https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Intresset för att hålla mjölkraskalvar tillsammans med vuxna kor under en tid efter kalvningen ökar bland konsumenter och mjölkproducenter. I dagsläget är det dock i stora delar outforskat hur mjölkbönder implementerar kokalvhållning på sina gårdar. Denna enkätstudie undersökte därför hur mjölkgårdar med kokalvhållning sköter sina djur under tiden som korna och kalvarna har kontakt. I tillägg utvärderades vilka delar av skötseln som upplevdes som mest utmanande, och hur bönderna hanterade dessa utmaningar. Intervjuer genomfördes på 104 mjölkgårdar från sex europeiska länder. Gårdarna höll kor och kalvar tillsammans minst 7 dagar, och levererade eller processade mjölk för livsmedelsproduktion. Personen som intervjuades kunde antigen vara ägaren eller arbetsledaren på gården. Kokalvhållning praktiserades på gårdar med vitt skilda skötselsystem, från små gårdar som höll sina djur utomhus under hela året och mjölkade korna för hand eller i mobila spannmjölkningsmaskiner till robotgårdar. Kalvarna kunde hållas antingen med moderdjuret eller fosterkor under delar eller hela mjölkperioden. Den dagliga kontakttiden varierade mellan gårdarna, från 15 min två gånger per dag vid mjölkningen till kontakt under hela dygnet. Många bönder hade observerat stressrelaterade beteenden när kor och kalvar slutligen separerades, men trots detta var den vanligaste separationsmetoden att kalvarna flyttades från korna utan att kontakttiden först minskats. Begränsningar med befintliga byggnader nämndes oftast av bönderna som en svårighet för att börja med kokalvhållning. Strukturerade enkätbaserade intervjuer angående skötsel och utfodring av kor och kalvar genomfördes på 104 europeiska mjölkgårdar där kalvarna hölls med vuxna lakterande kor under minst 7 dagar efter kalvningen. Studien samlade främst in kvantitativ data, vilket möjliggjorde inkludering av ett större antal gårdar. Då det inte är möjligt att identifiera gårdar med kokalv-kontakt i centrala databaser, representerar de inkluderade gårdarna ett icke-sannolikhetsurval. Denna studie är dock i dagsläget den största enkätstudie som utförts gällande hur kokalvhållning används på kommersiella mjölkgårdar. Studien var utformad för att samla in basdata i detta nya forskningsområde, och resultaten är därför presenterades deskriptivt. Vi använde Netigate för att samla in intervjusvaren och analyserade sedan resultaten med hjälp av mjukvarorna R, Stata och Microsoft Excel. Sökvägar behöver anpassas för att det skall fungera (finns hänvisning till "MyRepository" på rad 6) Datafilen innehåller 114 rader och 189 kolumner. Tue, 08 Nov 2022 08:22:29 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-37-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-37-1 Sveriges lantbruksuniversitet Karin Alvåsen Celiaki, även känt som glutenintolerans, är en permanent känslighet för gluten som finns i vete, råg och korn. Orsaken till celiaki är fortfarande oklar men man vet att både arv och miljö har betydelse. I Sverige är celiaki vanligare än i många andra länder. Det är viktigt att ta reda på varför det är så och om förekomsten av celiaki kan minska genom ändrad livsstil. Genom att följa utvecklingen av sjukdomen i hela landet, och genom annan forskning, kan medvetenheten om celiaki öka. Sedan 1998 finns i Sverige ett unikt incidensregister för celiaki i Sverige. Registret startades på initiativ av Barnläkarföreningen (BLF). Styrelsen gav 1996 ut nya rekommendationer för introduktion av gluten i spädbarnskosten och registret är en viktig del av den kvalitetssäkringen som då efterlystes. Uppdraget att administrera registret har, via BLF’s sektion för gastro­enterologi och nutrition, lämnats till Institutionen för Epidemiologi och Folkhälsovetenskap vid Umeå Universitet. I detta ingår planering och det fortlöpande arbetet med registret, bl a att regelbundet skicka återrapporter till deltagande enheter och sammanställning av incidensutvecklingen. Registrets styrgrupp består av tre barnläkare; en representant vardera för sektionens styrelse, arbetsgruppen för celiaki och registrets administration . Registret har etiskt godkännande och följer personuppgiftlagen samt föreskrifter om sekretess. Barn och föräldrar har enligt datalagen rätt att få utdrag ur registret. Syfte: Att genom ett rikstäckande register för celiaki hos svenska barn följa utvecklingen av incidensen och analysera till exempel förändringar över tid och geografiska skillnader. Vidare är syftet att registret skall utgöra bas för andra studier om till exempel etiologi, möjligheter till prevention, diagnostik, konsekvenser på sikt med syfte att ge ökad kunskap om celiaki. Thu, 19 Nov 2020 11:35:19 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0139-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0139-1 Umeå universitet Anneli Ivarsson I samband med projekteringen av den nya sträckningen för södra stambanan mellan Flemmingsberg och Järna, den s k Grödingebanan, har två områden med lämningar efter äldre odling och kolning undersökts. Vid Tyttinge i Grödinge socken, drygt 25 km söder om Stockholm, undersöktes 1986 äldre odlingsytor, en eventuell boplatsyta och odlingsrösen (RAÄ 591:1-2). Längst i öster fanns en eventuell stensättning, RAÄ 590. Undersökningen visade att den troligen var ett odlingsröse. På impedimentmark områdets västra del fanns fyra röjningsrösen, RAÄ 591 :2. Några av dessa kan ha varit från förhistorisk tid. I åkern norr om detta fanns rester efter äldre åkerytor,bl a sex härdar och mörkfärgningar efter kantvallar. Härdarna har daterats till romersk järnålder. Makrofossilanalys av material från härdarna styrker denna tolkning eftersom det bl a påträffades korn. Det framkom också två milbottnar, som kunde dateras till sen tid. Öster om detta fanns en område med kulturlager och fynd, bl a krukskärvor och brända ben, MÅ 591:1-Detta har tolkats vara en förhistorisk boplatsyta, vilken dock kan ha använtsför odling i en senare skede. Det kan ha funnits ytterligare odlingsytor mellan RAÄ 591:1 och 591:2 eftersom ploglagret här var förhållandevis tjockt och mörkfärgat. Vid Glia i Ytterjärna socken, RAÄ 150, ca 35 km söder om Stockholm har odlingsytor undersökts. En förundersökning genomfördes 1986 och samma år företogs en undersökning aven yta som låg något förskjutet österut på grund av att bansträckningen ändrades. Då bansträckningen senare flyttades tillbaka till det ursprungliga läget gjordes 1990 en komplenerande undersökning. Undersökningarna visade an det i undersökningsområdets norra del låg det en åkerterrass med dubbla kantvallar i öster ut mot en våtmark och antydningar till kantvallar i söder och väster. I terrassens kanter framkom fyra härdar och på två ställen fanns utkastad röjningssten. Fyra skönjbara ärjlager fanns i terrassen. HC-värdena daterar terrassen till romersk jämålder. Makrofossilanalys visar på odling av korn och att det varit öppen terräng vid något tillfälle med bl a enbuskar som vegetation. Söder om åkerterrassen låg tre välvda bandparceller från historisk tid med tre plöjskikt ovanpå varandra Datamaterial från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014. Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmaste omgivningen. Syfte: Syftet med undersökningen var att fastställa karaktären på och omfattningen av den förmodade fosila åkern vid RAÄ 591:2 och om att möjligt datera denna. Ytan vid RAÄ 591:1 skulle undersökas för att fastställa om detta var en boplats eller en äldre åker. Den sentida milbotten A13 skulle undersökas som jämförelsematerial till den troligen äldre milbottnen A12 intill. ZIP-filen innehåller data i form av shape-filer med information om eventuella schakt, påträffade forn-och kulturlämningar och fynd samt andra metadata från den arkeologiska utredningen samt en geograferad karta över utredningsområdet i Geo TIFF-format Tue, 13 Oct 2015 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2461-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2461-1 Uppsala universitet Detta är del 2 i INDILACT, del 1 finns publicerad separat. Studien syftar till att undersöka hur individanpassad frivillig väntetid melan kalvning och första insemination påverkar mjölkproduktion, fertilitet och hälsa för förstakalvare under deras första kalvningsintervall. Data registrerades mellan januari 2019 och oktober 2022. Denna data finns arkiverad: - Metadata (Excel och PDF): tillgänglig - Rådata (.txt filer) från kokontrollen som drivs av Växa Sverige: begränsad åtkomst pga avtal med VÄXA och gårdarna som äger datan, kodlistor finns tillgängligt i INDILACT del 1. - Aggregated data (Excel filer): begränsad åtkomst pga avtal med VÄXA och gårdarna som äger datan - R- script med statistiska beräkningar Metadata (3 filer): - Metadata gentypning: Den enda nya filtypen jämfört med INDILACT del 1, beskrivning hur denna kategori av data har hanterats - i övriga filtyper har hanterats på samma sätt som i INDILACT del 1. - Metadata - del 2 - generell sammanfattning över grundläggande datahantering för aggregering av datafiler (datum osv) för att skapa de excelfiler som sedan använts som grundfiler för R-scripten. - DisCodes: Indelning av diagnoser i sjukdomskategorier. Rådata: -59 .txt filer med kokontrolldata uttagna vid 8 tillfällen. -Data från 18 svenska gårdar från jan 2019 till okt 2022. Aggregerade data: - 29 Excelfiler. Textfilerna har bearbetats till användbart format så all data av samma typ från alla 8 tillfällen finns i samma Excelfil. - Insamlade data från gårdarna via mail och telefonkontakt om de korna som inkluderats i försöket från oktober 2020 till oktober 2022. - ett sammaslaget script med bearbetade data efter datahantering i R (output från scriptet "Data analysis part 2 - final") där relevanta variabler har räknats ut och sammanställts för vidare statistiska beräkningar. R-script med datahantering och statistiska beräkningar: - "Data analysis part 2 - final": Data hantering för att skapa filen med relevanta variabler som används i de statistiska beräkningarna. - "Part 2 - Binomial models - Fertility": Statistiska beräkningar av variabler som kräver Binomiala modeller. - "Part 2 - glmmTMB models - Fertility" : Statistiska beräkningar av variabler som kräver glmmTMB modeller. - "Part 2 - linear models - Fertility": Statistiska beräkningar av fruktsamhetsvariabler som kräver linjära modeller. - "Part 2 - linear models": Statistiska beräkningar av variabler som kräver linjära modeller - ffa mjölkvariabler. Mon, 30 Sep 2024 11:56:54 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-424 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-424 Sveriges lantbruksuniversitet Anna Edvardsson Rasmussen Uppgifterna samlades in för att bestämma vilken roll mikrohabitatsanvändning och icke-trofiska interaktioner rovdjur sinsemellan har på dynamiken i näringsvävar. Vi utvecklade fyra dynamiska näringsvävsmodeller, med vs utan beaktande av mikrohabitatsanvändning och icke-trofiska rovdjursinteraktioner, och anpassade modellerna till data. Vi utförde mesokosmosexperiment i växthus, och kombinerade alla kombinationer av 0, 1 eller 2 rovdjursarter med 1 eller 2 bytesarter (totalt 33 kombinationer, var och en med 6 replikat). aphid_counts (1734R × 6C) och pred_counts (180R × 8C): Bladluspopulationer räknades dag 2, 4, 6 och 8, medan predatorpopulationer räknades dag 8. Bladluspopulationer i behandlingar utan predatorer räknades också dag 0, och vissa behandlingar med Coccinella septempunctata räknades dag 1 och 3 också. Initiala predatorpopulationer var 10 Pardosa, 2 C. septempunctata, 20 O. majusculus eller 20 Bembidion. Där behandlingen endast innehöll ett rovdjur fördubblades dessa antal (d.v.s. 4 C. septempunctata o.s.v.). 150 bladlöss tillsattes till varje mesokosmos dag -2 (dvs två dagar innan rovdjur tillsattes). Detta var antingen 150 individer av en bladlusart eller 75 av varje bladlusart. body_masses_raw (44R x 5C): Detta dataset innehåller uppmätta kroppsmassor för varje art i vårt experiment. Vissa arter vägdes flera åt gången på grund av deras ringa vikt. Kolumnerna innehåller namnet på den uppmätta arten ("Species"), den/de uppmätta individens massa i gram ("Mass (g)"), antalet individer som vägdes tillsammans ("Number of individuals"), per capita massa av de som vägdes i den gruppen ("Per capita Mass (mg)"), och den genomsnittliga massan per capita för arten, i mg ("Avg species per capita mass (mg)"). aphid_hab_use_by_replicate ( 97R x 5C) och pred_hab_use_by_replicate (985R x 5C): Detta dataset innehåller livsmiljöanvändningen för varje bladlus- och rovdjursart. Buren var uppdelad i fyra områden - väggar (inklusive tak), mark, korn, samt bönor - och vi registrerade antalet individer som fanns i varje område. Om en individ flyttade sig från ett habitat till ett annat under räkningen så räknades den som en halv individ i vart av de två habitaten som den befann sig i. Bladlössens habitatanvändning registrerades dag 2 och 6 under 8-dagarsexperimentet, medan rovdjuren registrerades varje dag (eller flera gånger om dagen för Coccinella septempunctata, eftersom vi hade så få individer). Wed, 23 Nov 2022 06:48:02 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-40-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-40-1 Sveriges lantbruksuniversitet Kate Wootton Data innehåller standardiserade skördar för olika spannmål insamlade från 1958 till 2020 från 32 långliggande jordbruksförsök i Nordamerika och Europa. Skörd per hektar standardiserades mot medelvärdet per plats över alla behandlingar och år. Behandlingarna innefattar olika nivåer av mångfald av grödor i växtföljden och kvävegödsling. Data är grunden för analyserna i artikeln Smith et al., “Increasing crop rotational diversity can enhance cereal yields”, accepterad i Communications Earth and Environment, 2023. Se bifogade dokumentationsfiler för beskrivning av datakoder (Metadata.txt), växtföljd och skördar (Crop_rotational_information_desc.txt och Crop_rotational_information.tsv) och R markdown-kod som använts för att analysera data (R_script_Smith_etal.Rmd). Utmatningen från en full körning av R-skriptet kan ses i R_script_Smith_etal.pdf. Tue, 07 Mar 2023 14:06:25 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-230-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-230-1 Sveriges lantbruksuniversitet Monique Smith Riccardo Bommarco Huvudsyftet med studien har varit att studera X-inaktivering under T-cellsutveckling i human thymus. I studien har sex olika utvecklingsstadier av thymocyter isolerats från nio individer och studerats avseende genuttryck. Datamaterialet innehåller data från RNA-sekvensering, DNA-metylering och helexom-sekvensering av DNA. Datasetet innehåller data från manuskriptet "A landscape of X-inactivation during human T-cell development in the thymus" av Gylemo et al och innehåller resultat från RNA-sekvensering (fastq.gz), analys av DNA-metylering (Grn.idat), Smart-seq2 single-cell RNA sekvensering (fastq.gz) och DNA-exomsekvensering (fastq.gz) av sex olika mognadsstadier av thymocyter från totalt nio individer. Data är beskrivna på individ- och celltypsnivå i de bifogade tabbseparerade metadatafilerna (.tsv). Kontrollsummor i MD5-format för datafilerna finns tillgängliga. Thu, 03 Oct 2024 08:48:46 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-112-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-112-1 Göteborgs universitet Olov Ekwall Sedan 1988 har individer som drabbats av melanom i södra Sverige intervjuats och kohorten består nu av 3000 fall. Till varje fall har två kontroller slumpvis valts ut från det skånska populationsregistret och matchats för kön, ålder och hemort. Samma frågor har sänts även till kontrollerna. Frågorna berör bl. a. tidigare sjukdomar, medicinering, exponering för UV-ljus, alkohol, rökning, användning av preventivmedel och utbildning. Alla patienter med familjär melanom har analyserats för en CDKN2A-mutation. Under åren 1995-96 samlades blod in från alla patienter, men utöver det så har blod endast samlats in från fall med familjärt melanom, fall under 40 år samt fall med flera stycken melanom. Studien pågår fortfarande. Syfte: Syftet med studien är att skapa en kohort med patienter med melanom samt kontroller för att kunna studera riskfaktorer för sjukdomen. Fri, 16 May 2014 08:34:31 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0103-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0103-1 Lunds universitet Håkan Olsson Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation med bladluskort i åtta par pollinatörsattraktiva ettåriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje transekt i den intilliggande grödan, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Denna undersökning genomfördes endast i fyra av de åtta fälten. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. Hushållningssällskapet gav stöd genom att identifiera lämpliga försöksplatser, underlätta kontakten med lantbrukarna samt granska och redigera den slutliga manusversionen som hör till datasetet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Annual flower strips under the ‘All of Sweden blooms’ initiative - how do they perform for pollinators, natural enemies and herbivores?”. Thu, 29 Jan 2026 08:09:03 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Ola Lundin Elodie Chapurlat Mattias Hammarstedt Mattias Jonsson Johan A. Stenberg Maria Viketoft Malmö Kost Cancer startades i början av 90-talet som en screening studie av den medelålders populationen i Malmö. 28000 personer som bodde i Malmö inviterades per brev och via offentlig annonsering under perioden 1991-1996 till en klinisk undersökning där det togs blodprov och deltagarna fick besvara frågor om kostvanor. 62 % av deltagarna var kvinnor. I ett slumpvist urval (n= 6000) mättes också kardiovaskulära riskfaktorer. Efter 16 år, 2007-2012, gjordes uppföljning (n=3700) med enkät och blodprovstagning. Uppföljning av mortalitet och morbiditet är gjort via nationella register. Syfte: 1. Att kartlägga matvanor för att prediktera incidenta cancerfall i befolkningen 2. Att kartlägga kardiovaskulära riskfaktorer och tidig åderförkalkning i ett mindre urval. Sat, 01 Jan 2011 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0012-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0012-1 Lunds universitet Olle Melander Peter M Nilsson Jonas Manjer Bo Hedblad