https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Temperaturmätningar av mikro- och makroklimat har gjorts på sex skogslokaler i Sverige längs en 1200 km lång latitudinell gradient från maj till september 2020. Mikroklimatets temperatur mättes varje timme under barken på granstockar, och makroklimatets temperatur mättes som lufttemperaturen 1,3 m ovanför marknivå på samma platser. Från april till september 2021 samlades vedlevande skalbaggar in från granstockar på skogslokalerna. boreal_forest_climate_data.csv innehåller temperaturdata från mätningar av mikro- och makroklimat, och specieslist_xylo.csv innehåller artdata. Filerna använder sig av semikolon som separatortecken. Se den engelska versionen av databeskrivningen samt dokumentationsfilen readme.txt för detaljerade kolumnbeskrivningar. Tue, 20 May 2025 13:06:08 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-8-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-8-1 Sveriges lantbruksuniversitet Anika Gossmann Thomas Ranius Martin Schroeder Erik Öckinger Ly Lindman Den här mappen innehåller data och kod till artikeln ”The potential of semiochemical blends to monitor saproxylic beetle communities” av Viktor Gårdman, Bo Aulin, Mikael A. Molander & Mats Jonsell. Rådatan härstammar från jordbruksverkets övervakning av vedlevande skalbaggar vid Sveriges hamnar. Skalbaggarna samlas in med crosstraps betade med en av tre feromonblandningar. Detta har gjorts mellan 2017-2023 (exklusive 2022) vid tre olika hamnar i södra Sverige: Göteborg (57,7017° N, 11,9479° E), Mönsterås (57,0416° N, 16,4431° E) och Norrköping (58,5877° N, 16,1924° E). Alla registrerade arter av vedlevande vivlar (Curculionidae) (inklusive barkborrar (Scolytinae)), långhorningar (Cerambycidae) och praktbaggar (Buprestidae) har räknats till individantal. Datan anger individantal av varje art per månad, år, hamn, feromonblandning och antal fällor som använts. Datainsamlingen har utförts av Jordbruksverket i syfte att kartlägga den potentiella införseln av vedlevande skadegörare genom timmerimport till svenska hamnar. Identifieringen av skalbaggarna har gjorts av experter vid Sveriges lantbruksuniversitet. Alla datafiler är .csv-filer. Observera att fler typer av feromonblandningar eller andra lockmedel har använts i andra fällor på samma platser, och att fler platser har övervakats under åren. Uppgifterna här är endast från konsekvent använda platser och blandningar mellan 2017-2023. För fullständiga uppgifter om fångster av skalbaggar från alla provtagningslokaler och beten, kontakta Jordbruksverket (https://jordbruksverket.se/). SpeciesMatrix innehåller rådata av individer som provtagits per art och månad, år, hamn och feromonblandning. Antalet fällor som användes vid varje tillfälle anges också. Data kring vilka trädslag arterna lever av (filen ”TreeHost”) hämtades från ArtDatabanken (SLU ArtDatabanken, https://artfakta.se/). Mappen GLMM_Species_Modified innehåller individuella .csv filer för varje art som valts ut för individuella analyser med individalantal för varje kombination av år, månad, hamn och bete. Även information om antalet fällor per fångstillfälle anges. Hamnar, år eller beten med noll fynd för varje art har tagits bort. Syftet med detta är att undvika zero-inflation i modellerna. GLMM_Species_Modified innehåller alltså filerna som används för att köra GLMM-modellerna. SSOS filen innehåller alla vedlevande vivlar, barkborrar, långhorningar och praktbaggar som rapporterats från Artportalen i en 10x10km ruta kring varje hamn mellan 2017-2023 (https://www.artportalen.se/). Alla analyser är utförda i R version 4.4.0 och presenteras via Rmarkdown. Wed, 15 Oct 2025 12:36:17 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-91 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-91 Sveriges lantbruksuniversitet Viktor Gårdman Bo Aulin Mikael Molander Mats Jonsell Fångstdata på barkborrar från experiment med kombination av olika attrahenter Fri, 27 Feb 2026 14:28:51 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-77 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-77 Linnéuniversitetet Andreas Svensson Rikard Unelius Fredrik Schlyter Anton Hubner Suresh Ganji Här presenteras all data och kod för artikeln "Strong diel variation in the activity of insect taxa sampled by Malaise traps" av Viktor Gårdman, Emme McDonald & Tomas Roslin. Provtagningen av insekter har utförts av författarna . 24 Malaisefällor sattes upp i en boreal skog i centrala Sverige (Lat. 60.024855, long. 17.751336) och tömdes varannan timme under fem dagar, med undantag för nätter (22:00-06:00), som hade ett interval på fyra timmar (tömning 22:00, 02:00, 06:00). Malaisefällornas position i förhållande till varandra illustreras bäst via Fig. 1B i artikeln. Insekterna identifierades till taxonomisk familj för flugor (Diptera), skalbaggar (Coleoptera) och steklar (Hymenoptera). Överfamiljerna Chalcidoidea och Cynipoidea inom Parasitsteklar (Parasitica; Hymenoptera) identifierades enbart till överfamilj på grund av svårigheter med att familjebestämma arter inom dessa överfamiljer. Halvvingar (Hemiptera) bestämdes till familj inom skinbagggar (Heteroptera), men enbart till underordning för stritar (Auchenorrhyncha) och växtlöss (Sternorrhyncha). För att förenkla bestämningsprocessen så gjordes ingen vidare identifiering av småfjärilar (microlepidoptera) och för alla insektsordningar förutom Coleoptera, Diptera, Hymenoptera, Hemiptera och Lepidoptera identifierades arter enbart till ordning. Filen "HRS_SpeciesData" innehåller information om varje individ som fångades under provtagningsperioden. Det inkluderar datum för fångsten ('Date', givet som DD/M); vilken fälla som individen hittades i (TrapID); tid i hh:mm (Time); tid i enbart timmar (Time_con), tid som en fraktion mellan 0 (00:00) och 1 (23:59) (Time_Num); superfamilj för varje taxon (Superfamily); taxon som varje individ delats in i (Taxon). För taxon med högre taxonomisk nivå än superfamilj anges den taxonomiska nivån i kolumnen för superfamilj. Filen "HRS_EnviData" innehåller information om hur många individer per taxon som fångades vid varje provtagningstillfälle för de 17 mest frekventa taxa (förekommande som fler än 49 individer eller vid mer än 19 provtagningstillfällen), summerat över alla fällor. Kolumnerna "Taxon" och "Superfamily" följer samma princip som ovan, men här finns även en kolumn för taxonomisk ordning (Order). Kolumnerna för tid och datum följer samma princip som ovan. Kolumnen "ID" är en unik kombination av datum och tid anget som DDhh. T.ex tömningen 20:00 den 15:e har ID 1520. Utöver abundansen av individer för varje ID och taxa ges vädervariabler. Temperatur anges i grader Celsius (°C), vind i meter per sekund (m/s), molntäcke (cloud cover) som en fraktion mellan 0 (klar himmel) och 1 (totalt molntäcke), regn i mm, vindriktning i väderstreck och relativ luftfuktighet i %. Värdena är medelvärden från fem mätningar varje halvtimme från den förra provperioden till nästa, med undantag för nätter där medelvärden kommer från nio halvtimmesmätningar per tömning (tömning 22:00, 02:00, 06:00). Väderdatan kommer från väderstationen 327 Björklinge (Lat. 60.05042, long. 17.62149) och tillhandahålls av Trafikverket (https://www.trafikverket.se/). All kod är skriven in R version 4.4.0 och presenteras via Rmarkdown Fri, 05 Dec 2025 12:45:22 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-211 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-211 Sveriges lantbruksuniversitet Viktor Gårdman Emme McDonald Tomas Roslin Originaldata för Molander m. fl: p-Mentha-1,3-dien-9-ol: A novel aggregation-sex pheromone for monitoring longhorn beetles (Cerambycidae) in Eurasia and North America Långhorningsskalbaggar (Cerambycidae) är en mångformig familj av skalbaggar av väsentlig betydelse som skogsskadegörare och sjukdomsvektorer, och är också viktiga komponenter i skogens näringsvävar och ekosystemets funktionalitet. Under senare år har många olika långhorningsferomoner identifierats, vilket har visat storskaliga generella mönster i deras funktionalitet som sex- eller aggregation-sex-feromoner i olika underfamiljer, och vilka olika typer av ämnen som kännetecknar feromonerna i olika cerambycid-taxa. Här inkluderar vi kompletterande och originaldata för identifieringar av aggregation-sex-feromoner för den eurasiska långhorningen Aromia moschata moschata (L.) (Cerambycinae; tribus Callichromatini) och den nordamerikanska arten Holopleura marginata LeConte (Cerambycinae; tribus Holopleurini). Detta är en del av pågående arbete med att utöka den taxonomiska täckningen av identifierade cerambycidferomoner, och bredda möjligheterna för övervakning av långhorningar för studier av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Båda arterna befanns producera den nya feromonsubstansen p-mentha-1,3-dien-9-ol, som också attraherade signifikanta antal av långhorningen Xestoleptura crassipes (LeConte) (Lepturinae; Lepturini) i studier i Kalifornien. p-Mentha-1,3-dien-9-ol utgör en grupp av feromonsubstanser som är ny för båda dessa tribes (Callichromatini and Holopleurini), vilket ytterligare ökar diversiteten av identifierade feromoner inom underfamiljen Cerambycinae. Detta ämne är också intressant därför att det utgör en helt ny kemisk grupp av feromoner än monoepoxiden (E)-2-cis-6,7-epoxynonenal, som tidigare har rapporterats som ett aggregation-sex-feromon för den invasiva asiatiska långhorningen Aromia bungii (Faldermann). Originaldata från fällstudier av fångster av olika arter till olika beten som testats i studien. Aromia moschata-fångster: Fångstförsöken utfördes på Revingehed nära Krankesjön, på 20 olika fällplatser (replikat) endast identifierade med nummer från 1-20. Behandlingar som jämfördes utgjordes av två olika betestyper: Dienol (p-Mentha-1,3-dien-9-ol löst i isopropanol) respektive Kontroll (endast isopropanol). Tabellkolumner: År, Uppsättningsdatum, Tömningsdatum, Ordinaldatum, Fällplats, Behandling (Dienol eller Kontroll), Totalfångst, Fångst hanar, Fångst honor. Holopleura marginata-fångster (och andra arter): Fångstförsöken utfördes på fyra olika platser i norra Kalifornien: 1) Slaughterhouse Ravine, Magalia, Butte Co. (Magalia), 2) Rattlesnake Creek at Forest Road 27N12 (Rattle), 3) Junction Forest Roads 27N06 and 27N12Y (Rd27), 4) Whispering Pines Pet Clinic property, Magalia, Butte Co. (Whisp). Behandlingar som jämfördes utgjordes av fyra olika betestyper med aktiva substanser lösta i isopropanol: Dienol (p-Mentha-1,3-dien-9-ol), Alcohol (2-(4-methylphenyl)-1-propanol = p-cymen-9-ol), 1:1-blandning av föregående, samt Kontroll (isopropanol). Tabellkolumner: Fångstplats, Artkod, Datum, Ordinaldatum, Totalfångst, Dienol-fångst, Alkohol-fångst, Fångst till 1:1-blandning, Kontrollfångst, Fångst Släkte, Fångst art, Noteringar. Mon, 02 May 2022 14:13:33 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-56-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-56-1 Sveriges lantbruksuniversitet Mattias Larsson Jocelyn Millar De delade uppgifterna innehåller information om rovdjur-bytesinteraktionsmått såsom sårbarheten hos vissa byten, såväl som den trofiska redundansen för rovdjur i dessa nätverk. Vidare innehåller datamängderna artrikedomar och överflöd av karabidrovdjur, växtätare, jordfauna. Förutom dietbaserade mätvärden innehåller filen "Data_submission_analysisIII.csv" provtagningsdata från leddjurssamhällen (fallgrop, jordutvinning, svepnät), medan filen "Data_submission_analysisI_and_II.csv" endast innehåller information om Carabids-dieter och individen som var föremål för mageinnehållsanalys. Baserat på dessa individer bedömdes både omsättningen i gemenskaperna i sig ("Data_submission_BetaDiv_community.csv), såväl som deras dietomsättning ("Data_submission_BetaDiv_dietTurnover.csv"). Se READme-filer för mer information. Tue, 30 Apr 2024 11:06:01 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-17 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-17 Sveriges lantbruksuniversitet Janina Heinen Riccardo Bommarco Uppgifterna samlades in för att bestämma vilken roll mikrohabitatsanvändning och icke-trofiska interaktioner rovdjur sinsemellan har på dynamiken i näringsvävar. Vi utvecklade fyra dynamiska näringsvävsmodeller, med vs utan beaktande av mikrohabitatsanvändning och icke-trofiska rovdjursinteraktioner, och anpassade modellerna till data. Vi utförde mesokosmosexperiment i växthus, och kombinerade alla kombinationer av 0, 1 eller 2 rovdjursarter med 1 eller 2 bytesarter (totalt 33 kombinationer, var och en med 6 replikat). aphid_counts (1734R × 6C) och pred_counts (180R × 8C): Bladluspopulationer räknades dag 2, 4, 6 och 8, medan predatorpopulationer räknades dag 8. Bladluspopulationer i behandlingar utan predatorer räknades också dag 0, och vissa behandlingar med Coccinella septempunctata räknades dag 1 och 3 också. Initiala predatorpopulationer var 10 Pardosa, 2 C. septempunctata, 20 O. majusculus eller 20 Bembidion. Där behandlingen endast innehöll ett rovdjur fördubblades dessa antal (d.v.s. 4 C. septempunctata o.s.v.). 150 bladlöss tillsattes till varje mesokosmos dag -2 (dvs två dagar innan rovdjur tillsattes). Detta var antingen 150 individer av en bladlusart eller 75 av varje bladlusart. body_masses_raw (44R x 5C): Detta dataset innehåller uppmätta kroppsmassor för varje art i vårt experiment. Vissa arter vägdes flera åt gången på grund av deras ringa vikt. Kolumnerna innehåller namnet på den uppmätta arten ("Species"), den/de uppmätta individens massa i gram ("Mass (g)"), antalet individer som vägdes tillsammans ("Number of individuals"), per capita massa av de som vägdes i den gruppen ("Per capita Mass (mg)"), och den genomsnittliga massan per capita för arten, i mg ("Avg species per capita mass (mg)"). aphid_hab_use_by_replicate ( 97R x 5C) och pred_hab_use_by_replicate (985R x 5C): Detta dataset innehåller livsmiljöanvändningen för varje bladlus- och rovdjursart. Buren var uppdelad i fyra områden - väggar (inklusive tak), mark, korn, samt bönor - och vi registrerade antalet individer som fanns i varje område. Om en individ flyttade sig från ett habitat till ett annat under räkningen så räknades den som en halv individ i vart av de två habitaten som den befann sig i. Bladlössens habitatanvändning registrerades dag 2 och 6 under 8-dagarsexperimentet, medan rovdjuren registrerades varje dag (eller flera gånger om dagen för Coccinella septempunctata, eftersom vi hade så få individer). Wed, 23 Nov 2022 06:48:02 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-40-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-40-1 Sveriges lantbruksuniversitet Kate Wootton Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2013 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län. Inventeringen omfattade både stående angripna träd och vindfällen. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran), 25 % av ytor i motsvarande ålder men med en granandel på 3 – 6/10 och 10 % av alla ytor i yngre gallringsskog med en granandel på minst 3/10. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Inventeringen har genomförts på samma sätt som under 2011 och 2012, men med tillägget att angripna vindfällda träd är inkluderade. Under 2013 introducerades även Kanttid, dvs när en beståndskant inom 25 m från ytcentrum uppkom. Totalt inventerades 93 provytor. Antalet inmätta angripna träd är 330 och vindfällen är 118. Datafilerna innehåller på provytenivå 93 rader med 22 kolumner, på trädnivå 330 rader med 12 kolumner samt för vindfällen 118 rader med 13 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym På vindfälle nivå: Brösthöjdsdiameter Är vindfället angripet av barkborre? Vilken granbarkborreart har angripit vindfället? Vilken säsong föll vindfället? Vindfällets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Mon, 03 Feb 2025 14:33:44 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-626 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-626 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2012 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran), 25 % av ytor i motsvarande ålder men med en granandel på 3 – 6/10 och 10 % av alla ytor i yngre gallringsskog med en granandel på minst 3/10. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Inventeringen har genomförts på samma sätt som under 2011, men med tillägget att angripna vindfällda träd samt stubbar från avverkade angripna träd inkluderades 2012. Totalt inventerades 87 provytor. Antalet inmätta angripna träd är 194. Datafilerna innehåller på provytenivå 87 rader med 15 kolumner och på trädnivå 194 rader med 12 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna. Tue, 10 Dec 2024 08:14:07 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-509 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-509 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2015 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län och östra Jämtlands län (Bräcke, Ragunda and Östersund kommun). Inventeringen 2015 omfattar precis som 2014 även Jämtland, jämfört med tidigare års inventeringar, som en uppföljning av de kraftiga stormarna under december 2013, vilka fällde en stor mängd skog. Inventeringen omfattade både stående angripna träd och vindfällen. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Höjd och volym är enbart skattad för träd angripna under innevarande (0) säsong. Inventeringen har genomförts på likartat sätt som under 2011, 2012, 2013 och 2014. Inmätning av vindfällen inkluderades från och med 2013 och omfattar både vindfällen med färska angrepp (säsong 0) samt färska vindfällen utan angrepp av barkborrar. Totalt inventerades 153 provytor. Antalet inmätta angripna träd var 40 och vindfällen var 162. Datafilerna innehåller på provytenivå 153 rader med 23 kolumner, på trädnivå 40 rader med 12 kolumner samt för vindfällen 162 rader med 12 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym På vindfälle nivå: Brösthöjdsdiameter Är vindfället angripet av barkborre? Vilken granbarkborreart har angripit vindfället? Vilken säsong föll vindfället? Vindfällets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Thu, 10 Apr 2025 13:36:47 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-93 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-93 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge