjordes för över 100 år sedan (se Svenskt historiskt fenologidataset i "Relaterade forskningsdata"), för att upptäcka fenologiska förändringar över tid som kan bero på klimatförändringar. Målet med Försommarkollen är att bidra med landsomfattande data för att bättre kunna följa, förstå och förutse klimatförändringens effekter på vilda växter i Sverige genom att studera statusen över hela landet för de ingående arterna och faserna vid en och samma tidpunkt och jämföra dessa med historiska observationsdata för samma arter. Datasetet innehåller en fil med observationsdata (early_summer_check_2022-2024.csv), en PDF-fil (metadata_early_summer_check_2022-2024.pdf) med metadata som beskriver ingående variabler och listor på ingående arter och faser, samt en PDF-fil (forsommarkollen_folder_2024.pdf), som är den instruktion som de som rapporterar kan läsa. Observationsdatafilen innehåller totalt 13 933 observationer. Tue, 15 Apr 2025 13:25:31 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-42 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-42 Sveriges lantbruksuniversitet Ola Langvall Kassaarbete i en dagligvarubutik har studerats, dels genom en detaljerad videoanalys av arbetsrörelser och kundinteraktion hos sex kassörer med en parallell observation av kundbeteendet, dels genom en enkätundersökning av besvärsförekomst, upplevelse av stress och stressande moment i kundkontakter hos 50 kassörer inom samma butikskedja i Stockholmsområdet. Arbetsorganisatoriska aspekter studerades inte primärt men enkätresultaten berörde till viss del också dessa förhållanden. Medelåldern för de som svarade på enkäten var låg, 24 år, med erfarenheter i yrket på tre år i genomsnitt. Trots låg ålder var förekomsten av belastningsbesvär tämligen hög. Under det senaste året hade 68 procent känt av nackbesvär medan motsvarande siffra för skuldra var 66, hand/arm 32, bröstrygg 50 och ländrygg 58 procent. Mellan 14 och 18 procent hade någon gång under det senaste året inte kunnat utföra sitt arbete på grund av besvären. Upplevelsen av stress varierade men merparten av respondenterna upplevde stressen som positiv. Ett antal arbetsmoment upplevdes som särskilt fysiskt belastande såsom att hitta EAN-koden på tunga objekt. Kundernas beteende, såsom ovänliga attityder, byggandet av varuberg och retur och reklamationer av varor, var den största källan till psykisk stress. Dålig funktion hos datorsystem och annan telknisk utrustning var andra källor till stress. Studien utmynnade i ett antal rekommendationer kring kassautformning, utbildning av kassörer och organisation av kassaarbete. Syfte: Att få djupare kunskaper om hur fysisk och psykisk belastning på kassörer i dagligvaruhandeln påverkas av kassans utformning och interaktionen med kunderna. Mon, 01 Jan 2007 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0846-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0846-1 Arbetslivsinstitutet Göran Hägg Annika Kihlstedt "ADONIX" står för "Adult-onset asthma and nitric oxide" och är samlingsnamnet för den populationsstudie som Enheten för Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs Universitet bedriver. 6685 slumpmässigt utvalda personer i åldern 25-75 år i Västra Götaland har deltagit. ADONIX-studien samarbetar med INTERGENE-studien och PURE-studien, båda också vid Göteborgs Universitet. I studien undersöks förekomsten av luftvägsinflammation med hjälp av utandad kväveoxid (NO) genom att sätta detta i relation till halten av små partiklar i omgivningsluft just den dagen mätningen görs och dagarna innan. Luftföroreningsdata hämtas från Göteborgs Miljöförvaltning och andra kommuner i Västra Götaland. Mätning av kväveoxid i utandningsluft kan på sikt bli ett bra test att diagnosticera astma eller annan lungsjukdom. Försökspersonerna gör även ett lungfunktionstest (spirometri) och besvarar frågor rörande bakgrundsfaktorer såsom tidigare arbetsuppgifter, allergiska besvär, astma och ärftlighet, samt om aktuell exponering av olika sorters luftföroreningar såväl inom- som utomhus. Dessutom ingår antropometriska mått, mätning av kroppssammansättning, EKG, blodprov samt enkäter med frågor om bl a livsstilsfaktorer (i samarbete med INTERGENE och PURE). Uppföljning med ny undersökning är planerad att påbörjas 2013. Syfte: Det ursprungliga primära syftet var att undersöka om ökad kväveoxidhalt i utandningsluft (FENO) är associerat med en ökad risk för nydebuterad astma. Detta har utvidgats till ett övergripande mål att öka förståelsen för samspelet mellan olika riskfaktorer och genetisk sårbarhet i mekanismer och prognos för astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärt-kärlsjukdomar och stroke. 2490 av deltagarna ingår även i INTERGENE-studien Sun, 01 Jan 2012 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0041-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0041-1 Göteborgs universitet Kjell Torén Anna-Carin Olin INTERGENE är ett forskningsprogram vid vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Studien koordineras gemensamt av Avd f samhällsmedicin och folkhälsa och Avd f akut och kardiovaskulär medicin vid Institutionen för Medicin. Bakgrunden för studien är att trots ständigt ökande insikt i vilka riskfaktorer som disponerar för sjukdomar i hjärtats kransartärer och förbättrad behandling av dem som blir sjuka, är fortfarande insjuknandet i kranskärlssjukdom högt, också i de yngre åldersgrupperna. Den totala sjukdomsrisken uttrycker ett samspel mellan genfrekvenser i befolkningen, livsstil och miljöfaktorer. De genetiska mekanismerna kan handla om antingen på en ärftligt betingad ökning av de klassiska riskfaktorerna, ökad sårbarhet för dessa faktorer och/eller andra genetiska faktorer som påverkar utvecklingen av hjärtsjukdom. Undersökning av studiedeltagare och insamling av data pågick 2001-2004. Såväl kliniska data som enkätdata samlades in. Studien är dels en fall-kontroll studie och dels en tvärsnittsstudie. Fallen är konsekutiva patienter med kransartär sjukdom och omfattar 623 patienter från sjukhus i Västra Götaland. Kontrollpersonerna är ett slumpmässigt urval av populationsrepresentativa friska individer från samma population som fallen, 3614 personer i åldern 25-75 år. Även 400 första grads släktingar till fallen undersöktes. Deltagarfrekvensen i den slumpvis utvalda kohorten var ca 43%. Under 2014-2016 återundersöktes 1275 av deltagarna från Göteborg och kranskommunerna. Deltagarfrekvensen var då 61 5 %. Syfte: Syftet med studien är att studera INTERaktionen mellan GENEtisk sårbarhet och betydelsen av faktorer såsom kostvanor, andra levnadsvanor, kön, psykosocial miljö och fysisk miljö för hjärt-/kärlsjukdom och andra kroniska sjukdomar. Sat, 01 Jan 2011 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0014-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0014-1 Göteborgs universitet Lauren Lissner Annika Rosengren Dag Thelle Kjell Torén Den nationella äldrestudien SNAC - The Swedish National Study on Aging and Care, innefattar fyra deltagande områden: SNAC-Blekinge, SNAC-Kungsholmen, SNAC-Nordanstig och SNAC-Skåne Gott Åldrande i Skåne (GÅS). Vid samtliga fyra områden finns ett självständigt forskningscentrum som bedriver dels en befolkningsstudie och dels en vårdsystemstudie. Under 'Relaterade studier' finns beskrivning om huvudstudien SNAC, samt specifik studiebeskrivning för respektive delstudie inom SNAC. SNAC-GÅS Gott Åldrande i Skåne riktar sig till ett urval av personer 60 år och äldre boende i Malmö, Eslöv, Hässleholm, Osby eller Ystad. Studien består av en vårdsystemdel och en befolkningsdel. Befolkningsdel: Basundersökningen genomfördes mellan år 2001 till 2004, då totalt 2931 personer i åldrarna 60-93 år deltog. En första återundersökning av deltagare > 78 år genomfördes under 2005-2007. En andra återundersökning av alla från basundersökningen skedde åren 2008/2010, då även 1523 nya deltagare bjöds in. En tredje och fjärde återundersökning har skett 2010/2012 respektive 2013/2015 då ytterligare 1350 deltagare inkluderades. En femte och sjätte återundersökning sker 2016/2018 respektive 2019/2021. Vårdsystemdel: Datainsamlingen sker i två steg: I det första steget samlas uppgifter om samtliga äldre som för närvarande erhåller vård och omsorg från de aktuella kommunerna och/eller Region Skåne. I nästa steg samlas information om alla nya vårdtagare och om utvecklingen för de som redan har insatser (kontinuerlig registrering). Syfte: Inom ramen för SNAC är syftet med delstudien SNAC-S (GÅS) att få i en befolkningsundersökning få kunskap om och följa: normalt åldrande, funktionsförmåga, förekomst av sjukdomar och dess riskfaktorer, äldres hälsa och livssituation, samt behov av vård och omsorg. Fo detailed information on variables, see https://www.geriatrik.lu.se/gott-aldrande-i-skane Fri, 10 Jan 2014 11:43:54 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0128-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0128-1 Lunds universitet Sölve Elmståhl