<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?search=majs"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>SOM-undersökningen Kommun-SOM 1996: Majorna</title>
      <description>Varje år sedan 1986 genomför SOM-institutet en riksrepresentativ frågeundersökning på temat Samhälle, Opinion och Massmedia. Sedan 1992 genomförs en motsvarande frågeundersökning i Göteborg med kranskommuner: Väst-SOM. År 1998 utvidgades denna till att omfatta hela Västra Götalandsregionen samt Kungsbacka kommun. Utöver dessa undersökningar har SOM-institutet vissa år genomfört undersökningar i ett antal västsvenska kommuner samt stadsdelar i Göteborg, Kom-SOM. Kom-SOM utfördes för första gången under hösten 1996 i Göteborgsstadsdelarna Angered, Centrum och Majorna samt i Mölndals kommun. Kommunundersökningen är i huvudsak utformad på samma sätt som Riks- och Väst-SOM. Frågeformuläret är dock inte lika omfattande och urvalet är mindre. Många frågor är dock gemensamma för såväl de olika delarna av kommunundersökningen som för Riks- och Väst-SOM, vilket ger stora möjligheter till jämförelser mellan tre olika nivåer i samhället: nationell, regional och lokal. Frågeformuläret för Kom-SOM 1996 består av fyra sammanhållna delar: Massmedier; Politik och samhälle; Fritid och boende; samt bakgrundsfrågor.
Kommunundersökningen 1996 genomfördes i samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund.</description>
      <pubDate>Mon, 01 Jan 2001 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0742-3</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0742-3</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Twitter: Partiledardebatt maj 2014</title>
      <description>Material från Twitter, insamlat under partiledardebatten 4 maj 2014 samt några dagar före och efter</description>
      <pubDate>Mon, 01 Jan 2024 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-cmfq-b688</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-cmfq-b688</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Fällfångst av majsmott, Ostrinia nubilalis, i feromonfällor i Sverige 2013-2022</title>
      <description>Majsmottet existerar i två feromontyper (E och Z) där honor producerar, och hanar attraheras till, olika kvoter av de två aktiva ämnena för kemisk kommunikation hos arten. Z-typen är skadegörare på majs och påträffades för första gången i Sverige 2010. Studien syftade till att uppskatta förekomst av de två typerna av majsmott i svenska majsfält via fångst i feromonfällor under perioden 2013-2022 för att studera om Z-typen ökar i antal och därmed utgör ett hot för majsodling i Sverige. Under 2018 placerades fällor även i områden utan majsodling för att se om Z-typen fanns där och i dessa fällor fångades gulhakad röllikarotvecklare, Dichrorampha petiverella.

Fångst per vecka av hanar av majsmott (Ostrinia nubilalis) i fällor betade med olika feromonvarianter (E-typ, Z-typ eller hybrid) och placerade i majsfält i södra Sverige. Experimentet utfördes under juni-augusti 2013-2022. Under 2018 placerades fällor även i områden utan majsodling.</description>
      <pubDate>Thu, 08 Feb 2024 11:48:25 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-9-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-9-1</guid>
      <dc:publisher>Lunds universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Glenn Svensson</dc:creator>
      <dc:creator>Olle Anderbrant</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Gasmätningar utförda under fältkampanj ABOVE vid Manam vulkanen, Papua Nya Guinea, under maj 2019 - Vulkaniska gasmätningar med drönare på Manam Papua, Nya Guinea</title>
      <description>Detta dataset presenterar mätningar utförda under fältkampanj ABOVE (Aerial-based Observations of Volcanic Emissions) vid Manam vulkanen, Papua Nya Guinea, under maj 2019. Mätningarna erhölls med olika instrument ombord på en drönare och inkluderar bland annan data om SO2-flöde, CO2 och SO2-koncentration, navigationsparametrar. Dessa data beskrivs detaljerat i artikeln Galle et al., som skickades för granskning till tidskriften Atmospheric Measuring Techniques:

Galle, B., Arellano, S., Bobrowski, N., Conde, V., Fischer, T. P., Gerdes, G., Gutmann, A., Hoffmann, T., Itikarai, I., Krejci, T., Liu, E. J., Mulina, K., Nowicki, S., Richardson, T., Rüdiger, J., Wood, K., and Xu, J.: A multi-purpose, multi-rotor drone system for long range and high-altitude volcanic gas plume measurements, Atmos. Meas. Tech. Discuss. [preprint], https://doi.org/10.5194/amt-2020-452, in review, 2020.

Mätningar utförda med en drönare utrustad med sensorer för gasflöde (mobileDOAS), gaskomposition (multiGAS och Sunkist) och flera navigations- och omgivningssensorer. Data samlades in under fältkampanjen ABOVE vid vulkanen Manam, Papua Nya Guinea.</description>
      <pubDate>Thu, 01 Apr 2021 08:50:20 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-82-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-82-1</guid>
      <dc:publisher>Chalmers tekniska högskola</dc:publisher>
      <dc:creator>Bo Galle</dc:creator>
      <dc:creator>Santiago Arellano</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Data för: Major gut microbiota perturbations in firstborn infants compared to those with older siblings soon after delivery</title>
      <description>Dessa data ligger till grund för en studie som undersöker sammansättning av tarmfloran över tid under tidig barndom i relation till vissa tidiga exponeringar.

Datasetet inkluderar följande variabler:

Värdfaktorer och tidiga exponeringar: kön, förlossningssätt (kejsarsnitt eller vaginalt), äldre syskon (ja eller nej), antibiotikaexponering under förlossningen och amning.

Tarmfloran: förekomst och populationstal för ett antal olika bakteriegrupper vid 9 provtagningstillfällen mellan 3 dagar och 18 månaders ålder. Bakteriadata är baserade på kvantitativ odling av faecesprover med identifiering av fakultativa och anaeroba bakterier som är vanligt förekommande i den tidiga tarmfloran (undantag prover tagna vid 3 dagars ålder som inte odlades kvantitativt och enbart fakultativa bakterier identifierades i dessa).</description>
      <pubDate>Tue, 07 Oct 2025 07:10:39 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-526</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-526</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Ingegerd Adlerberth</dc:creator>
      <dc:creator>Agnes Wold</dc:creator>
      <dc:creator>Bill Hesselmar</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Interkulturella relationer under vistelsen utomlands</title>
      <description>Det handlar om en presentation som genomfördes den 28 maj 2021 i ramen av Universitets- och högskolerådet (Ettårsprogrammen 2020-2021) för att kommentera flera enkäter som gjordes mellan 2018 och 2020.</description>
      <pubDate>Fri, 20 Aug 2021 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-17045-sthlmuni-14696598</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-17045-sthlmuni-14696598</guid>
      <dc:publisher>Stockholms universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Christophe Premat</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Bottenvikens geokemi</title>
      <description>Denna data innehåller elementkoncentrationer av kvantitativa elementanalyser (ICP-MS, 70+ element) utförda på filtrerade vattenprover och det filtrerade materialet (cut-off 0,22 μm) från vattenprover tagna i Bottenviken under 2013 och 2014. Syftet med studien var att observera förändringar i de lösta och partikelformiga elementkoncentrationerna längs en långsamt ökande salthaltsgradient.

Proverna från Bottenviken togs under vårflod och efter översvämning. Vårflodsprover togs i maj och juni 2013. Prover efter översvämning togs i juli 2014. Prover från samtliga provtagningsstationer togs på 0,5, 5 och 10 m djup, från kustbevakningsfartyget KBV005 i maj och juni 2013.</description>
      <pubDate>Wed, 04 Sep 2024 08:19:48 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-60-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-60-1</guid>
      <dc:publisher>Luleå tekniska universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Sarah Conrad</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Råneälvens geokemi</title>
      <description>Dessa datafiler innehåller elementkoncentrationer av kvantitativa elementanalyser (ICP-MS, 70+ element), utförda på filtrerade vattenprover och det filtrerade materialet (cut-off 0,22 μm) från prover tagna i Råneälven och Råneälvens mynning under tre provtagningskampanjer (2013, 2014, och 2016). Syftet med studien var att observera förändringar i lösta och partikelformiga elementkoncentrationer under vårflod och längs en långsamt ökande salthaltsgradient.

Vattenprover togs i Råneälvens mynningar under vårfloden i februari, mars och april 2014, i maj och juni 2013, samt i maj, juni och juli 2014. Vattenproverna från Råneälvens mynningar togs från kustbevakningsfartyget KBV005 i maj och juni 2013. Proverna från samtliga provtagningsstationer togs på 0.5, 5 och 10 meters djup om de var tillräckligt djupa. Vid provtagningen i mars 2014 togs prover vid de tre första stationerna när mynningarna fortfarande var istäckta. Under 2014 genomfördes proverna genom ett hål i isen. Hål borrades med en isborr och proverna pumpades upp från 0,5, 5 och 10 meters djup. 
Vattenprover togs i Råneälven under vårflod 2016, från mars till juli. I Råneälven, vid provtagningsstationen Orrbyn, togs prover från en bro mitt i ån.</description>
      <pubDate>Wed, 04 Sep 2024 08:19:33 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-62-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-62-1</guid>
      <dc:publisher>Luleå tekniska universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Sarah Conrad</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Vattenströmmar i Färöbankens kanal 1983</title>
      <description>Mätningar av vattenströmmar i Färöbankens kanal (Faroe Bank Channel) från forskningsfartyget N/O SVANIC i maj 1983.</description>
      <pubDate>Mon, 06 May 2019 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ecds0061-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ecds0061-1</guid>
      <dc:publisher>SMHI - Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut</dc:publisher>
      <dc:creator>Karin Borenäs</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Kalixälvens geokemi</title>
      <description>Dessa datafiler innehåller elementkoncentrationer av kvantitativa elementanalyser (ICP-MS, 70+ element) utförda på filtrerade vattenprover, samt det filtrerade materialet (cut-off 0,22 μm) från prover tagna i Kalixälven och Kalixälvens mynning under tre provtagningskampanjer (2013, 2014, och 2016). Syftet med studien var att observera förändringar i de lösta och partikelformiga elementkoncentrationerna under vårflod och längs en långsamt ökande salthaltsgradient. Denna uppsättning data innehåller även strontiumisotopdata som samlats in i Kalixälven under 1991 och 1992.

Vattenprover togs vid Kalixälvens mynningar under vårfloden i februari, mars och april 2014, i maj och juni 2013, samt i maj, juni och juli 2014. Vattenproverna vid Kalixälvens mynningar togs från kustbevakningsfartyget KBV005 i maj och juni 2013. Samtliga prov togs på 0.5, 5 och 10 meters djup om provtagningsstationerna var tillräckligt djupa. Vid provtagningen i mars 2014 togs prover från de tre första stationerna i mynningarna när de fortfarande var istäckta. Under 2014 genomfördes proverna genom att borra ett hål i isen med en isborr och pumpa upp vattenprov från 0,5, 5 och 10 meters djup. 
Vattenprover från Kalixälven under vårfloden 2016, från mars till juli. I Kalixälven, vid provtagningsstationen Kamlunge, togs prover från en bro mitt i ån.
1991 och 1992 togs prover för att påvisa strontiumisotoper.</description>
      <pubDate>Wed, 04 Sep 2024 08:20:03 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-61-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-61-1</guid>
      <dc:publisher>Luleå tekniska universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Sarah Conrad</dc:creator>
    </item>
  </channel>
</rss>