https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Materialet innehåller data som användes i studien av Fabritius m. fl. (2019): Estimation of metapopulation colonization rates from disturbance history and occurrence pattern data, tidskrift Ecology. Alla data har tidigare använts även i andra studier (Gu et al 2001, Snäll et al. 2005, Lankia et al., 2012, Ronnås et al., 2017). Uppgifterna innehåller data på förekomstmönster från två tillfällen för lunglav (Lobaria pulmonaria), förekomstmönster för asp (Populus tremula) och sälg (Salix caprea), samt 400 års data från skogsbränder. Alla uppgifter har samlats in under 1997-2010 i Teerisuo-Lososuo naturreservat, Kuhmo, Finland (2 086 ha, 63 ° 88'N, 29 ° 18'E) och projiceras i Finlands YKJ-projektion. Ilkka Hanski initierade undersökningarna i slutet av 1990-talet och Gergely Várkonyi, Matti Komulainen, Jari Huotari, Pirjo Appelgren och Mikko Heikura assisterade med fältarbete. Uppgifterna innehåller data på förekomstmönster från två tillfällen för lunglav (Lobaria pulmonaria), förekomstmönster för asp (Populus tremula) och sälg (Salix caprea), samt 400 års data från skogsbränder. Alla uppgifter har samlats in under 1997-2010 i Teerisuo-Lososuo naturreservat, Kuhmo, Finland (2 086 ha, 63 ° 88'N, 29 ° 18'E) och projiceras i Finlands YKJ-projektion, EPSG:2393. Tue, 28 May 2019 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1104-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1104-1 Sveriges lantbruksuniversitet Henna Fabritius Heini Lankia Tuomo Wallenius Gergely Várkonyi Juho Pennanen Tord Snäll Detta dataset innehåller SLU:s kartor över tillgången på viltfoder. Inkluderat är 12 kartor, distribuerade som .tif-filer. Kartorna visar den förväntade abundansen av tall (Pinus sylvestris), rönn (Sorbus aucuparia), ek (Quercus spp.), sälg (Salix caprea), asp (Populus tremula) och björk (Betula spp.) från 10 cm höjd till 4 cm brösthöjdsdiameter, på Sveriges skogsmark. Modellerna har skapats med hjälp av data från Riksskogstaxeringen och fjärranalysdata. Kartprodukterna är aggregerade till en skala på 1 ha och 1 km2 och visar det genomsnittliga antalet träd uppskattat per rumslig enhet. För mer information om utvecklingen av detta dataset, se artikeln: https://doi.org/10.1016/j.jag.2025.104850 Tue, 04 Nov 2025 15:22:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-259 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-259 Sveriges lantbruksuniversitet Lukas Graf Inka Bohlin Per-Ola Hedwall Jonas Dahlgren Annika M. Felton Naturens kalender (www.naturenskalender.se) drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är nätverkets huvudman och ingår i universitetets miljöanalysverksamhet, tillhörande delprogrammet Klimat. Huvuduppgiften för Naturens kalender är att samla in observationer av vårtecken, hösttecken och annat i naturens kalender. Nätverkets verksamhet är i första hand kopplat till Sveriges miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan, men ingår även i europeiska (genom Pan-European Phenology database - PEP725) och intermationella (genom International Society of Biometeorology) samarbeten kring fenologisk forskning och miljöövervakning. Data om naturens kalender samlas in på två olika sätt. Dels bedrivs en långsiktig miljöövervakning i form av ”kalendrar” där rapporter om fenologiska observationer samlas in över hela året, dels genomför vi korta ”kollar” där vi tar en ögonblicksbild av naturens kalender i landet vid en viss tidpunkt på året. Med början 2015 genomförs Vårkollen som en 2-dagars kampanj 30 april - 1 maj, där vi med hjälp av medborgarforskares observationer från hela landet får en "ögonblicksbild" av hur långt våren kommit vid den tidpunkten. I Vårkollen görs observationer av hur långt utvecklingen av blomning hos blåsippa, tussilago, vitsippa, sälg och hägg, samt lövsprickningen hos björk, vilka även förekommer i det historiska datasetet (se nedan). Vårkollen genomförs av två partners i Svenska fenologinätverket, SLU och Svenska Botaniska Föreningen. SLU står för teknisk plattform och databearbetning, medan SBF står för informationsmaterial och regional medverkan genom sina lokalföreningar. Båda organisationerna bidrar med information till allmänheten via pressmeddelanden inför Vårkollen och med resultaten efteråt. Motiv och syfte Målet med Naturens kalender är att samla in data om allt från första vårtecken till sista hösttecken, så att vi kan erbjuda landsomfattande data till alla intresserade, för att underlätta forskning, miljömålsarbete och information, vilket kan göra oss bättre rustade att möta klimatförändringens effekter. Observationerna i Naturens kalender kan jämföras med motsvarande observationer som gjordes för över 100 år sedan (se Svenskt historiskt fenologidataset i "Relaterade forskningsdata"), för att upptäcka fenologiska förändringar över tid som kan bero på klimatförändringar. Målet med Vårkollen är att bidra med landsomfattande data för att bättre kunna följa, förstå och förutse klimatförändringens effekter på vilda växter i Sverige genom att studera statusen över hela landet för de ingående arterna och faserna vid en och samma tidpunkt och jämföra dessa med historiska observationsdata för samma arter. Datasetet innehåller en fil med observationsdata (spring_check_2015-2024.csv), en PDF-fil (metadata_spring_check_2015-2024.pdf) med metadata som beskriver ingående variabler och listor på ingående arter och faser, samt en PDF-fil (varkollen_folder_2024.pdf), som är den instruktion som de som rapporterar kan läsa. Observationsdatafilen innehåller totalt 69 668 observationer. Thu, 24 Apr 2025 07:57:09 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-86-2 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-86-2 Sveriges lantbruksuniversitet Ola Langvall Kjell Bolmgren Träddata för tillväxt och trädpositioner från fem skiktade provytor i Götaland. Ytorna är grandominerade och lades ut mellan 2016 och 2018 som en del av ett doktorandprojekt på Linnéuniversitetet, inst. för skog och träteknik. Fyra av ytorna har markerats i fält för att underlätta långsiktiga uppföljningar. Dataset med trädtillväxt samt trädpositioner. Träden är positionerade med ultraljud avståndsmätning och triangulering (Haglöf, Postex). Årsringstillväxt uppmätt från borrkärnor. Mon, 12 Sep 2022 08:07:45 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-174-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-174-1 Linnéuniversitetet Nils Fagerberg