Researchdata.se

INDILACT - Förlängd frivillig väntetid för förstakalvare. Del 1: randomiserad kontrollerad studie

Anna Edvardsson Rasmussen — Mon, 14 Nov 2022 12:27:57 GMT

Studien syftar till att undersöka hur en förlängd frivillig väntetid mellan kalvning och första insemination påverkar mjölkproduktion och fertilitet för förstakalvare under deras första och andra kalvningsintervall. Data registrerades mellan augusti 2018 och september 2021. Det finns data från två olika källor. Tillgången till dessa data är begränsad på grund av avtal med ägaren av data (Växa Sverige). 1. Data (.txt filer) från Kokontrollen som sköts av Växa Sverige gällande ras, kalvningar, inseminationer, 305-dagarsavkastning, provmjölkningar och sindatum från 16 gårdar. Inklusionskrieterier för gårdarna var > 100 kor i produktion, samt medelavkastning på minst 9 000 kg ECM/ko och år, medel KI på < 14 månader samt att de skulle ha ett system för daglig mjölkmängdsregistrering. 2. Excelfiler med data från gårdarnas egna mjölkningssystem (DeLaval, Lely och GEA) med dagliga mjölkmängder (från tre olika system: DeLaval, Lely och GEA). Metadata (tillgängligt): En metadatafil för respektive kategori av data har skapats med beskrivning av databearbetningen. Dessutom finns kodnycklar för hur koderna i textfilerna ska läsas ut samt kodlista för koder som använts i textfilerna. R-skript med statistisk analys finns också tillgängliga. I. Excel- och CSV-filer med data från gårdarnas egna mjölkningssystem (DeLaval, Lely och GEA) gällande dagliga mjölkmängder, Excel och CSV filer. Majoriteten av data från gårdarna finns tillgänglig, men det finns hål i datainsamlingen om filerna från gårdarna inte skickats i tid innan de raderats från gårdarnas system. Variabler: GårdsID, ko-ID, datum samt tid vid mjölkning, mjölkmängd per mjölkning (kg). II. .txt files med information om kalvningar, inseminationer, härstamning, utslagning. Registrerade av djurägare, djurskötare och djurhälsopersonal, samt .txt filer med information från provmjölkningar samt laktationsavkastningar och sinläggningsuppgift. Registreringar gjorda av djurägare och Eurofins lab. Variabler: 1. Kalvningar: GårdsID, ko-ID, födelseår, kalvningsdatum, lätt/svår kalvning, kön på kalven, kalv-ID, kalvens anvndning, kalvningsnummer 2. Härstamning: GårdsID, ko-ID, födelsedatum, kön, fader-ID, faders gårds-ID, födelseår fader, fader ras, mjölkindex fader, moder-ID, moder-ID, födelseår moder, moder ras, mjölkindex moder, morfar-ID, morfar gårds-ID, födelseår morfar, morfarras, mjölkindex morfar 3. Semin: GårdsID, ko-ID, semindatum, öronnummer använd tjur, dräkdighetsdiagnos, dräkdighetsdiagnosdatum 4. Utslagning: GårdsID, ko-ID, ingångsdatum, utgångsdatum, utslagningsorsak 1-3 5. Provmjölkning: GårdsID, Ko-ID, födelseår, provmjölkningsdatum, kg mjölk, fetthalt, proteinhalt, celltal, urea, juverhälsoklass 6. 305-dagars Laktationsavkastning: GårdsID, Ko-ID, födelseår, kalvningsdatum, kalvningsnummer, kg mjölk, kg fett, kg protein, rasmedeltal kg fett i besättningen, rasmedeltal kg protein i besättningen. 7. Sinuppgift: GårdsID, Ko-ID, datum för sinläggning III. R-skript med statistiska metoder samt datasammanställning för statistiska beräkningar för laktation 1 och 2. Rådata har bearbetats och nya variabler har tagits fram och sammanställts i en Excelfil för respektive laktation från vilka data till de statistiska beräkningarna i R-scripten tagits. R-skripten behöver tillgång till Excel-filerna med summerade data för att fungera. Linjära modeller för beräkning av: 1. 305d avkastning (kg + ECM), 2. Hel-laktationsavkastning (kg + ECM) 3. Mjölkmängd per dag under första och andra kalvningsintervallet 4. Mjölkmängd per dag under båda kalvningsintervallen 5. Kalvningsintervall 6. Laktationslängd 7. Mjölkmängd vid provmjölkning 50-20 dagar före kalvning 8. Avkastning vid sinläggning Binomiala modeller för beräkning av: 1. Sinperiodlängd-klass

Strategier för att hålla mjölkkor och kalvar tillsammans – en tvärsnittsstudie

Karin Alvåsen — Tue, 08 Nov 2022 08:22:29 GMT

Intresset för att hålla mjölkraskalvar tillsammans med vuxna kor under en tid efter kalvningen ökar bland konsumenter och mjölkproducenter. I dagsläget är det dock i stora delar outforskat hur mjölkbönder implementerar kokalvhållning på sina gårdar. Denna enkätstudie undersökte därför hur mjölkgårdar med kokalvhållning sköter sina djur under tiden som korna och kalvarna har kontakt. I tillägg utvärderades vilka delar av skötseln som upplevdes som mest utmanande, och hur bönderna hanterade dessa utmaningar. Intervjuer genomfördes på 104 mjölkgårdar från sex europeiska länder. Gårdarna höll kor och kalvar tillsammans minst 7 dagar, och levererade eller processade mjölk för livsmedelsproduktion. Personen som intervjuades kunde antigen vara ägaren eller arbetsledaren på gården. Kokalvhållning praktiserades på gårdar med vitt skilda skötselsystem, från små gårdar som höll sina djur utomhus under hela året och mjölkade korna för hand eller i mobila spannmjölkningsmaskiner till robotgårdar. Kalvarna kunde hållas antingen med moderdjuret eller fosterkor under delar eller hela mjölkperioden. Den dagliga kontakttiden varierade mellan gårdarna, från 15 min två gånger per dag vid mjölkningen till kontakt under hela dygnet. Många bönder hade observerat stressrelaterade beteenden när kor och kalvar slutligen separerades, men trots detta var den vanligaste separationsmetoden att kalvarna flyttades från korna utan att kontakttiden först minskats. Begränsningar med befintliga byggnader nämndes oftast av bönderna som en svårighet för att börja med kokalvhållning. Strukturerade enkätbaserade intervjuer angående skötsel och utfodring av kor och kalvar genomfördes på 104 europeiska mjölkgårdar där kalvarna hölls med vuxna lakterande kor under minst 7 dagar efter kalvningen. Studien samlade främst in kvantitativ data, vilket möjliggjorde inkludering av ett större antal gårdar. Då det inte är möjligt att identifiera gårdar med kokalv-kontakt i centrala databaser, representerar de inkluderade gårdarna ett icke-sannolikhetsurval. Denna studie är dock i dagsläget den största enkätstudie som utförts gällande hur kokalvhållning används på kommersiella mjölkgårdar. Studien var utformad för att samla in basdata i detta nya forskningsområde, och resultaten är därför presenterades deskriptivt. Vi använde Netigate för att samla in intervjusvaren och analyserade sedan resultaten med hjälp av mjukvarorna R, Stata och Microsoft Excel. Sökvägar behöver anpassas för att det skall fungera (finns hänvisning till "MyRepository" på rad 6) Datafilen innehåller 114 rader och 189 kolumner.

Temperatur, nederbörd, kväve- och fiberinnehåll hos björk och mjölkört, och kalvvikt för älg (Alces alces) i norra Sverige

Sheila Holmes — Wed, 18 Jan 2023 14:57:29 GMT

Data och R-kod används i styckvis strukturell ekvationsmodellering för en studie som jämförde de direkta och indirekta effekterna av temperatur och nederbörd på kalvvikt för älg i norra Sverige. Studien inleddes 1988 i ett försök att undersöka klimatförändringarnas effekter på vanliga foderarter för den ekonomiskt och kulturellt viktiga älgen i Sverige. Den pågick till 1997 och startades om 2017. Temperatur- och nederbördsvariabler är härledda från SMHI väderstationsdata. Genomsnittlig kalvvikt för älg för undersökningsplatser härleds från data från Svenska Jägareförbundet och enskilda jaktlag. Både väder- och kalvvikt representerar medelvärden inom en radie på 50 km från varje studieplats. Mätningar av kväve och neutrala detergenter är resultatet av nära infraröd spektroskopimodellering, med 50 prover för att kalibrera modellen. Prover togs från 1-ha platser och inkluderade material från 30 individer av antingen dunbjörk eller mjölkört. Se beskrivning på engelska.

Bovina norovirus och nebovirus - prevalens och riskfaktorer för infektion i svenska mjölkkobesättningar

Madeleine Tråven — Mon, 28 Feb 2022 13:14:26 GMT

Studiens syfte var att bestämma prevalensen för bovint norovirus och nebovirus hos kalvar i svenska mjölkkobesättningar. Ett andra syfte var att analysera besättnings- och skötselfaktorer associerade med dessa infektioner. I studien användes prover och data insamlade i en tidigare studie 2005-2007 (Silverlås et al. 2009. Prev. Vet. Med. 90, 242-253). Prover och data samlades ursprungligen in för att studera cryptosporidieinfektioner. Träckprover från 5 kalvar 2-30 dagar gamla togs av veterinär vid ett besök på varje gård, totalt 50 gårdar. För den här studien analyserades proverna med RT-PCR för bovint norovirus och nebovirus. För mer information om metoderna, se den publicerade artikeln. Skötsel- och besättningsdata samlades in vid besättningsbesöket genom observationer och intervju av lantbrukaren via ett standardiserat frågeformulär. Datasetet innehåller analyssvar från RT-PCR för bovint norovirus och nebovirus i träckprover från 5 unga kalvar /besättning i 50 svenska mjölkkobesättningar. Datasetet innehåller också uppgifter om besättningarna, såsom besättningsstorlek, årlig medelproduktion och ett antal variabler som beskriver rutiner runt skötsel av kalvningar och kalvar, vilka kan ha betydelse för kalvhälsan och smittspridning. Dessa data har samlats in via ett standardiserat intervjuformulär. Data uppdelade på två filer, data på kalvnivå (individ), 250 rader + rubrik, data på besättningsnivå, 50 rader + rubrik.

Samhällen i infrastrukturmiljöer är artrika men hyser bara delvis arter kopplade till ängs- och betesmarker

Juliana Dániel-Ferreira — Thu, 04 Apr 2024 09:16:47 GMT

Denna studie är en del av projektet GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. Projektets huvudsyfte var att kvantifiera om linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningsgator) bidrar till mångfalden av växter och insekter i olika rumsliga skalor. Detta gjordes genom att uppskatta hur linjära infrastrukturmiljöers mängd i landskapet bidrar till mångfalden samt hur mycket de bidrar till landskapets konnektivitet. Datan samlades genom att inventera dagfjärilar, humlor, och växter i fem typer av gräsmarker (betesmarker, vägrenar längs enskilda vägar, vägrenar längs allmänna vägar, kraftledningsgator, och åkerkanter). Alla dessa habitat typer fanns inom 32 landskap med 4 km² area, som skiljde sig i areal av linjära infrastrukturmiljöer (vägrenar och kraftledningsgator) och ängs-och betesmarker. Arealen av andra markanvändningar var konstanta mellan landskap och alla landskap var skogsdominerade. This study makes part of the research project GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. The aim of the project was to quantify whether linear infrastructure habitats (road verges and power-line corridors) support biodiversity by assessing the influence of the area of these habitats in the landscape, their contribution to landscape connectivity and population persistence. The linked data was collected by surveying butterflies, bumblebees, and vascular plants in five types of prevalent grasslands (pastures, road verges along small gravel roads, road verges along big paved roads, power line corridors, and field borders). These grasslands were embedded in 32 landscapes with an area of 4 km2 that differed in the area of linear infrastructure habitats (road verges and power line corridors) and semi-natural grasslands of high nature value, while other land-use types were kept constant. The landscapes were dominated by forest. Within each grassland habitat, the surveyor established a 200 m transect and then identified all butterflies and bumblebees along it. For plants, a 1 x 1 m quadrat was established at the centre of a 50 m section in each transect, i.e. each transect had four plots in which all plant species were identified. The dataset consists of the following files: 1. Transect_coordinates: this file contains the coordinates for the beginning, end, and centroid of each transect. The explanation for each column in this file is as follows: Landscape: corresponds to the code of each 2 × 2 km landscape in which the transects are embedded. Transect_type: The name of the grassland habitat type is given. All landscapes contained at least three of the habitats: pastures, road verges along small gravel roads and road verges along big paved roads. The other two habitats, power line corridors and field borders, were present in only some of the landscapes. Power line corridors were present in half (i.e. 16) of the landscapes due to the design of the study. Start_X: Gives the x-coordinate for the start of the transect. Start_Y: Gives the y-coordinate for the start of the transect. End_X: Gives the x-coordinate for the end of the transect. End_Y: Gives the y-coordinate for the start of the transect. Centroid_X: Gives the x-coordinate for the centroid of the transect. This was calculated with ArcMap 10.7 using the start and end coordinates stated above. Centroid_Y: Gives the y-coordinate for the centroid of the transect. This was calculated with ArcMap 10.7 using the start and end coordinates stated above. All coordinates use the Swedish National reference frame, SWEREF99. 2. Database_alpha_diversity: This file contains the necessary information for the analysis exploring whether species richness of butterflies, bumblebees, and vascular plants differs among the grassland habitat types, and whether such differences relate to the area of linear infrastructure habitats in the surrounding landscape and/or on the area of semi-natural pastures of high nature value. Landscape: corresponds to the code of each 2 × 2 km landscape in which the transects are embedded. Transect_type: The name of the grassland habitat type is given. All landscapes contained at least three of the habitats: pastures, road verges along small gravel roads and road verges along big paved roads. The other two habitats, power line corridors and field borders, were present in only some of the landscapes. Power line corridors were present in half (i.e. 16) of the landscapes due to the design of the study. Butterfly_richness: Gives the number of butterfly species found along the corresponding transect type in a specific landscape. Bumblebee_richness: Gives the number of bumblebee species found along the corresponding transect type in a specific landscape. Vascular_plant_richness: Gives the number of vascular plant species found in all the four plots placed along the transect. Semi-natural_pastures: Gives the total area of semi-natural pastures of high nature value in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Powerline: Gives the total area of power line corridors in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Railway: Gives the total area of railways in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Road: Gives the total area of private (small) roads in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Public_road: Gives the total area of public (big) roads in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Between_fields: Gives the total area of grassy field borders in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Forest: Gives the total area of forest in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Arable: Gives the total area of arable land in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Semi-natural_pastures: Gives the total area in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Open_areas: Gives the total area of open areas (e.g. ley, parks, or other open grassy areas that are not semi-natural pastures of high nature value) in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Urban: Gives the total area of urban areas in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Water: Gives the total area of water surfaces in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. PL: Stands for PowerLine. This field indicates whether the corresponding landscape had a presence (1) or absence (0) of a power line corridor. This was used as an explanatory factor in the models. RD: Stands for Road Density. This field indicates whether the corresponding landscape had a high (1) or a low (0) density of roads. This was used as an explanatory factor in the models. 3. Mean_abundance: This file contains the list of species found in the study, whether they were present in the Swedish Red list (2015), as well as the mean abundances, minimum abundances, and maximum abundances for each species in each habitat type. Taxa: describes to which species group (taxa) the corresponding species belongs to. It can be either a bumblebee, a butterfly, or a vascular plant species or species group. Species: name of the species or species group Red_listed: If the corresponding species was present in the Swedish Red List (2015) then the species is classified as 1. If the species was not in the species list, the species or species group was classified as 0. An empty field corresponds to the category NA in the Swedish red list (Not Applicable). Mean_abundance_Pasture: Mean abundance of the corresponding species / species group in pastures. Min_abundance_Pasture: Minimum abundance of the corresponding species / species group in pastures. Max_abundance_ Pasture: Maximum abundance of the corresponding species / species group in pastures. Mean_abundance_Powerline: Mean abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Min_abundance_Powerline: Minimum abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Max_abundance_Powerline: Maximum abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Mean_abundance_Big_road: Mean abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Min_abundance_Big_road: Minimum abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Max_abundance_Big_road: Maximum abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Mean_abundance_Small_road: Mean abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Min_abundance_Small_road: Minimum abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Max_abundance_Small_road: Maximum abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Mean_abundance_Field_border: Mean abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Min_abundance_Field_border: Minimum abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Max_abundance_Field_border: Maximum abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders.

Gothenburg Atheroma Study Group (GASG).

Göran Bergström — Thu, 11 Dec 2014 15:18:57 GMT

Studiepopulation och undersökningar: Studiens datainsamling genomfördes mellan 2003-2009. Data består av plack från halsartären som erhållits från karotis-kirurgi, utförd vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Göteborg, Sverige). Kriterier som ledde till operation var mindre ischemisk stroke, transitorisk ischemisk attack (TIA) eller amaurosis fugax och en höggradig karotisstenos (≧ 70 % mätt enligt metoden ”European Carotid Surgery Trial”, ECST). Under 2010 påbörjades insamling av data på nytt, i syfte att samla in komplett tidsserie av plack från halsartären. En ytterligare expansion har lett till införandet av serum- och plasmaprover som tas från patienter med nydiagnostiserade bukaortaaneurysm (AAA). Den sistnämnda insamlingen anges även som studien G3A (Göteborg bukaortaaneurysm studien) och leds av doktor Marcus Langensköld. Dataset från artiklar publicerade i open access kan förmedlas vid förfrågan. Syfte: En biobank med aterosklerotisk vävnad från människor, erhållen från karotis-kirurgi.

Riksmaten 1997-98

Tue, 12 Jan 2021 13:25:14 GMT

Riksmaten 1997-98 är den andra rikstäckande kostundersökningen, baserad på ett representativt urval, som genomförts. Den första, ”Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor” (Hulk), genomfördes 1989 av Statistiska centralbyrån (SCB) tillsammans med Livsmedelsverket. I båda dessa undersökningar har dels de deltagande hushållen bokfört samtliga inköp av livsmedel under en fyra veckors period, dels en person i hushållet registrerat matintaget under en vecka med hjälp av en så kallad menybok samt även besvarat ett antal frågor. Undersökningspopulationen i Riksmaten 1997-98 var alla folkbokförda personer i Sverige mellan 18−74 år. Personerna drogs med med hjälp av systematiskt urval från ett register över totalbefolkningen, RTB-S. Urvalet baserades på 2027 personer och deltagarfrekvensen omfattade 60 %. Menyboken som användes för registrering av matintag bestod av förtryckta alternativ för maträtter och livsmedel. I menyboken skulle även plats och tidpunkt för måltiden registreras. Mängdangivelsen av livsmedel gavs i hushållsmått eller som portionsstorlek. För vissa huvudkomponenter samt matfett fanns möjlighet att skatta portionsstorleken med hjälp av bilder, där fyra alternativ gavs. Portionsstorlekarna byggde på resultat från tidigare undersökningar samt på uppgifter från Livsmedelsverkets vikttabeller. Frågeformuläret innehöll totalt 32 frågor (avseende exempelvis längd, vikt, typ av kost, användning av kosttillskott, typ av matfett och salt i matlagning, rökning och snusning, motion, utbildning och hälsotillstånd). Syfte: Studiens syfte var att undersöka livsmedelskonsumtion och näringsintag bland kvinnor och män i Sverige. Dataset innefattar kostregistrering och enkät från studiens deltagare.

Riksmaten barn 2003

Wed, 21 Dec 2016 13:28:00 GMT

En riksomfattande kostundersökning genomfördes år 2003 på 4-åringar, barn i årskurs 2 och barn i årskurs 5. Metoden var en öppen och skattad registrering (matdagbok) som sträckte sig över fyra på varandra följande dagar. Alla veckans dagar var representerade i studien. Matdagboken fylldes i av barnen eller med hjälp av föräldrar eller vårdnadshavare. Portionsstorlekar och mängder av allt vad barnen åt och drack uppskattades med hjälp av en bilderbok - Matmallen. Även tid och plats för ätandet angavs liksom fetthalt, tillagning, innehåll av vissa konserveringsmedel, produktmärke, kosttillskott och grad av fysisk aktivitet. En optiskt läsbar enkät ingick med frågor om bl.a. längd, vikt, föräldrars utbildning och yrke, utländsk härkomst och regional hemvist. Urvalet av barn gjordes från 56 kommuner vilket representerade ett stratifierat urval av Sveriges samtliga kommuner. 4-åringar rekryterades slumpmässigt från ett register över hushåll med 4-åringar i de utvalda kommunerna. Urvalet av skolbarn baserades på hela skolklasser. En registreringsomgång skedde på våren och en på hösten 2003. Sammanlagt tillfrågades 924 4-åringar varav 590 genomförde studien, 1 209 barn i åk 2 varav 889 genomförde studien, och 1 290 barn i åk 5 varav 1 016 genomförde studien. En bortfallsstudie visade att främsta orsaken till att inte delta eller fullfölja studien bland 4-åringarna var tidsbrist eller att förskolan inte ville. Bland skolbarnen var orsaken att det var för svårt, de glömde eller inte hade tid. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien var att öka kunskapen om vad barn i de undersökta åldrarna äter och dricker, hur måltidsmönster samt energi- och näringsintag ser ut, samt eventuella samband mellan matvanor och olika bakgrundsfaktorer. Dataset innefattar matdagbok och enkät från studiens deltagande 4-åringar, och enkät från studiens deltagande skolbarn (årskurs 2 och årskurs 5).

Riksmaten vuxna 2010-2011

Wed, 21 Dec 2016 13:33:21 GMT

Riksmaten vuxna 2010–11 är Livsmedelsverkets tredje rikstäckande matvaneundersökning i den vuxna befolkningen. De två tidigare matvaneundersökningarna 'Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor' (Hulk) genomfördes 1989 och 'Riksmaten 1997–98' genomfördes under 1997 och 1998. Riksmaten vuxna 2010-11 omfattade totalt tre delar: kostregistrering, enkät, samt provtagning (blod- och urinprov). Ett representativt urval på 5 000 personer mellan 18–80 år, boende i Sverige, bjöds in att delta i undersökningen som pågick mellan maj 2010 - juli 2011. Urvalet bestod av ett huvudurval som omfattade 4000 personer och av ett delurval som omfattade 1000 personer. Deltagarna som tillhörde delurvalet tillfrågades, utöver kostregistrering och enkät, även om att lämna blod- och urinprov för analys av b.la vitamin D, folat och ferritin. Totalt deltog 2 268 personer i Riksmaten vuxna 2010−11, varav 1 797 i kostregistreringen, 2 140 i enkäten och 300 personer i provtagningen. Det var 454 personer som enbart besvarade enkäten. Deltagarfrekvensen skilde sig mellan de olika delarna i undersökningen. Totalt har 46 procent av urvalet deltagit i någon del i undersökningen. Deltagarfrekvensen var 36 procent i kostregistreringsdelen, 43 procent i enkätdelen och 30 procent i provtagningsdelen. Deltagarna, totalt 1797 personer, registrerade allt de åt och drack under fyra dagar via webben och besvarade även en enkät med ett femtiotal frågor. Urvalet bestod av ett huvudurval som omfattade 4000 personer och av ett delurval som omfattade 1000 personer. Deltagarna som tillhörde delurvalet tillfrågades, utöver kostregistrering och enkät, även om att lämna blod- och urinprov för analys av b.la vitamin D, folat och ferritin. Till skillnad från tidigare undersökningar gjordes kostregistreringen via ett webbsida som utvecklats av Livsmedelsverket. Deltagare som inte hade möjlighet att registrera via webben gavs möjlighet att rapportera via telefon till en intervjuare, som registrerade deltagarnas matintag i webbverktyget. För att veckans alla dagar skulle täckas in och fördelas jämnt slumpades startdag för kostregistreringen (tisdag, onsdag, lördag eller söndag). Syfte: Studiens syfte var att undersöka livsmedelskonsumtion och näringsintag bland kvinnor och män i Sverige. Dataset innefattar studiens del avseende kostregistrering.

Uppsala Longitudinal Study of Adult Men (ULSAM)

Peter Nordström — Thu, 23 Apr 2015 14:36:50 GMT

ULSAM, The Uppsala Longitudinal Study of Adult Men är en pågående longitudinell, epidemiologisk studie. Studiepopulationen består av samtliga män födda i Uppsala län mellan 1920 och 1924. Syftet är att undersöka riskfaktorer för vanliga sjukdomar, däribland biokemiska markörer, variationer i arvsmassan och livsstilsfaktorer. Bakgrunden till ULSAM var Uppsala primärpreventiva studie som genomfördes mellan 1970 och 1973. Deltagarna identifierades genom befolkningsregister. I den första undersökningen var deltagandet 82% (2322 män). Undersökningsprogrammet innehöll en medicinsk enkät och intervju, blod-och urinprov, blodtryck, antropometriska mått, intravenöst glukostoleranstest, bröstkorgsröntgen och audiometri. Uppföljande undersökningar har därefter skett när deltagarna var 60, 70, 77, 82, 88 och 93 år gamla. Utförligare sammanfattning finns tillgänglig på engelska.