Researchdata.se

Historiska utbredningskartor för kärlväxter i norra Europa

Matilda Arnell — Fri, 23 Jan 2026 09:54:11 GMT

Detta dataset inefattar 1909 georefererade och digitaliserade utbredningskartor ursprungligen publicerade i "Atlas över växternas utbredning i Norden" (Hultén, 1971). De digitaliserade kartorna tillhandahålls som georefererade polygoner (GeoJSON). Dataunderlaget till de ursprungliga utbredningskartorna sammanställdes av Eric Hultén från omkring 1935 till 1970 och är baserade på en omfattande datainsamling av geografisk information från landskapsfloror, regionala floror och herbarier, samt expertutlåtanden. Datumen för när herbarie-exemplaren samlades in och datumen för de publicerade uppgifterna bör ha sträckt sig från 1700-talet till 1970. En detaljerad beskrivning av hur originalatlasen sammanställdes samt metoden som användes för att georeferera och digitalisera utbredningskartorna finns i Arnell et al. (2025a). R-skript och funktioner för att utföra de olika stegen i digitaliseringsprocessen finns i R-paketet "HultenRangeMaps" (https://github.com/ArnellM/HultenRangeMaps.git). För att underlätta spatiala analyser tillhandahåller paketet också en funktion för att matcha de digitaliserade utbredningskartorna med Rikets nät (10×10 km). Inkluderat i datatsetet finns en tabell över historisk förekomst per art per ruta i Rikets nät för alla arter i datasetet som är framställd enligt ovanstående metod. Citering: När du använder denna data, vänligen citera både det här datasetet (Arnell et al. 2025b) och den tillhörande dataartikeln (Arnell et al. 2025a). Upplösning och utbredning: Originalkartorna har en effektiv upplösning på 16×16 km och täcker Skandinavien och Finland samt delar av Baltikum, Tyskland och Ryssland. Dataformat: 1909 digitaliserade utbredningskartor (GeoJSON) Datafiler: 1909 digitaliserade utbredningskartor NOTERA: Utbredningskartornas filnamn är en kombination av artens nuvarande vetenskapliga namn och det ursprungliga atlaskartnumret (t.ex. Lycopodium alpinum_0001.geojson). De nuvarande vetenskapliga namnen på arterna i datasetet har hämtas från den svenska taxonomiska databasen (SLU Artdatabanken 2022). I Dyntaxa betecknas hybridarter med symbolen ×. För att underlätta filhanteringen har symbolen × ersatts med bokstaven x i databasens filnamn. Inkluderat i databasens dokumentationsfiler finns ett R-skript som låter användare ändra tillbaka bokstaven x i filnamnen till symbolen ×. Dokumentationsfiler: README.txt HultenMetadata.csv - tabell som innehåller detaljer om den uppdaterade vetenskapliga nomenklaturen och manuella redigeringar av de digitaliserade kartorna fixFileNames.R - R script som ändrar bokstaven x i filnamnen tillbaka till symbolen × Referenser: Arnell, M., Auffret, A. G., & Hylander, K. (2025a) Historical distribution maps of vascular plants in Northern Europe. [Data paper]. Arnell, M., Auffret, A. G., & Hylander, K. (2025b). Historical distribution maps of vascular plants in Northern Europe (Version 1) [Data set]. Stockholm University. DOI: Available after publication. Hultén, E. 1971. Atlas över växternas utbredning i norden. Andra utgåvan. Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag, Stockholm. SLU Artdatabanken. 2022. Dyntaxa - svensk taxonomisk databas [Dataset]. https://artfakta.se/metadata/dyntaxa. Accessed 2022-09-09.

Inventeringsdata för fåglar, mossor, lavar och kärlväxter från 40 tall- och granbestånd i Sydsverige

Lisa Petersson — Wed, 08 Mar 2023 15:18:15 GMT

Syftet med datainsamlingen var att undersöka skillnader i biologisk mångfald mellan två olika ålderskategorier av produktionsskogsbestånd. Inventeringarna ufördes mellan 2016-2017 i fyrtio brukade produktionsbestånd i södra Sverige. Bestånden domineras av två olika träslag: tall och gran och tillhör två olika ålderskategorier: 55 (+/- 5) och 80 (+/- 5) år. Totalt finns inventerad data för tio bestånd av varje kategori (trädslag och ålderskategori). Det finns fyra olika dataset med artdata: fåglar, mossor, epifytiska lavar och kärlväxter. Det finns också ett dataset med beståndsstrukturer. De fem dataseten kan analyseras tillsammans genom att använda ett gemensamt bestånds ID som finns i alla filer. Data består av befintlighetsdata (1/0) för de olika bestånden. Totalt innehåller dataseten uppgifter om 26 fågelarter, 84 mossarter, 57 lavarter och 102 kärlväxtarter. Filerna består av 5 separata datamatriser i .csv-format (kommaseparerad). Dataset 'bird.csv' har 40 rader och 29 kolumner. Dataset 'bryophyte.csv' har 40 rader och 87 kolumner. Dataset 'epilichen.csv' har 40 rader och 60 kolumner. Dataset 'vascularpl.csv' har 40 rader och 105 kolumner. Dataset 'stand_structures.csv' har 40 rader och 7 kolumner. Alla data set har en kolumn som heter "stand" och som innehåller bestånds-ID. Dessa kan användas för att koppla ihop de olika datamatriserna. Information om träslag och ålderskategori finns också i datat. Engelska artnamn används till fåglarna. Vetenskapliga namn används för kärlväxter (Dyntaxa 2019), mossor (Hallingbäck 2006) och lavar (Santesson's Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi 2020). Data samlades in under sommaren 2016 (fåglar, mossor, kärlväxter och skogsdata) och under sommaren 2017 (lavar och skogsdata). Datat innehåller information från fyrtio bestånd. I varje bestånd inventerades mossor och kärlväxter i 10 provytor som var 100m2 stora och tio träd inventerades på lavar (inklusive grenar, upp till 2 m). Fåglar inventerades i fyra provytor per bestånd. Provytornas radie var 40 meter. Förekomst data (1/0) för hela beståndet visas i data setet (alltså vilka arter som hittats i beståndet när alla ytor/träd lagts samman). SKogliga strukturer mättes in i ytor inom 10-15 m radie i tio ytor per bestånd, förutom död ved som mättes in i 100 m2 stora ytor. Datasetet 'stand_structures' visar hektarvärden baserat på medelvärde från de tio ytorna/bestånd. Kolumnnamnens betydelser: 'stand' = bestånds-ID, 'tree' = trädslag, 'age' = beståndsålder, 'basal_area' = grundyta, 'stem_density' = stamantal (stammar > 4 cm diameter) och 'wood' = död ved i m3 (stående, liggande). Kolumnen 'canopy_cover' visar krontäckningens medelvärde beräknat på 10 hemisfäriska foton per bestånd. Stands were selected based on site index (SI 24-29 for Norway spruce) from forest owner management plans. Only stands on till soil with rhyolite or granite bedrock were selected for the study. Mer detaljer om metod, artinventeringar och beståndsurval finns i följande artiklar: *Fåglar* Lindbladh M, Petersson L, Hedwall P-O, Trubins R, Holmström E, Felton A. Consequences for bird diversity from a decrease in a foundation species—replacing Scots pine stands with Norway spruce in southern Sweden. Regional Environmental Change. 2019;19(5):1429-40. doi: 10.1007/s10113-019-01480-0. *Mossor* Petersson L, Nilsson S, Holmström E, Lindbladh M, Felton A. Forest floor bryophyte and lichen diversity in Scots pine and Norway spruce production forests. Forest Ecology and Management. 2021;493:119210. doi: 10.1016/j.foreco.2021.119210. PubMed PMID: WOS:000651205800009. *Lavar* Petersson L, Lariviere D, Holmström E, Fritz Ö, Felton A. Conifer tree species and age as drivers of epiphytic lichen communities in northern European production forests. The Lichenologist. 2022;54(3-4):213-25. Epub 2022/07/29. doi: 10.1017/S0024282922000172. *Kärlväxter* Petersson L, Holmström E, Lindbladh M, Felton A. Tree species impact on understory vegetation: Vascular plant communities of Scots pine and Norway spruce managed stands in northern Europe. Forest Ecology and Management. 2019;448:330-45.

Inventeringsdata för kärlväxter i 240 provytor innanför och utanför ett 900 ha stängslat område i Nikko nationalpark, Japan

Lisa Petersson — Tue, 07 Jan 2025 09:51:50 GMT

Datafilen innehåller 240 rader × 126 kolumner. Urval av bestånd och placering av provytor: Studieområde: 24 bestånd identifierades (12 lärkdominerade, 12 ekdominerade) i den södra delen av det inhägnade området. Bestånd: Varje bestånd parades med ett replikat inom 300 m på motsatta sidor av viltstängslet; bestånd där replikat saknades inom 300 meter uteslöts ur studien. Provytor: Totalt antal provytor: 10 cirkulära provytor per bestånd = totalt 240 provytor (120 innanför, 120 utanför stängslet). Provytestorlek: Varje provytor är 10 m² och är centrerad runt en lärk eller en ek. Utlägg av provytor: Provytor placerades minst 10 m från andra trädslag (än lärk och ek) (>30 cm DBH) för att undvika påverkan från andra arter än lärk och ek. Datainsamling: Dvärgbambu: Medelhöjd mätt från fem slumpmässiga punkter per provyta. Undervegetation av kärlväxter: Alla arter, inklusive träd och buskar <1,3 m höga, registrerades. Täckningsgrad av arter: Mätt med ett modifierat Braun-Blanquet-täckningssystem med sju täckningskategorier. Braun-Blanquet-skala Täckningsintervall (%) r <0,1 + 0,1 – 1 1 1 – 5 2 5 – 25 3 25 – 50 4 50 – 75 5 75 – 100 *För dvärgbambu, som var mycket vanligt förekommande, användes 100% täckning för kategori 5. Detta påverkade inte beräkningarna. Taxonomiska grupperingar: Grupperade arter: Dvärgbambu: Sasa spp. (S. kurilensis, S. nipponica, S. palmata, Sasamorpha borealis). Gräs och halvgräs: Carex, Juncus, Luzula, Poaceae. Icke-blommande exemplar: Rosa, Rubus, Viola (förutom Viola tokubuchiana var. tokubuchiana som registrerades separat). Lönnplantor: Acer spp. (förutom A. rufinerve som registrerades separat). Björkar: Betula (B. platyphylla var. japonica, B. ermanii). Benved: Euonymus (E. alatus, E. macropterus, E. sieboldianus, exklusive vinrankan E. fortunei). Nomenklatur: Enligt Wamei-checklist version 1.10 (Yamanouchi 2022) https://gbif.jp/activities/checklist/wamei_checklist_110/

R package - HultenRangeMaps

Matilda Arnell — Tue, 31 Mar 2026 11:01:20 GMT

Detta dataset innehåller ett R-paket (R Core Team 2025) med de metoder som använts för att digitalisera de historiska utbredningskartorna i "Atlas över växternas utbredning i norden" (Hultén 1971). Metoderna inkluderar georeferering av de skannade kartorna, extrahering av utbredningdata, automatiserad redigering av datat och konvertering av datat från raster till polygoner. En detaljerad beskrivning av hur den ursprungliga atlasen sammanställdes samt metoden som användes för att georeferera och digitalisera utbredningskartorna finns i Arnell et al. (2026a). Databasen med de digitaliserade utbradningskartorna finns här https://doi.org/10.58141/y1x5-cx68 (Arnell et al. 2026b). En beskrivning av R-paketet med exempel finns på GitHub https://github.com/ArnellM/HultenRangeMaps/. Paketet innefattar två funktioner för att extrahera och redigera distributionsdata från de skannade kartorna, en funktion för att ändra filnamn och en funktion för att matcha distributionsdata med valfritt rutnät (till exempel Rikets nät 10×10 km) som vanligtvis används vid analys av historiska atlasdata. Installation R-paketet "HultenRangeMaps" kan installeras med hjälp av devtools (Wickham et al. 2025). För att säkerställa att paketet kommer att fungera även om de paket som våra funktioner bygger på uppdateras har vi skapat ett "mini"-arkiv med alla paket som funktionerna i HultenRangeMaps kräver. Arkivet ingår i dokumentationsfilerna (HultenRangeMaps_miniCRAN_June2025.zip) och på GitHub https://github.com/ArnellM/HultenRangeMaps_miniCRAN_June2025. Ladda först ner arkivet till din dator. Packa sedan upp mappen och installera paketen från ditt lokala arkiv med hjälp av koden nedan. # lista över paket som funktionerna i HultenRangeMaps är beroende av pkgs <- c("dplyr", "gtools", "raster", "sf", "terra", "tidyr") # sökväg till mappen där du har laddat ner det lokala miniCran-arkivet pth <- "/HultenRangeMaps_miniCRAN_June2025" # installera paket från ditt lokala miniCRAN-arkiv install.packages(pkgs, repos = paste0("file:///", pth), type = "source") # installera HultenRange-kartor install.packages(c("devtools", "rtools")) library(devtools) install_github("ArnellM/HultenRangeMaps") library(HultenRangeMaps) Referenser Arnell, M., Auffret, A. G., & Hylander, K. (2026a). Historiska utbredningskartor för kärlväxter i norra Europa. (Accepterad för publicering i Ecology). Arnell, M., Auffret, A. G., & Hylander, K. (2026b). Historiska utbredningskartor för kärlväxter i norra Europa (Version 1) [Datamängd]. Stockholms universitet. https://doi.org/10.58141/y1x5-cx68 Hultén E. (1971). Atlas över växternas utbredning i norden (2a utgåvan). Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag. R Core Team. (2025). R: A language and environment for statistical computing [Computer software]. R Foundation for Statistical Computing. https://www.R-project.org/ Wickham H., Hester J., Chang W., Bryan J. (2025). devtools: Tools to Make Developing R Packages Easier. R package version 2.4.6, https://devtools.r-lib.org/.

Förbehandlingsdata för "Experimentell gallring av skogar längs vattendrag – nya fältplatser"

Lenka Kuglerová — Tue, 26 Aug 2025 11:07:22 GMT

Detta dataset användes för att bedöma förbehandlingsförhållandena på 6 platser som valdes ut för att genomgå gallringsexperiment. Alla platserna låg i strandskogar längs små vattendrag i Mellansverige, och strandskogarna var medelålders produktionsskogar som dominerades av gran. Alla skogar var i en ålder för gallring. Innan gallring utfördes bedömdes förhållandena i strandskogarna, inklusive skogsstruktur (artsammansättning, trädstorlek), markvegetation (kärlväxter och bryofyter), dödved (artsammansättning, storlek, nedbrytningsstadium) och mikroklimatförhållanden (markfuktighet och temperatur, luftfuktighet och temperatur, inkommande strålning). Rådata från föryngringen under sommaren och hösten 2022 (juni-oktober) ingår i denna datamängd.

Fem år av vegetationssuccession efter brand i produktionsskogar av tall med olika beståndsålder

Lena Gustafsson — Thu, 25 Feb 2021 13:15:28 GMT

För att studera växtsuccessionen efter brand och hur den påverkas av successionstadiet när branden inträffade, samlades vegetationsdata in i västmanland fem år efter en stor brand (13 000 hektar boreal skog). I provytor inventerades växtsamhällena i hårt brända bestånd som varierade i ålder (0-123 år) sedan de hade kalhuggits innan brand. Data inkluderar på plot-nivå (50x50 cm provytor): kärlväxter och mossor, död ved, och krontäckets öppenhet (ljustillgänglighet). På beståndsnivå anges medelvärden för arter, viktad egenskapsdata (egenskapsvärden tagna från databaser), och avstånd till brandgränsen.

Effekter av den invasiva främmande växten Lupinus polyphyllus på växtsamhällen i artrika vägkanter

Juliana Dániel-Ferreira — Mon, 15 Jan 2024 14:22:44 GMT

Målet med denna publikation var att utforska effekterna av den invasiva främmande arten Lupinus polyphyllus på växtsamhällena i vägkanter med högt naturvärde (s.k. artrika vägkanter). Datainsamlingen skedde längs 24 vägkanter, hälften av dem belägna i Upplands län. Den andra halvan var belägen i Värmland och Örebro. De 24 vägkanterna valdes ut från den svenska nationella vägdatabasen (NVDB). På dessa platser etablerades två typer av 1 × 1 m provytor. Den första typen placerades så att den dominerande arten var den invasiva L. polyphyllus, och den andra placerades så nära den första som möjligt, men så att den invasiva växten saknades. Detta gjordes för att säkerställa att växtsamhällena var så likartade som möjligt innan invasionen. En växtinventering, inklusive täthet och identitet, av alla växtarter utom gräs (Poaceae) i rutorna utfördes. Förnans djup registrerades också. Studien är den del av forskningsprojektet TRIIAS (https://triekol.se/triias/).

Data för: Semiochemically assisted trap cropping to reduce broad bean beetle (Bruchus rufimanus) infestation in faba bean

Chloë Raderschall — Tue, 08 Apr 2025 08:02:29 GMT

Vi genomförde ett fältexperiment i Östergötland under två år, 2021 och 2023, i totalt 24 fält för att testa om doftfällor i kombination med en fångstgröda kan minska angrepp av bönsmyg i åkerböna. Fälten parades ihop så att varje par (n=12) innehöll ett behandlat fält med en remsa av en tidigblommande åkerbönsort som användes som fångstgröda i kombination med doftfällor, och ett kontrollfält med bara åkerböna utan fångstgröda eller fällor. I en delmängd av doftfällorna i varje fält räknades och könsbestämdes de vuxna bönsmygarna som fångats. Data om bönskador och avkastning togs längs tre transekter i alla fält. Datasetet innehåller äggräkning (3600 datarader), andel skadade bönor (72 datarader), fångst i fällor (3512 datarader) samt avkastning och avkastningskomponenter (72 datarader) Mer information om data finns i filen readme.txt.

Data för provträd från Riksskogstaxeringen

Jonas Fridman — Tue, 04 Feb 2025 14:36:00 GMT

Datasetet innehåller en förteckning över provträd ≥10 cm DBH från Riksskogstaxeringen. Enskilda provträd som uppmätts och borrats inom en tio meter bred transekt under undersökningen 1923-1929 eller cirkulära provytor under undersökningarna 1953-1962, 1983-1992 och 2013-2022 ingår. Tröskelvärdet på 10 cm användes för att utesluta träd med mindre diameter som endast registrerades på delytor. Variablerna inkluderar bland annat kluster- och provyte-ID, trädslag, diameter, trädålder i brösthöjd och total trädålder, marktäckeklass samt expansionsfaktorer för uppskattning av antal träd och volymer. Den nuvarande riksskogstaxeringen bygger på ett årligt urval av cirka 20 000 cirkulära provytor, grupperade i kluster, varav cirka 12 000 inventeras i fält varje år. Data för ytterligare provträd samt fler variabler för enskilda provträd kan erhållas från Riksskogstaxeringen. För mer detaljerad information se: Jacobsson, Jonas, Fridman, Jonas, Axelsson, Anna-Lena, Milberg, Per (2025). An aging population? A century of change among Swedish forest trees. Forest Ecology and Management. 580:122509. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2025.122509 Datafilen omfattar 17 kolumner och 384790 rader.

Data from: Pyric herbivory in a temperate European wood-pasture system

Karin Amsten — Wed, 21 Feb 2024 09:50:04 GMT

Data från fotofällor som beskriver tiden som kor utfört ett visst beteende. Data över bränslehöjd samt brandutbredning. Data över art- och livsformssammansättning. För mer information, se engelsk beskrivning.