https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Dessa data är kompileringar av de hållbarhetsmål som finns i Svenska gymnasieskolans läroplan samt ämnesplaner för alla gymnasiegemensamma ämnen. Ämnena som inkluderas i data är Samhällskunskap, Religionskunskap, Svenska, Svenska som andraspråk, Engelska, Matematik, Historia, Naturkunskap, samt Idrott och Hälsa. Både de utgående (2011-2025) och nya (2025-) ämnesplanerna har analyserats och kompilerats i dessa dataset. Tue, 02 Dec 2025 14:55:06 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-59 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-59 Luleå tekniska universitet Johan Miyatani Charlotta Söderberg Studien omfattar riksdagsval till den andra kammaren från 1887, det första valet av modern typ i Sveriges historia med klart avgränsade politiska grupperingar inom väljarkåren, till 1968, det sista valet med tvåkammarsystem. Syftet är att studera förändringen av det svenska valdeltagande under den här tidsperioden, samt att se hur sociala strukturer påverkar det politiska beteendet. Datamaterialet innehåller både politiska och sociala data. Tue, 18 Mar 2025 16:57:51 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0140-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0140-1 Uppsala universitet Leif Lewin Materialet består av tentamensresultat bland 458 studenter som för första gången besvarade en viss salsskrivning på den sista av fyra delkurser i en akademisk grundkurs i historia vid ett svenskt universitet, vid något av tio kurstillfällen mellan 2010 och 2020. Tentamensresultatet utgörs av en poängsumma fördelad på poäng som erhållits på svar salsskrivningens frågor respektive på poäng som varje student innan salsskrivningen har kunnat erhålla från frivilliga inlämningsuppgifter, kallade duggor. Materialet innehåller även uppgift om tentamensresultatet från de två närmast föregående delkurserna på samma kurs och vid samma kurstillfälle. Data har använts för att undersöka i vilken grad duggorna har påverkat resultatet på den sista salsskrivningen samt i vilken grad utfallet har påverkats av tentamensresultatet på de två närmast föregående delkurserna. Examensresultat av 458 studenter vid ett svenskt universitet, insamlade vid tio kurstillfällen under elva år, 2010-2020. Data har inhämtats från rättningsprotokoll för åren 2010-2017 respektive från LADOK 2018-2020 samt har därefter anonymiserats. Variablerna är: studiegrupp, studentkategori, tentand, kön, tentamensår samt fem resultatvariabler Thu, 26 Jan 2023 15:06:42 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-103-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-103-1 Karlstads universitet Mikael Svanberg 1965 inleddes ett forskningsprojekt om de svenska folkrörelsernas historia vid historiska institutionen i Uppsala. Folkrörelsernas historia beskrevs utifrån de lokala föreningarna och deras funktioner. En huvudfråga var om det finns en viss typ av samhälle eller miljö där folkrörelser lättare utvecklas. En särskild kod för den administrativa indelningen i Sverige behövde utarbetas. Före 1952 fanns det över 2500 kommuner och under tidens lopp hade flera av dem hunnit förändra sina gränser, nya kommuner hade kommit till, gamla kommuner hade inkorporerats i de snabbt växande stadskommunerna. Det kodsystem som utarbetades, GEOKOD, byggdes därför upp så att man kunde ta hänsyn till alla sådana förändringar. Det var inte bara kommunerna som förändrades. Förändrades gjorde också de organisationer som skulle dokumenteras, det gällde i särskilt hög grad om fackförbunden. Det fick bli en forskningsuppgift att systematisera hela föreningsfloran i Sverige, främst alla de fackförbund som uppstått, uppgått eller övergått i varandra. För att kartlägga de stora folkrörelsernas utbredning, samlade man in uppgifter om antalet medlemmar i varje lokal förening per den 31 december varje år. Man tog med frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen, fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska partiet. Databasen innehåller uppgifter från över 4000 fackliga avdelningar. Varje enskild förening eller facklig avdelning utgör enheterna i systemet, och inom varje sådan enhet kan man finna uppgifter om föreningens namn och kodnummer, om det nummer som den tilldelats i organisationen, om namnet på den ort där den är belägen, om koden för den kommun i vilken den är belägen, om dess startår och dess slutår. Thu, 01 Jan 1987 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0209-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0209-1 Uppsala universitet Sven Lundkvist Carl-Göran Andrae Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Förundersökningen skedde i form av en antikvarisk kontroll och föranleddes av renovering av VA-nätet i gatorna runtom kv Banken i centrum av det medeltida Linköping. Till stor del skedde arbetet genom att fem mindre schakt samt ett längre i Borgmästaregatans nedre del togs upp. Det längre schaktet i söder har ett mycket intressant läge i en viktig del av den medeltida staden Linköpings historia, då den berör bl a S:t Larskyrkans kyrkogård, samt flera tomtgränser och en gränd som påträffats vid tidigare tillfällen. Relationen mellan dessa är av stor betydelse för att kunna förstå och analysera det äldsta Linköpings etablering och framväxt. Det visade sig dock att schakten till stora delar gick i omrörda lager. Endast mindre partier av orörda kulturlager kunde dokumenteras i södra delen, men dessa var alltför fragmentariska för att kunna bidra till områdets historia. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Målsättningen med förundersökningen var att konstatera om det fanns bevarade kulturlager eller ej och om möjligt fördjupa den tidigare kunskapsbilden. Den stratigrafiska relationen mellan olika tomtgränser, en äldre gränd, S:t Lars kyrkogård samt en tidigare påträffad kalkflisläggning är av största vikt. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Thu, 10 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2060-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2060-1 Uppsala universitet Enkätundersökning skickad till såväl finska som jugoslaviska invandrarföreningar. Fokus ligger på immigranternas historia, organisation, resurser och aktiviteter. Fri, 01 Jan 1988 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0229-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0229-1 Stockholms universitet Magdalena Jaakkola Henry Bäck Utredare och systemutvecklare vid CEDAR, avdelningen för Demografiska databasen, har arbetat med att ta fram ett datauttag till forskarna Kerstin Enflo (Lunds universitet), Erik Prawitz (Institutet för Näringslivsforskning) och Gunes Gokmen (Lunds universitet) från databasen TABVERK. Syftet är att studera hur regional specialisering påverkar könsroller. För att analysera ekonomisk historia och könsroller på sockennivå används uppgifter om andel oäkta barn som föddes och dog, den genomsnittliga äktenskapsåldern och andra åldersmått (skillnad mellan makar, som genomsnitt eller som andelar i olika kategorier) och åldern på barnaföderskorna. Även vaccinationstäckning som ett allmänt tillitsmått, eller som ett mått på socialt kapital används. Forskningsmaterialet är hämtat från Tabellverksdatabasen, som finns vid CEDAR, avdelningen för Demografiska databasen (DDB), Umeå universitet. Tabellverket bildades 1749 var verksamt fram till 1859, då Kungliga Statistiska Centralbyrån inrättades och övertog insamlandet av befolkningsstatistiken. Tabellverksmaterialet innehåller information om ca 2 500 församlingar, samtliga i Sverige. Informationen täcker en stor mängd uppgifter om, för att nämna några, antal födda och döda, yrken, vigslar och - inte minst - dödsorsaker. Sat, 01 Jan 2022 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-17197-u21011 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-17197-u21011 Umeå universitet Sandström, Mattias Hyvönen, Outi Wisselgren, Maria Frågan om hur byggnadsmaterial och byggnadsteknik förändrades i det medeltida stenkyrkobyggandet prövades på ett mindre antal skånska kyrkor vid två olika tillfällen på 1980-talet (Sundnér 1986, 1989). Resultatet visade kronologiska förändringar både beträffande vilka bergarter man valde, hur man bearbetade stenarna och hur man murade. Eftersom Skåne representerar ett område med skilda naturgeografiska förutsättningar, inte minst när det gäller förekomst av råvaror till byggandet, var det möjligt att se att man under den äldre medeltiden huvudsakligen valde lokala bergarter. Det var bara i undantagsfall, som i det första stenbyggandet under 1000-talet med Dalby kungskyrka och de äldsta delarna av Lunds domkyrka som man valde att transportera byggnadssten längre sträckor (Löfvendahl och Sundnér 1997, Sundnér 1995, 2000, 2012). Under loppet av 1100-talet kom dock sandstenen från Höör i mellersta Skåne att få en större spridning som bearbetad sten främst i portaler och dopfuntar. Från 1200-talet blev tegel alltmer använt som byggnadsmaterial och fick framför allt under 1400-talet en stor produktionsökning främst för omfattande valvslagning. Teglet kom också att ersätta naturstenen i portaler och utsmyckningar när murarna byggdes av markstenar. Dessutom ändrades murningstekniken genom att stenarna inte längre lades i jämna lager. Även arkitektoniska förändringar av skilda slag är iakttagbara och har därför på olika sätt registrerats, bland annat genom utvecklingsplaner. Totalt finns 283 helt eller delvis bevarade medeltidskyrkor på landsbygden i Skåne, av dessa ingår 245 kyrkor i inventeringen. Sex kyrkor (Östra Strö, Östra Hoby, Munka Ljungby, Vallkärra, Skurup och Vinslövs kyrkor) som saknar bevarat långhus har ändå tagits med därför att det fanns andra byggnadsdelar som var intressanta i sammanhanget. Syfte: Att undersöka hur byggnadsmaterial och byggnadsteknik förändrades i det medeltida stenkyrkobyggandet i Skåne. Del A: Register över uppgifter som rör hela kyrkan. Informationen är insamlad genom mätningar och observationer. Del B: Register där uppgifterna relateras till de olika objekten. Informationen är insamlad genom mätningar och observationer. Planritningar över kyrkobyggnader. Ritningarna kan laddas ned i två olika format: .ai som är illustratorfiler och .svg som är xml-baserat och kan öppnas med olika webbläsare och olika textredigeringsprogram. Tue, 18 Mar 2025 08:25:11 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0941-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0941-1 Lunds universitet Barbro Sundnér Riksantikvarieämbetet UV Öst genomförde under hösten 2004 en arkeologisk förundersökning del 1 vid Herstadbergs gård i Kvillinge socken, Norrköpings kommun. Undersökningen utfördes i form av sökschaktsgrävning inom de områden som planerades för exploatering. Undersökningen visade att endast obetydliga lämningar efter äldre tiders aktiviteter fanns bevarade runt omkring höjdpartiet där det gamla säteriet Herstadberg har legat. Runt den gamla säteribebyggelsen och husgrunden fanns endast få spår av aktiviteter och bebyggelse från tiden före 1800-talet då den nuvarande bebyggelsen uppfördes och området genomgick omfattande markarbeten. UV Öst bedömde efter avslutad förundersökning att de nu planerade exploateringsytorna inte innehöll lämningar som motiverade fortsatta undersökningar. Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med undersökningen var att ta reda på i vilken utsträckning de delar av Herstadbergs bytomt som berördes av exploateringen innehöll äldre bevarade lämningar. Undersökningsområdet innehöll även topografiskt fördelaktiga lägen för gravar och boplatser från förhistorisk tid, och undersökningen skulle även syfta till att klargöra om sådana förekom. ZIP-filen innehåller data i form av fyra shape-filer med information om schakt, eventuella anläggningar samt övriga metadata från den arkeologiska undersökningen. Fri, 30 Oct 2020 10:42:34 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2409-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2409-1 Uppsala universitet Skånes ekonomisk-demografiska databas (SEDD) innehåller demografiska och socioekonomiska data från 1600-talet till idag. Informationen är hämtad ifrån nio stycken rurala socknar i Skåne (Ekeby, Frillestad, Halmstad, Hässlunda, Hög, Kågeröd, Kävlinge, Sireköpinge och Stenestad) samt från en tätort (Helsingborg), där kyrkböckernas uppgifter om individers födslar, dödsfall och giftermål länkats samman för att rekonstruera familjer och familjeförhållanden. Databasen är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan Landsarkivet i Lund och Centrum för Ekonomisk Demografi vid Lunds universitet. Samarbetet har resulterat i en händelsedatabas (tillgänglig via Landsarkivet) och en forskningsdatabas. Beskrivningen nedan rör forskningsdatabasen som innehåller fem församlingar i Skåne: Halmstad, Hög, Kågeröd, Kävlinge och Sireköpinge. I dagsläget innehåller forskningsdatabasen data för 104 000 individer från 1646 fram till år 1968, som kompletterats med information från SCB för perioden fram till 2011. Individer följs från födsel eller inflyttning till död eller utflyttning. För närvarande excerperas även data för Landskrona under 1900-talet. Att det är en så pass heltäckande databas, samt att den kombinerar demografiska och socioekonomiska uppgifter, medför att SEDD är unik i Sverige. De demografiska variablerna inkluderar: Födslar Dödsfall Dödsorsaker Giftermål Inflyttning Utflyttning Födelseordning De socioekonomiska och hälsorelaterade variablerna inkluderar: Yrke Jordinnehav Bostadstyp Äganderätt Inkomst Längd Hälsa vid födsel Hälsa vid mönstring Till dessa finns hushållsvariabler såsom familjestorlek, position inom familjen etc. Syfte: Skånes ekonomisk-demografiska databas (SEDD) har som syfte att fungera som en forskningsinfrastruktur som kan tillgodose såväl den ekonomiska och demografiska forskningens som släkt- och hembygdsforskares behov. Mon, 01 Nov 2021 15:13:11 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0156-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0156-1 Lunds universitet Martin Dribe Patrick Svensson Tommy Bengtsson