https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Data (tabeller) tillhörande manuskriptet "The Plasma Metabolomic Profile is Differently Associated with Liver Fat, Visceral Adipose Tissue, and Pancreatic Fat" av Lind et al., 2021. Se engelsk version av katalogposten för info om studien. Datasetet har ursprungligen publicerats i DiVA och flyttades över till SND 2024. Wed, 01 Apr 2020 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-294 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-294 Uppsala universitet Lars Lind Datasetet innehåller en operationssekvens skapad med mjukvaran IPS IMMA, animeringen redovisar hur artiklar och verktyg plockas av en manikin familj. Med operationssekvensen kan process simuleras där en manikin familj hämtar komponenter from materialfasaden samt använder ett åtdragningsverktyg för att genomföra en simulerad montering. Animeringen visa upp den ursprungliga lösningens processbeskrivning som används för multi-objektiv optimering av monteringsstationen. Animering kan ge läsaren av manuskriptet ytterligare insikt i processen som ska genomföras på stationen. För ytterligare information se: Lind, Andreas, Veeresh Elango, Lars Hanson, Dan Högberg, Dan Lämkull, Pär Mårtensson, and Anna Syberfeldt. 2023. "Virtual-Simulation-Based Multi-Objective Optimization of an Assembly Station in a Battery Production Factory" Systems 11, no. 8: 395. https://doi.org/10.3390/systems11080395 Tue, 01 Aug 2023 07:21:35 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-114-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-114-1 Högskolan i Skövde Andreas Lind En fröbank är namnet på de frön som vilar naturligt i jorden. Databasen innehåller data angående antalet arter, antalet frön samt densitet av frön per ytenhet från 1442 studier publicerade mellan 1940 och 2020. Studierna identifierades genom en bred sökning i Web of Science, samt en separat sökning av artiklar publicerade i det ryska språket. Databasen innehåller även information gällande livsmiljö, klimat och biom. Se även mer utförlig engelsk beskrivning. En databeskrivning för datamängden har publicerats som dataartikel i tidskriften Ecology. Därför beskrivs data enligt tidskriftens specifikationer i filen MetadataS1.pdf, med ytterligare information i data_entry_instructions.pdf. Den första versionen av datamängden publiceras parallellt som ett appendix till artikeln. Filen DataS1.zip som beskrivs i MetadataS1.pdf innehåller filerna gsb_db.csv, gsb_code.R and data_entry_intructions.pdf. Referenser: Karger, D. N., O. Conrad, J. Böhner, T. Kawohl, H. Kreft, R. W. Soria-Auza, N. E. Zimmermann, H. P. Linder, and M. Kessler. 2017. Climatologies at high resolution for the earth’s land surface areas. Scientific Data 4:170122. https://doi.org/10.1038/sdata.2017.122 Karger, D. N., O. Conrad, J. Böhner, T. Kawohl, H. Kreft, R. W. Soria-Auza, N. E. Zimmermann, H. P. Linder, and M. Kessler. 2018. Data from: Climatologies at high resolution for the earth’s land surface areas. Dryad Digital Repository. http://dx.doi.org/doi:10.5061/dryad.kd1d4 Olson, D. M., E. Dinerstein, E. D. Wikramanayake, N. D. Burgess, G. V. N. Powell, E. C. Underwood, J. A. D’amico, I. Itoua, H. E. Strand, J. C. Morrison, C. J. Loucks, T. F. Allnutt, T. H. Ricketts, Y. Kura, J. F. Lamoreux, W. W. Wettengel, P. Hedao, and K. R. Kassem. 2001. Terrestrial Ecoregions of the World: A New Map of Life on Earth A new global map of terrestrial ecoregions provides an innovative tool for conserving biodiversity. BioScience 51:933–938. Link to data: https://files.worldwildlife.org/wwfcmsprod/files/Publication/file/6kcchn7e3u_official_teow.zip Tue, 06 Aug 2024 08:55:17 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-248 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-248 Sveriges lantbruksuniversitet Alistair Auffret Emma Ladouceur Natalie Haussmann Eirini Daouti Tatiana Elumeeva Ineta Kačergytė Jonas Knape Dorota Kotowska Matthew Low Vladimir Onipchenko Matthieu Paquet Diana Rubene Jan Plue Vegetationstäckning och sedimentdata från Gåsfjärden, Östersjön och Storsjön, Småland, Sverige. Innehåller procentuell vegetationstäckning uppskattad med den pollenbaserade algoritmen Landscape Reconstruction Algorithm (LRA), samt mätningar av organiskt material i sedimentkärnor som gjorts med hjälp av ligninfenoler. Se readme och den tillhörande artikeln för vidare metodbeskrivning: Yang, B., Ljung, K., Ning, W., Filipsson H.L., Nielsen, A.B. Relationships between land use and terrestrial organic matter transfer to the Baltic Sea over the last 500 years. JGR Biogeosciences, Submitted. Mon, 18 Dec 2023 15:02:57 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-286 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-286 Lunds universitet Bingjie Yang Karl Ljung Wenxin Ning Helena Filipsson Anne Birgitte Nielsen Sverige har en internationellt sett delvis unik historisk statistik, bl a över befolkningsutvecklingen från 1749 och framåt. I de svenska arkiven finns dock mycket innehållsrika källor av olika slag som skulle kunna föra statistiken mycket längre tillbaks i tiden. Särskilt viktigt är det för jordbruksstatistiken, där den officiella inte börjar bli pålitlig förrän så sent som cirka 1900. Särskilt värdefullt material vad gäller befolkning och jordbruk finns bevarat från perioderna cirka 1570, 1630, 1690. För tiden cirka 1570 och 1630 finns skattelängder över antalet djur socken för socken. Fr o m första halvan av 1600-talet blir det allt vanligare med åkeruppgifter i kartor och anda lantmäteribeskrivningar. Runt 1690 upprättades besiktningsprotokoll och kartor i för 10 000-tals gårdar i samband med införandet av det s k indelningsverket. Från 1736 och framåt har hundratusentals bouppteckningar efter bönder bevarats. De ger uppgifter om de avlidnas djur och ofta spannmålsutsäde. Källorna ger också uppgifter om jordägandet (det s k mantalets skatte-, krono- och frälsejord). För de f d danska och norska landskapen (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen) före svensktiden ger delvis andra slags källor liknande uppgifter. Syfte: Projektet vill skapa en sockenvid jordbruksstatistik för Sverige inom nutida gränser och perioderna cirka 1570, 1630, 1690, 1750 och 1810 som kan komplettera den folkmängdsstatistik för samma perioder som redan publicerats år 2000 (Lennart Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"). Denna jordbruksstatistik kommer att ge lättillgängliga data för en stor mängd användare, t ex historiker, ekonomhistoriker, kulturgeografer, geografer, sociologer, etnologer, länsstyrelsernas kulturmiljöplanerare, riksantikvarieämbetets och länsmuseernas personal, projektarbetande skolungdom, hembygdsforskare. Mon, 17 Mar 2025 13:21:48 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0910-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0910-1 Göteborgs universitet Lennart Andersson Palm Syftet med studien var att testa om Rotational Thromboelastometry (ROTEM) indikerar att patienter med COVID-19 är benägna att bilda blodproppar. Även om provet skiljer sig åt beroende på om patienter på vanlig vårdavdelning testas jämfört med patienter på mer avancerade vårdavdelningar. Se utförligare beskrivning i den engelska versionen av katalogposten. För detaljer se artikeln: https://doi.org/10.1007/s11239-020-02312-3 Mon, 24 Aug 2020 05:49:18 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-43-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-43-1 Karolinska Institutet Lou Almskog Anna Ågren Spannmålstiondet har ofta använts som indikator på skördeutvecklingen, det utgick ju i princip med en tiondel av skörden. Föreliggande databaser bygger på räkenskaper över kronans andel av tiondet för Sverige inom nutida gränser exklusive Skåne. Databaserna avser tiden fr o m 1665, då volymmåtten blev enhetliga i landet, tills tiondet blev en fast skatt utan vidare anknytning till skördarna. Övergången till fast tionde skedde successivt i olika landskap och var i huvudsak avslutad vid 1700-talets mitt. Thu, 11 Sep 2025 09:32:21 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0996-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0996-1 Göteborgs universitet Erik Hallberg Martin Linde Lotta Leijonhufvud Lennart Andersson Palm Studien omfattar tre delar: 1) Insamling av livsstilsfaktorer med hjälp av ett självadministrerat webbaserat frågeformulär 2) Besök till testcentra för blodprovstagning och mätning av fysiologiska parametrar 3) Populationen följs i register avseende fördefinierade endpoints. Upprepad insamling av information via webbaserade frågeformulär och besök till testcentra planeras vart 5:e respektive 10:e år efter den initiala datainsamlingen. Studien är godkänd av Datainspektionen (nr 307-2011). Syfte: EpiHealth-studiens primära syfte är att skapa en forskningsresurs för studier av interaktioner mellan genotyp och livsstilsfaktorer avseende utvecklingen av vanliga degenerativa sjukdomar i en stor kohort (målet är 300 000 individer) rekryterad från den svenska populationen i åldersgruppen 45-75 år. I studien planeras att totalt undersöka 300 000 individer i Sverige med en ålder mellan 45 och 75 år. Datainsamlingen är pågående och sker via EpiHealth testcentra i Uppsala och Malmö. Under 2011 genomfördes en pilotstudie omfattande de 1000 första individerna. I april 2015 uppgick antalet individer i studien till 20 000. Thu, 19 Dec 2013 10:24:42 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0087-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0087-1 Lunds universitet Sölve Elmståhl Lars Lind Maria Albin Marju Orho-Melander Anders Bjartell Ingemar Petersson Paul Franks Karin Källén Peter M Nilsson En översikt över skillnader i metabolism mellan vissa grupper. Se engelsk version för ytterligare beskrivning. Datasetet har ursprungligen publicerats i DiVA och flyttades över till SND 2024. Wed, 01 Dec 2021 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-345 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-345 Uppsala universitet Lars Lind Samira Salihovic Johan Sundström Sölve Elmståhl Ulf Hammar Koen Dekkers Johan Ärnlöv Hälsoundersökningar gjordes på en liten population i en stadsdel. Totalt inbjöds 24 179 personer och 18 543 svarade på inbjudan. Av de svarande så gick 5 885 vidare till undersökning. Genom resultaten från EKG, röntgen- och läkarundersökningar skapade X-69 och dess fortsättning, X-71, när de genomfördes, kunskaper om förhållanden som hänger samman med befolkningens hälsa och sjuklighet i ett kort perspektiv. Samtidigt gav de två undersökningarna möjlighet att skapa underlag för s.k. prospektiva, framåtsyftande, epidemiologiska studier. Den studerade populationens utveckling av ohälsa och sjukdom har därför under åren efter de ursprungliga undersökningarnas genomförande vid olika tillfällen och med olika inriktning följts och relateras till de ursprungliga mätresultaten. När X-69 och X-71 genomfördes medförde de stora datamängderna att stordatorteknik utnyttjades något som i sin tur krävde hög och specifik yrkeskunskap på dataområdet. Detta tillgodosågs genom samarbete med Uppsala Universitets datacentral, UDAC. I samband med en omorganisation 1997 - 1998 fördes vissa delar av datamaterialet över till CD-rom skivor. I samband med överföringen genomfördes dessutom samkörningar med Socialstyrelsens cancer- och dödsorsaksregister. Syfte: X-69 hade huvudsakligen en undersökningsteknisk målsättning och syftade till: • att belysa den diagnostiska anrikningseffekten av det använda screeningsystemet och särskilt av dess blodkemiska del, när det gäller att in¬dikera personer med avvikelser beroende på väsentliga sjukdomstill¬stånd och med aktuellt vårdbehov, • att pröva användandet av värmekamera (termografi) vid screening riktad mot kvinnlig bröstcancer, • att pröva datamaskinell utvärdering av elektrokardiogram för påvisande av kranskärls- och hjärtmuskelsjukdomar, • att pröva dip-slide teknik för påvisande av abnorm bakterieutsöndring i urinen på ett oselekterat klientel, • att pröva det praktiska värdet av datamaskinellt bearbetade frågeformulär såsom screeninginstrument. Thu, 30 Apr 2015 06:16:01 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0167-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0167-1 Uppsala universitet Marieann Högman