https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Data innehåller räkningar av antalet bladlöss (Rhopalosiphum padi) som koloniserar veteplantor (Triticum aestivum) efter fröbehandling med kemiska substanser samt på kontrollväxter (behandlade med vatten/vätare), och mått på storleken på bladluspopulationer på växter efter behandling. Data samlades in i växthus/tillväxtkammare. Se engelsk beskrivning för mer information. Tue, 22 Apr 2025 11:19:57 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-70-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-70-1 Sveriges lantbruksuniversitet Robert Glinwood Här presenteras all data och kod för artikeln "Strong diel variation in the activity of insect taxa sampled by Malaise traps" av Viktor Gårdman, Emme McDonald & Tomas Roslin. Provtagningen av insekter har utförts av författarna . 24 Malaisefällor sattes upp i en boreal skog i centrala Sverige (Lat. 60.024855, long. 17.751336) och tömdes varannan timme under fem dagar, med undantag för nätter (22:00-06:00), som hade ett interval på fyra timmar (tömning 22:00, 02:00, 06:00). Malaisefällornas position i förhållande till varandra illustreras bäst via Fig. 1B i artikeln. Insekterna identifierades till taxonomisk familj för flugor (Diptera), skalbaggar (Coleoptera) och steklar (Hymenoptera). Överfamiljerna Chalcidoidea och Cynipoidea inom Parasitsteklar (Parasitica; Hymenoptera) identifierades enbart till överfamilj på grund av svårigheter med att familjebestämma arter inom dessa överfamiljer. Halvvingar (Hemiptera) bestämdes till familj inom skinbagggar (Heteroptera), men enbart till underordning för stritar (Auchenorrhyncha) och växtlöss (Sternorrhyncha). För att förenkla bestämningsprocessen så gjordes ingen vidare identifiering av småfjärilar (microlepidoptera) och för alla insektsordningar förutom Coleoptera, Diptera, Hymenoptera, Hemiptera och Lepidoptera identifierades arter enbart till ordning. Filen "HRS_SpeciesData" innehåller information om varje individ som fångades under provtagningsperioden. Det inkluderar datum för fångsten ('Date', givet som DD/M); vilken fälla som individen hittades i (TrapID); tid i hh:mm (Time); tid i enbart timmar (Time_con), tid som en fraktion mellan 0 (00:00) och 1 (23:59) (Time_Num); superfamilj för varje taxon (Superfamily); taxon som varje individ delats in i (Taxon). För taxon med högre taxonomisk nivå än superfamilj anges den taxonomiska nivån i kolumnen för superfamilj. Filen "HRS_EnviData" innehåller information om hur många individer per taxon som fångades vid varje provtagningstillfälle för de 17 mest frekventa taxa (förekommande som fler än 49 individer eller vid mer än 19 provtagningstillfällen), summerat över alla fällor. Kolumnerna "Taxon" och "Superfamily" följer samma princip som ovan, men här finns även en kolumn för taxonomisk ordning (Order). Kolumnerna för tid och datum följer samma princip som ovan. Kolumnen "ID" är en unik kombination av datum och tid anget som DDhh. T.ex tömningen 20:00 den 15:e har ID 1520. Utöver abundansen av individer för varje ID och taxa ges vädervariabler. Temperatur anges i grader Celsius (°C), vind i meter per sekund (m/s), molntäcke (cloud cover) som en fraktion mellan 0 (klar himmel) och 1 (totalt molntäcke), regn i mm, vindriktning i väderstreck och relativ luftfuktighet i %. Värdena är medelvärden från fem mätningar varje halvtimme från den förra provperioden till nästa, med undantag för nätter där medelvärden kommer från nio halvtimmesmätningar per tömning (tömning 22:00, 02:00, 06:00). Väderdatan kommer från väderstationen 327 Björklinge (Lat. 60.05042, long. 17.62149) och tillhandahålls av Trafikverket (https://www.trafikverket.se/). All kod är skriven in R version 4.4.0 och presenteras via Rmarkdown Fri, 05 Dec 2025 12:45:22 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-211 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-211 Sveriges lantbruksuniversitet Viktor Gårdman Emme McDonald Tomas Roslin Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation och nedbrytningshastighet med bladluskort och "bait lamina strips" i tio par pollinatörsattraktiva fleråriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Nedbrytningshastigheten uppskattades genom att placera ut "bait lamina strips" fyllda med ett standardiserat organiskt material. Fyra grupper om fem remsor placerades ut längs varje 100-meterstransekt, med grupper var 20:e meter, vilket resulterade i 80 remsor per plats. Inom varje grupp placerades remsorna med 20 cm mellanrum. Remsorna grävdes ned i marken i 15 dagar, vilket sammanföll med slutet av undersökningarna. Efter denna exponeringsperiod registrerade vi antalet genomborrade hål och beräknade nedbrytningshastigheten genom att dividera antalet genomborrade hål med det totala antalet fyllda hål. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Perennial flower strips increase pollinator and natural enemy abundance but show limited efficacy in pest control for adjacent crops”. Wed, 08 Oct 2025 11:12:23 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-102 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-102 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Maria Viketoft Elodie Chapurlat Johan A. Stenberg Mattias Jonsson Ola Lundin Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation med bladluskort i åtta par pollinatörsattraktiva ettåriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje transekt i den intilliggande grödan, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Denna undersökning genomfördes endast i fyra av de åtta fälten. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. Hushållningssällskapet gav stöd genom att identifiera lämpliga försöksplatser, underlätta kontakten med lantbrukarna samt granska och redigera den slutliga manusversionen som hör till datasetet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Annual flower strips under the ‘All of Sweden blooms’ initiative - how do they perform for pollinators, natural enemies and herbivores?”. Thu, 29 Jan 2026 08:09:03 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Ola Lundin Elodie Chapurlat Mattias Hammarstedt Mattias Jonsson Johan A. Stenberg Maria Viketoft