https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Vilda bin har minskat i antal och jordbrukare har därför börjat använda även honungsbin tillsammans med blomremsor. För att ta reda på om blomremsor förstärker vilda bin och dämpar konkurrensen från honungsbin har förekomsten av humlor och honungsbin undersökts på 16 platser i Sverige under sommaren 2018 och våren 2019. Se den engelska sidan för utförligare beskrivning. Wed, 24 Nov 2021 13:38:17 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-285-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-285-1 Sveriges lantbruksuniversitet Riccardo Bommarco Dessa data beskriver artrikedom av växter, dagfjärilar och humlor i linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningar), och historisk och nutida täckning av gräsmarker i en 2 km buffert runt respektive plats. Se engelsk beskrivning för mer detaljerad information. Datamängden består av 112 rader och 15 kolumner, exklusive rubriker. Varje rad innehåller information om en studerad habitat (totalt 112). Se den engelska informationen för en beskrivning av informationen i varje kolumn. Tue, 31 Jan 2023 10:00:07 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-246-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-246-1 Sveriges lantbruksuniversitet Svenja Horstmann Att identifiera och kvantifiera interaktioner mellan stressfaktorer som påverkar grödor i agroekosystem är nödvändigt för att guida hållbara grödskötselstrategier. Under de senaste 50 åren har arealen med åkerbönor minskat, delvis på grund av instabila skördar kopplade till ojämn pollinering och herbivori. Effekterna av interaktioner mellan pollinerare och en viktig skadegörare, bönsmyg Bruchus rufimanus (blom- och fröätande herbivor) på åkerbönsskörden har dock inte undersökts. Med hjälp av ett faktoriellt burförsök undersökte vi hur interaktioner mellan förmodade två stressfaktorer, avsaknad av insektspollinering och herbivori orsakad av bönsmyg, påverkar åkerbönsskörden. Data om skadegörare, pollinerare och åkerbönsskördekomponeter använda i publikationen: Riggi, L., Raderschall, C., & Lundin, O. (2022). Insect pest damage increases faba bean (Vicia faba) yield components but only in the absence of insect pollination. In Ecology and Evolution (Vol. 12). https://doi.org/10.1002/ece3.8686 presenteras. Data om skadegörare, pollinerare och åkerbönsskördekomponeter som använda i publikationen: Riggi, L., Raderschall, C., & Lundin, O. (2022). Insect pest damage increases faba bean (Vicia faba) yield components but only in the absence of insect pollination. In Ecology and Evolution (Vol. 12). https://doi.org/10.1002/ece3.8686 Tue, 01 Nov 2022 15:39:05 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-23-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-23-1 Sveriges lantbruksuniversitet Laura Riggi Vi genomförde ett försök med burar under 2021 på ett fält utanför Uppsala för att testa hur pollinering av humlor, manuell ogräsrensning och fungicidapplicering interaktivt formar skördekomponenter av åkerböna (Vicia faba), och hur ogräsrensning och fungicidapplicering påverkar humlornas födosöksbeteende (t.ex. nektarstöld eller legitim pollinering). För detta använde vi oss av fyra behandlingar, självpollinering versus insektspollinering korsad med och utan ogräs. Dessutom delades varje bur upp i två delytor, där den ena delytan av åkerbönan besprutades med fungicid (Signum), och den andra besprutades med destillerat vatten som en kontroll. Vi replikerade varje behandling sju gånger, så att experimentet bestod av 28 burar. Mer information om data finns i den engelska beskrivningen och i filen Metadata.txt. Wed, 20 Nov 2024 15:43:28 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-430 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-430 Sveriges lantbruksuniversitet Chloë Raderschall Syftet med denna studie var att undersöka hur kort- och långtungade bin (humlor och honungsbin) påverkar fröavkastning hos olika sorter av rödklöver, med fokus på tetraploida sorter. Studien består av två olika experiment. I det ena experimentet samlades det in data från fält på sex olika platser (Lantmännens forskningsstationer) utspridda i södra och norra Sverige över två år. Här samlades det in data på fröskörd, frösättning, förekomst av pollinerande bin och skadevivlar, och växtegenskaper (densitet av blomhuvuden samt antal småblommor per blomhuvud) från en diploid samt tre tetraploida rödklöversorter. Det andra experimentet bestod av ett burförsök. Här undersöktes hur fröskörden i tetraploid rödklöver påverkas av olika densiteter av den korttungade humlan Bombus terrestris i burar jämfört med öppen pollinering från odlarfält i södra och norra Sverige under två år. Wed, 11 Mar 2026 08:17:06 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-28 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-28 Sveriges lantbruksuniversitet Kajsa Svensson Veronika Hederström Ida Valentin Sara Lindholm Linda Öhlund Mattias C. Larsson Åsa Lankinen Denna studie är en del av projektet GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. Projektets huvudsyfte var att kvantifiera om linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningsgator) bidrar till mångfalden av växter och insekter i olika rumsliga skalor. Detta gjordes genom att uppskatta hur linjära infrastrukturmiljöers mängd i landskapet bidrar till mångfalden samt hur mycket de bidrar till landskapets konnektivitet. Datan samlades genom att inventera dagfjärilar, humlor, och växter i fem typer av gräsmarker (betesmarker, vägrenar längs enskilda vägar, vägrenar längs allmänna vägar, kraftledningsgator, och åkerkanter). Alla dessa habitat typer fanns inom 32 landskap med 4 km² area, som skiljde sig i areal av linjära infrastrukturmiljöer (vägrenar och kraftledningsgator) och ängs-och betesmarker. Arealen av andra markanvändningar var konstanta mellan landskap och alla landskap var skogsdominerade. This study makes part of the research project GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. The aim of the project was to quantify whether linear infrastructure habitats (road verges and power-line corridors) support biodiversity by assessing the influence of the area of these habitats in the landscape, their contribution to landscape connectivity and population persistence. The linked data was collected by surveying butterflies, bumblebees, and vascular plants in five types of prevalent grasslands (pastures, road verges along small gravel roads, road verges along big paved roads, power line corridors, and field borders). These grasslands were embedded in 32 landscapes with an area of 4 km2 that differed in the area of linear infrastructure habitats (road verges and power line corridors) and semi-natural grasslands of high nature value, while other land-use types were kept constant. The landscapes were dominated by forest. Within each grassland habitat, the surveyor established a 200 m transect and then identified all butterflies and bumblebees along it. For plants, a 1 x 1 m quadrat was established at the centre of a 50 m section in each transect, i.e. each transect had four plots in which all plant species were identified. The dataset consists of the following files: 1. Transect_coordinates: this file contains the coordinates for the beginning, end, and centroid of each transect. The explanation for each column in this file is as follows: Landscape: corresponds to the code of each 2 × 2 km landscape in which the transects are embedded. Transect_type: The name of the grassland habitat type is given. All landscapes contained at least three of the habitats: pastures, road verges along small gravel roads and road verges along big paved roads. The other two habitats, power line corridors and field borders, were present in only some of the landscapes. Power line corridors were present in half (i.e. 16) of the landscapes due to the design of the study. Start_X: Gives the x-coordinate for the start of the transect. Start_Y: Gives the y-coordinate for the start of the transect. End_X: Gives the x-coordinate for the end of the transect. End_Y: Gives the y-coordinate for the start of the transect. Centroid_X: Gives the x-coordinate for the centroid of the transect. This was calculated with ArcMap 10.7 using the start and end coordinates stated above. Centroid_Y: Gives the y-coordinate for the centroid of the transect. This was calculated with ArcMap 10.7 using the start and end coordinates stated above. All coordinates use the Swedish National reference frame, SWEREF99. 2. Database_alpha_diversity: This file contains the necessary information for the analysis exploring whether species richness of butterflies, bumblebees, and vascular plants differs among the grassland habitat types, and whether such differences relate to the area of linear infrastructure habitats in the surrounding landscape and/or on the area of semi-natural pastures of high nature value. Landscape: corresponds to the code of each 2 × 2 km landscape in which the transects are embedded. Transect_type: The name of the grassland habitat type is given. All landscapes contained at least three of the habitats: pastures, road verges along small gravel roads and road verges along big paved roads. The other two habitats, power line corridors and field borders, were present in only some of the landscapes. Power line corridors were present in half (i.e. 16) of the landscapes due to the design of the study. Butterfly_richness: Gives the number of butterfly species found along the corresponding transect type in a specific landscape. Bumblebee_richness: Gives the number of bumblebee species found along the corresponding transect type in a specific landscape. Vascular_plant_richness: Gives the number of vascular plant species found in all the four plots placed along the transect. Semi-natural_pastures: Gives the total area of semi-natural pastures of high nature value in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Powerline: Gives the total area of power line corridors in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Railway: Gives the total area of railways in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Road: Gives the total area of private (small) roads in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Public_road: Gives the total area of public (big) roads in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Between_fields: Gives the total area of grassy field borders in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Forest: Gives the total area of forest in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Arable: Gives the total area of arable land in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Semi-natural_pastures: Gives the total area in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Open_areas: Gives the total area of open areas (e.g. ley, parks, or other open grassy areas that are not semi-natural pastures of high nature value) in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Urban: Gives the total area of urban areas in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Water: Gives the total area of water surfaces in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. PL: Stands for PowerLine. This field indicates whether the corresponding landscape had a presence (1) or absence (0) of a power line corridor. This was used as an explanatory factor in the models. RD: Stands for Road Density. This field indicates whether the corresponding landscape had a high (1) or a low (0) density of roads. This was used as an explanatory factor in the models. 3. Mean_abundance: This file contains the list of species found in the study, whether they were present in the Swedish Red list (2015), as well as the mean abundances, minimum abundances, and maximum abundances for each species in each habitat type. Taxa: describes to which species group (taxa) the corresponding species belongs to. It can be either a bumblebee, a butterfly, or a vascular plant species or species group. Species: name of the species or species group Red_listed: If the corresponding species was present in the Swedish Red List (2015) then the species is classified as 1. If the species was not in the species list, the species or species group was classified as 0. An empty field corresponds to the category NA in the Swedish red list (Not Applicable). Mean_abundance_Pasture: Mean abundance of the corresponding species / species group in pastures. Min_abundance_Pasture: Minimum abundance of the corresponding species / species group in pastures. Max_abundance_ Pasture: Maximum abundance of the corresponding species / species group in pastures. Mean_abundance_Powerline: Mean abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Min_abundance_Powerline: Minimum abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Max_abundance_Powerline: Maximum abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Mean_abundance_Big_road: Mean abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Min_abundance_Big_road: Minimum abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Max_abundance_Big_road: Maximum abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Mean_abundance_Small_road: Mean abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Min_abundance_Small_road: Minimum abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Max_abundance_Small_road: Maximum abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Mean_abundance_Field_border: Mean abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Min_abundance_Field_border: Minimum abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Max_abundance_Field_border: Maximum abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Thu, 04 Apr 2024 09:16:47 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-23-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-23-1 Sveriges lantbruksuniversitet Juliana Dániel-Ferreira Yoan Fourcade Riccardo Bommarco Jörgen Wissman Erik Öckinger Vi utvärderade 27 blommande växtarter för deras förmåga att stötta funktionellt viktiga ovan- och underjordiska organismer - pollinatörer, naturliga fiender, växtätare och nedbrytare - och bedömde hur växtegenskaperna blomyta, högblomningsperiod, livscykel och täckningsgrad påverkar dessa organismgrupper. Studien genomfördes under två år på två platser. Pollinatörer (blomflugor och vilda bin - inklusive humlor och solitära bin) undersöktes med visuella observationer under 60 sekunder två gånger i veckan under blomning. Bladlevande leddjur (rovdjur, parasitsteklar och växtätare) samlades in med hjälp av en lövsug (30 sekunder i en kvadrant på 1 x 1 meter) i försöksrutorna med öppna blommor. Som underjordiska organismer provtogs nematoder (rovdjur, växtätare och nedbrytare) i slutet av varje växtsäsong genom att kombinera tre jordprover per ruta (2 cm i diameter, 15 cm djup) till ett samlingsprov. All data summerades på rutnivå per plats och år. För växtegenskaperna noterades blomyta och täckningsgrad varje vecka i en kvadrant på 1 x 1 m, inom två dagar efter provtagningen av pollinatörer och bladlevande leddjur. Tidpunkten för högblomning för varje växtart definierades som det genomsnittliga veckonumret mellan de två på varandra följande veckorna med det högsta antalet öppna blomställningar. Växtarternas livscykler klassificerades som ettåriga eller fleråriga (fleråriga och tvååriga). För mer information, se metoderna i Rodríguez-Gasol et al. ”Plant identity determines pollinator, natural enemy, herbivore and decomposer abundances in flower plantings”. Tue, 21 Oct 2025 14:13:45 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-616 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-616 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodríguez-Gasol Fabian Boetzl Elodie Chapurlat Johan A. Stenberg Mattias Jonsson Ola Lundin Maria Viketoft Denna studie är en del av projektet GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. Projektets huvudsyfte var att kvantifiera om linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningsgator) bidrar till mångfalden av växter och insekter i olika rumsliga skalor. Detta gjordes genom att uppskatta hur linjära infrastrukturmiljöers mängd i landskapet bidrar till mångfalden samt hur mycket de bidrar till landskapets konnektivitet. Datan samlades in genom inventeringen av humledrottningar på 20 lokaler i Uppland, Sverige under våren och sensommaren 2020. Lokalerna parades så att hälften av dem var artrika vägkanter som hade en gradient i trafikintensitet från ~100 till ~6000 fordon per dag, och den andra hälften hade en liknande gradient i trafikintensitet men hade artfattiga eller gräsdominerande vägkanter. Inventeraren gick en 2 km lång transekt (1 km på varje sida av vägen) och registrerade alla döda och levande humledrottningar. Datauppsättningen består av 403 observationer. Varje observation motsvarar en observerad humledrottning, om de hittades döda eller levande och vilket beteende de uppvisade när de observerades. Datan samlades in vid 4 besök, 2 på våren och 2 på sensommaren. Väderinformation finns också i datasetet, liksom information om vägkantens genomsnittliga bredd. Datafilen Queen_mortality_and_behaviour.csv innehåller 403 rader och 12 kolumner. Se den allmänna beskrivningen och dokumentationsfilen för mer information. Thu, 30 Jun 2022 13:58:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-50-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-50-1 Sveriges lantbruksuniversitet Juliana Dániel-Ferreira Åsa Berggren Riccardo Bommarco Jörgen Wissman Erik Öckinger Data innehåller information om 16 ekosystemtjänst-indikatorer som mättes i 13 fält med insådder av en blandning av klöverarter på en del av fältet. Alla mätningar gjordes i den insådda ytan samt i en närliggande kontroll utan insådd på samma fält. En mer utförlig beskrivning ges på engelska. Data i filen 'combined_dataset.csv' innehåller information om olika ekosystemtjänst-indikatorer som samlades in från 13 fält ('field_ID') och två olika behandlingar per fält (intercropped and control). 27 rader. En utförligare beskrivning ges på den engelska sidan. Mon, 16 Jan 2023 15:23:13 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-258-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-258-1 Sveriges lantbruksuniversitet Fabian Boetzl Ola Lundin Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation med bladluskort i åtta par pollinatörsattraktiva ettåriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje transekt i den intilliggande grödan, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Denna undersökning genomfördes endast i fyra av de åtta fälten. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. Hushållningssällskapet gav stöd genom att identifiera lämpliga försöksplatser, underlätta kontakten med lantbrukarna samt granska och redigera den slutliga manusversionen som hör till datasetet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Annual flower strips under the ‘All of Sweden blooms’ initiative - how do they perform for pollinators, natural enemies and herbivores?”. Thu, 29 Jan 2026 08:09:03 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Ola Lundin Elodie Chapurlat Mattias Hammarstedt Mattias Jonsson Johan A. Stenberg Maria Viketoft