https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Data om kemiska föreningar utvunna från honungsbiyngel (Apis mellifera) i en varroaresistent och varroamottaglig population. Prover togs 0, 6, 12, 18, 24 och 36 timmar efter avtäckning av yngel genom nedsänkning av puppor i pentan under 10 minuter. 6 bikupor från varje population användes och 3 replikat togs per bikupa per tidpunkt. FAME-kolonnen beräknades genom att tillsätta metylpalmitat, linoloat och stearat tillsammans, medan FAEE-kolumnen beräknades genom att tillsätta etylpalmitat, linoloat och stearat tillsammans. Prover analyserades med användning av gaskromatografi. R version 4.4.0 och RStudio version 1.4.1.748 användes för att analysera data. Alla paket och deras version listas i det bifogade R-skriptet. Inkluderade datafiler: Scaramella_et_al_2024_Contrast.tsv: 16 rader × 12 kolumner Scaramella_et_al_2024_Data.tsv: 210 rader × 14 kolumner Mon, 24 Jun 2024 13:15:10 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-173 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-173 Sveriges lantbruksuniversitet Nicholas Scaramella Barbara Locke Data samlades in i Uppsala, Sverige, mellan 2019 och 2021. Bikupor med varroaresistenta bidrottningar från Oslo, Norge (n=3), Gotland, Sverige (n=5), och Avignon, Frankrike (n=4), samt icke-resistenta kontrollpopulationer från Uppsala, Sverige (n=5) etablerades och placerades vid SLU Lövsta fältforskningsstation (GPS-koordinater: 59° 50’ 2.544”N, 17° 48’ 47.447”E). Reproduktionsframgången för varroakvalster mättes i yngelramar som antingen varit tillgängliga eller otillgängliga för arbetsbina. Avskiljare till ramarna installerades direkt efter täckning och nio dagar senare dissekerades yngelramarna. Cellernas lock avlägsnades med skalpell, och därefter avlägsnades försiktigt bipuppan och kvalstren från varje cell med pincett och pensel. Antalet framgångsrika reproduktionsförsök, definierat som att ett moderkvalster gett upphov till en hane och minst ett nytt honkvalster, räknades. Om detta kriterium inte uppfylldes bedömdes detta som ett misslyckat reproduktionsförsök, och orsaken till detta noterades. Data analyserades i R version 4.0.1, i R Studio 1.3.959. En linjär blandad modell användes för att jämföra kvalstrets fekunditet och effekten av behandlingarna mellan de olika bipopulationerna, där varroakvalstrets reproduktionsframgång användes som responsvariabel, populationens ursprung och om bina haft eller inte haft tillgång till yngelramarna användes som oberoende variabel, och koloni och år som slumpvariabel. Minstakvadratmetoden användes för att jämföra behandlingar mellan individuella populationer. Scaramella_et_al_2023_Data.tsv - Datauppsättning består av 34 rader och 21 kolumner. Bisamhällets demografi och behandling är listade. All insamlad data är räknedata och förklaras mer detaljerat i README-filen. Det R-skript som använts i analysen bifogas. Det är uppdelat i två sektioner där den första använts för den statistiska analysen och den andra för att göra de grafer som ingår i artikeln. Se SECTION 1 - ANALYSIS och SECTION 2 – PLOTs Scaramella_et_al_2023_Analysis_Code_log.txt och Rplots.pdf kan, givet att skriptet finns i samma katalog som datafilerna och nödvändiga paket installerats (se sessionInfo.txt), återskapas genom att köra: Rscript Scaramella_et_al_2023_Analysis_Code.R > \ Scaramella_et_al_2023_Analysis_Code_log.txt Scaramella_et_al_2023_Bar_Graph_Data.tsv - Datauppsättning bestående av 8 rader och 5 kolumner. Kolonidemografi och utsedd behandling listas. All data är genererad från räkningsdata i Scaramella_et_al_2023_Data.tsv och förklaras mer i detalj i read me-filen. Scaramella_et_al_2023_Stacked_Bar_Graph_Data.tsv - Datauppsättning bestående av 102 rader & 8 kolumner. Kolonidemografi och utsedd behandling listas. All data är Scaramella_et_al_2023_Data.tsv omstrukturerad för att inkludera "reason failed" som en kolumn. Uppgifterna förklaras mer i detalj i read me-filen. Thu, 01 Jun 2023 11:09:57 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-79-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-79-1 Sveriges lantbruksuniversitet Nicholas Scaramella Ashley Burke Melissa Oddie Barbara Locke Vilda bin har minskat i antal och jordbrukare har därför börjat använda även honungsbin tillsammans med blomremsor. För att ta reda på om blomremsor förstärker vilda bin och dämpar konkurrensen från honungsbin har förekomsten av humlor och honungsbin undersökts på 16 platser i Sverige under sommaren 2018 och våren 2019. Se den engelska sidan för utförligare beskrivning. Wed, 24 Nov 2021 13:38:17 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-285-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-285-1 Sveriges lantbruksuniversitet Riccardo Bommarco Honungsbin står för närvarande inför flera utmaningar som har resulterat i att bipopulationer minskar i många delar av världen. I nordliga klimat är vintern en flaskhals för honungsbin och en fördjupad förståelse av koloniernas förmåga att stå emot vintern behövs för att skydda bipopulationerna från ytterligare nedgång. I denna studie studerades vädervariablers inflytande på bikoloniers viktminskning under vintern (2019-2020) i två bigårdar (totalt 32 kolonier) i sydvästra Sverige med väderstationer som registrerade vind, temperatur, luftfuktighet och nederbörd med 5 minuters intervall. Tre underarter av honungsbin och en hybrid studerades: den inhemska Apis mellifera mellifera, italienska bin A. m. ligustica, Carnicabin A. m. carnica och hybriden Buckfast. Dessutom registrerades kvalsterangrepp av Varroa. För att analysera faktorerna som är inblandade i resurskonsumtion utvecklades tre modelleringsmetoder med hjälp av väder- och viktdata: den första länkade daglig förbrukningshastighet med miljövariabler, den andra modellerade den kumulativa viktförändringen över tid och den tredje uppskattade viktförändringen över tid kopplat till variablerna ljusintensitet och temperatur. Viktminskningarna var i allmänhet låga (0,039 ± 0,013 kg/dag och koloni) och jämförbara med sydligare platser, troligen på grund av en exceptionellt varm vinter (medeltemperatur 3,5 ° C). Viktminskningarna skilde sig bara marginellt mellan underarter med indikationer på att A. m. mellifera hade en mer konservativ resursförbrukning, men fler studier behövs för att bekräfta detta. Vi fann ingen effekt av Varroa kvalster på viktminskning. I allmänhet resulterade ökande ljus och temperatur i en ökande resursförbrukning hos honungsbina och inom temperaturområdena för experimentet överensstämmelse resultatet med huvudekvationen för metabolisk ekologisk teori (MTE). Effekterna av klimatförändringar kan eventuellt påverka honungsbinas övervintringsstrategier och framgång under övervintringar eftersom temperaturen förväntas förändras men ljusintensiteten förväntas förbli densamma. Ett beroende av både ljus och temperatur för att styra resursförbrukningen kan således potentiellt begränsa honungsbinas förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat. Thu, 14 Oct 2021 08:07:03 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-240-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-240-1 Högskolan i Skövde Niclas Norrström Mats Niklasson Sonja Leidenberger Den mesta forskningen om biologin hos det västliga honungsbiet (Apis mellifera) fokuserar på arbetsbina, men kunskapen om drönarna är bristfällig trots deras viktiga roll vid parning med en jungfrulig drottning. Tillgänglig information om deras ekologi och beteende baseras huvudsakligen på direkta observationer, vilket kräver intensiv erfarenhet och kunskap om honungsbin. Endast två nyligen genomförda studier i Frankrike och Argentina har övervakat drönare kontinuerligt, men endast i form av en enda observationskupa eller under en kort tidsperiod. Därför saknas det fortfarande studier som kontinuerligt har övervakat drönarnas flygaktivitet under hela parningssäsongen. Dessutom känner vi inte till några studier som har jämfört ekologin och beteendet hos drönare mellan olika underarter av Apis mellifera. Förutom syftet att analysera ekologin och beteendet hos drönare under våren och sommaren i Sverige, där klimatet utgör en utmaning för honungsbin, var målet med detta projekt att jämföra den inhemska, men hotade, underarten Apis mellifera mellifera (Mel) med hybriden "Buckfast" (Apis mellifera x, Buck). I Sverige är det den senare som är vanligast i dagens biodling. Aktivitetsdata vid ingången till bikuporna samlades in med hjälp av RFID-teknik (Radio Frequency Identification) i två olika bigårdar med vardera 8 bisamhällen. RFID-tekniken möjliggör kontinuerlig övervakning av bin som är märkta med ett mikrochip på bröstkorgen. Härigenom märktes endast nyfödda drönare med en maximal ålder på 3 dagar. Vidare studerades drönarnas aktivitet och beteende vid ingången till bikupan med hjälp av videoinspelningar. Väderparametrar mättes med väderstationer som installerats i bigårdarna, vilket möjliggjorde en direkt analys av aktiviteten i förhållande till väderförhållandena (temperatur, vindhastighet, regn, luftfuktighet). Wed, 14 Feb 2024 14:58:09 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-211 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-211 Högskolan i Skövde Finja Schaumann Syftet med denna studie var att undersöka hur kort- och långtungade bin (humlor och honungsbin) påverkar fröavkastning hos olika sorter av rödklöver, med fokus på tetraploida sorter. Studien består av två olika experiment. I det ena experimentet samlades det in data från fält på sex olika platser (Lantmännens forskningsstationer) utspridda i södra och norra Sverige över två år. Här samlades det in data på fröskörd, frösättning, förekomst av pollinerande bin och skadevivlar, och växtegenskaper (densitet av blomhuvuden samt antal småblommor per blomhuvud) från en diploid samt tre tetraploida rödklöversorter. Det andra experimentet bestod av ett burförsök. Här undersöktes hur fröskörden i tetraploid rödklöver påverkas av olika densiteter av den korttungade humlan Bombus terrestris i burar jämfört med öppen pollinering från odlarfält i södra och norra Sverige under två år. Wed, 11 Mar 2026 08:17:06 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-28 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-28 Sveriges lantbruksuniversitet Kajsa Svensson Veronika Hederström Ida Valentin Sara Lindholm Linda Öhlund Mattias C. Larsson Åsa Lankinen Drönarnas enda kända uppgift är att para sig med en jungfrulig drottning. Bortsett från deras parningsbeteende har deras ekologi studerats lite i jämförelse med honungsbinas honor. Den mesta tidigare kunskapen är baserad på direkta observationer vid en enda experimentkupa och samlades in under en begränsad tidsperiod. Ingen studie har fokuserat på skillnader mellan underarter av Apis mellifera. I denna studie presenteras data om drönare och arbetsbins livslängd i kolonier av Apis mellifera mellifera och Apis mellifera x (hybrid Buckfast) under hela parningssäsongen på våren och sommaren, med hjälp av radiofrekvensidentifieringsteknik. Denna metod möjliggör kontinuerlig övervakning av märkta bin vid ingången till bikuporna tillsammans med individernas rörelseriktning. Man fann skillnader mellan Apis m. mellifera och Buckfast-drönare, där Apis m. mellifera visade senare drönarproduktion på våren, men tidigare första aktiviteter och en senare toppaktivitet. Dessutom flög Apis m. mellifera mer under höga ljusintensiteter och blåsiga förhållanden och utförde fler längre flygningar än Buckfast-drönare. Inga skillnader hittades i deras livslängd. Drönarna visade dock generellt högre aktivitet ju högre temperaturen var och undvek flygningar i regn. Resultaten bekräftade att vårfödda drönare överlever längre än sommarfödda drönare och generellt sett lever längre än arbetsbin. Drönarnas högsta aktivitet inträffade på eftermiddagen medan arbetsbin uppvisade liknande aktiviteter under hela dagen. Arbetarbin, till skillnad från drönare, flög i regn. Normalt beskrivs drönarnas orienteringsflygningar inträffa mellan 4 och 8 dagars ålder, men sådana flygningar observerades tidigare i denna studie. På sommaren genomfördes frekventa parningsflygningar innan drönarna uppnådde könsmognad (vid 12 dagars ålder). De observerade skillnaderna i drönarnas ekologi stöder en möjlig lokal anpassning av den inhemska underarten Apis m. mellifera till miljöförhållandena i Sverige. Fri, 02 Aug 2024 11:45:44 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-169 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-169 Högskolan i Skövde Finja Schaumann Niclas Norrström Mats Niklasson Sonja Leidenberger