https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Syftet med denna undersökning var att belysa svenska folkets inställning till sina skatter. För att kunna göra en specialstudie av företagare är denna grupp överrepresenterad i urvalet. Undersökningen genomfördes i form av besöksintervju där man efter intervjun lämnade en kompletterande enkät vilken respondenten fick i uppgift att fylla i och sända in. Intervjun innehöll frågor om inställning till de årliga deklarationerna, intresse för skattefrågor, diskussioner om skatteregler, inställning till skatternas allmänna nivå och hur de används. Respondenterna fick ange för vilka ändamål mängden skattepengar borde ökas, hållas oförändrade eller minskas. För ett antal åsikter om svensk skattepolitik fick man ange om man instämde eller ej. Respondenterna fick även ange vilken typ av skattesystem man föredrog, vilka skatter man tycker borde höjas respektive sänkas, vilken inställning man har till protestkampanjer för att sänka skatterna och om man borde ha folkomröstning om skatternas storlek. En serie frågor berör skattefusk, falskdeklarationer och svart betalning. För ett antal olika typer av brott fick respondenten ange hur allvarligt man ansåg det vara. Övriga frågor tog upp respondentens kunskaper om deklarationsbestämmelser och skatters och avgifters höjd, möjligheter att påverka skattemyndigheters beslut, intresse för politik, politisk preferens och inställning till en serie åsikter som förekommer i den politiska diskussionen. Bakgrundsuppgifter inkluderar sysselsättning, aktieinnehav, utbildning, civilstånd, hemmavarande barn, bostadstyp och bostadsort. Syfte: Belysa svenska folkets inställning till sina skatter Sun, 01 Jan 1995 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0491-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0491-1 Uppsala universitet Axel Hadenius Datamängden består av atmosfärsmätningar med hjälp av signaler från globala satellitbaserade navigationssystem. Data är insamlade vid fem platser i Sverige, från 2006 till 2016. Speciellt fokus är på Onsala rymdobservatorium där atmosfärsskattningar från två GNSS-stationer jämförs med motsvarnade skattningar gjorda med data från mikrovågsradiometri och långbasinterferomtri (VLBI = Very Long Baseline Interferomtry) under perioden 2013–2016. Fri, 22 Feb 2019 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1090-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1090-1 Chalmers tekniska högskola Gunnar Elgered Peter Forkman Rüdiger Haas Tong Ning Detta dataset presenterar information över statens skatteintäkter för 31 länder i Europa, Nordamerika och Sydamerika från 1800 (eller självständighet) till 2012. Länderna i datasetet är: Argentina, Australien, Österrike, Belgien, Bolivia, Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Tyskland (Västtyskland mellan 1949 och 1990), Irland, Italien, Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Norge, Paraguay, Peru, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna, USA Storbritannien, USA, Uruguay och Venezuela. Med andra ord innehåller datasetet alla sydamerikanska, nordamerikanska och västeuropeiska länder med en befolkning på mer än en miljon plus Australien, nya Zeeland, Japan och Mexiko. Datasetet innehåller information om den centrala statens offentliga finanser. För att göra denna information jämförbar mellan länder har vi valt att normalisera de nominella intäktssiffrorna på två sätt: (i) som en andel av den totala budgeten och (ii) som en andel av den totala bruttonationalprodukten. Den centrala statens totala skatteintäkter är uppdelade baserat på Internationella valutafondens (IMF) handbok över statsfinanser från 2001. Denna ger en klassificering av intäktstyper och beskriver innehållet i varje klassificeringskategori. Med tanke på den bristfälliga historiska datan och våra projektbehov kombinerade vi några underkategorier. Till att börja med är vi intresserade av totala skatteintäkter (centaxtot), liksom andelarna av totala intäkter som kommer från direkta (centaxdirectsh) och indirekta (centaxindirectsh) skatter. Vidare mäter vi två underkategorier av direkt beskattning, nämligen skatter på egendom (centaxpropertysh) och inkomst (centaxincomesh). För indirekta skatter skiljer vi på punktskatter (centaxexcisesh), konsumtion (centaxconssh) och tullar (centaxcustomssh). För en mer detaljerad beskrivning av datan och insamlingsprocessen, se kodboken som finns tillgänlig i .zip-filen. Syfte: Detta dataset presenterar information över statens skatteintäkter för 31 länder i Europa, Nordamerika och Sydamerika från 1800 (eller självständighet) till 2012. Länderna i datasetet är: Argentina, Australien, Österrike, Belgien, Bolivia, Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Tyskland (Västtyskland mellan 1949 och 1990), Irland, Italien, Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Norge, Paraguay, Peru, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna, USA Storbritannien, USA, Uruguay och Venezuela. Med andra ord innehåller datasetet alla sydamerikanska, nordamerikanska och västeuropeiska länder med en befolkning på mer än en miljon plus Australien, nya Zeeland, Japan och Mexiko. Datasetet innehåller information om den centrala statens offentliga finanser. För att göra denna information jämförbar mellan länder har vi valt att normalisera de nominella intäktssiffrorna på två sätt: (i) som en andel av den totala budgeten och (ii) som en andel av den totala bruttonationalprodukten. Den centrala statens totala skatteintäkter är uppdelade baserat på Internationella valutafondens (IMF) handbok över statsfinanser från 2001. Denna ger en klassificering av intäktstyper och beskriver innehållet i varje klassificeringskategori. Med tanke på den bristfälliga historiska datan och våra projektbehov kombinerade vi några underkategorier. Till att börja med är vi intresserade av totala skatteintäkter (centaxtot), liksom andelarna av totala intäkter som kommer från direkta (centaxdirectsh) och indirekta (centaxindirectsh) skatter. Vidare mäter vi två underkategorier av direkt beskattning, nämligen skatter på egendom (centaxpropertysh) och inkomst (centaxincomesh). För indirekta skatter skiljer vi på punktskatter (centaxexcisesh), konsumtion (centaxconssh) och tullar (centaxcustomssh). Detta dataset presenterar information över statens skatteintäkter för 31 länder i Europa, Nordamerika och Sydamerika från 1800 (eller självständighet) till 2012. Länderna i datasetet är: Argentina, Australien, Österrike, Belgien, Bolivia, Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Tyskland (Västtyskland mellan 1949 och 1990), Irland, Italien, Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Norge, Paraguay, Peru, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna, USA Storbritannien, USA, Uruguay och Venezuela. Med andra ord innehåller datasetet alla sydamerikanska, nordamerikanska och västeuropeiska länder med en befolkning på mer än en miljon plus Australien, nya Zeeland, Japan och Mexiko. Datasetet innehåller information om den centrala statens offentliga finanser. För att göra denna information jämförbar mellan länder har vi valt att normalisera de nominella intäktssiffrorna på två sätt: (i) som en andel av den totala budgeten och (ii) som en andel av den totala bruttonationalprodukten. Den centrala statens totala skatteintäkter är uppdelade baserat på Internationella valutafondens (IMF) handbok över statsfinanser från 2001. Denna ger en klassificering av intäktstyper och beskriver innehållet i varje klassificeringskategori. Med tanke på den bristfälliga historiska datan och våra projektbehov kombinerade vi några underkategorier. Till att börja med är vi intresserade av totala skatteintäkter (centaxtot), liksom andelarna av totala intäkter som kommer från direkta (centaxdirectsh) och indirekta (centaxindirectsh) skatter. Vidare mäter vi två underkategorier av direkt beskattning, nämligen skatter på egendom (centaxpropertysh) och inkomst (centaxincomesh). För indirekta skatter skiljer vi på punktskatter (centaxexcisesh), konsumtion (centaxconssh) och tullar (centaxcustomssh). Wed, 19 Feb 2020 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1148-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1148-1 Lunds universitet Per F. Andersson Thomas Brambor Denna undersökning om svenska folkets inställning till skatterna finansierades av finansdepartementet genom 'Kommittén för utvärdering av skattereformen' (KUSK). Respondenterna fick för ett antal påståenden, hämtade från den aktuella svenska debatten, ange om man instämde eller ej. Därutöver fick man ange sin inställning till, och erfarenhet av, offentliga utgifter och social service, hur man anser olika verksamheter skall finansieras och vilka som är bäst lämpade att sköta olika verksamheter. Ett antal frågor berör socialförsäkringar och hur ansvaret bör fördelas mellan den enskilde och det offentliga när det gäller att betala dessa försäkringar. Respondenterna fick även ange hur vanligt man tror det är att sociala bidrag och tjänster missbrukas och vilka egna erfarenheter man haft av social service. En serie frågor behandlade åsikter om de svenska skatterna, skattetrycket allmänt och för olika inkomstgrupper, samt inställning till det nya skattesystem som infördes 1991. Socio-ekonomiska bakgrundsuppgifter inkluderar sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, utbildning, politisk preferens, bostad, inkomst, civilstånd, makes/sambos sysselsättning och inkomst, antal barn i hushållet, samt föräldrars medborgarskap. Svarsbenägenheten är relaterad till inkomst. Ju högre inkomst, desto större benägenhet att svara. Svarsbenägenheten är lägre i Stockholm än övriga landet, samt en något lägre svarsfrekvens hos kvinnor och ensamstående. (Sundström & Svallfors: Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna. Kodbok för maskinläsbar datafil) Sun, 01 Jan 1995 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0489-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0489-1 Umeå universitet Jonas Edlund Björn Halleröd Stefan Svallfors Rune Åberg Under åren 1949-1969 skattades alla patienter på den psykiatriska kliniken i Lund enligt ett multiaxialt skattningsschema. Skattningen utfördes vid utskrivningen av patienterna och gjordes av en psykolog med minst tre års utbildning. Skattningsschemat skapades av professor Erik Essen-Möller och bestod av en symtomatisk, en syndromatisk och en etiologisk del. Intervjun bestod av frågor rörande t.ex. social situation, yrke, fysisk sjukdom, nuvarande medicinering, depression, orsaken till varför depressionen startade eller orsak till återhämtning/återfall, behandling, självmordsförsök, barndom samt alkoholvanor. Cirka 7000 personer blev skattade och man har gjort en uppföljning av individer med alkoholdiagnos (1312) eller diagnosen djup depression/melankoli (1206). Uppföljningen innebar journalskattningar och i vissa fall personliga efterundersökningar. Syfte: Att skatta alla patienter på den psykiatriska kliniken i Lund enligt ett multiaxialt skattningsschema med en symtomatisk, en syndromatisk och en etiologisk del. Thu, 08 Jan 2015 09:08:35 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0143-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0143-1 Lunds universitet Louise Brådvik Mats Berglund I den här studien undersökte vi den lokala anpassningen av tidspunkten för invintring och den genetiska variationen hos naturligt tallbestånd i norra Europa. Det geografiska området av studien sträcker sig från Norge i väster till och Komi-regionen i västra Ryssland fram till Uralbergen. Drygt 5000 frön från 56 populationer såddes upp och utsattes för frystemperaturer för att skatta deras frosttolerans och variationen i egenskapen över det geografiska området av denna studie. Från 24 av dessa 56 populationer samlades barr för att extrahera DNA till genotypning för att också kvantifiera den genetiska variationen hos tall i norra Europa och för att undersöka om det finns en tydlig populationsstruktur. Dessutom skulle det studeras om det finns spår av lokal anpassning i den del av genomet som sekvenserades och om dessa spår går att koppla till variationen i frosttolerans. Fröplantornas skadegrad (Damage) skattades till ett värde mellan 0 (ingen skada) till 6 (död) denna skadegrad normaliserades sedemera med ranknormalisering (DamageN) över alla replikat (Repl). Fri, 29 Jan 2021 07:50:20 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-208-5 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-208-5 Umeå universitet David Hall Vi har använt åtta samlokaliserade GNSS-stationer, med olika antennmonteringar, för att skatta atmosfäriska signalutbredningsfördröjningar i zenitriktningen och linjära horisontella gradienter. Gradienterna jämförs med resultaten från en vattenångeradiometer (WVR). Vattendroppar i atmosfären har en negativ inverkan på noggrannheten. Därför ser vi en bättre överensstämmelse med WVR-data med ett vatteninnehåll (LWC) mindre än 0,05 mm jämfört med när LWC-värden på upp till 0,7 mm ingår. Vi har använt två olika begränsningar för variationerna när vi skattar de linjära gradienterna från GNSS-data. Att använda en svag begränsning förbättrar GNSS-skattningarna för att följa stora gradienter med kort varaktighet till kostnaden för större formella fel. För att undertrycka slumpmässiga fel i GNSS-data, använde vi genomsnittliga skattningar från GNSS-stationerna. Detta resulterade i betydande förbättringar för överensstämmelsen med WVR-data, en maximal ökning på 17 % av korrelationen och en 14 % minskning av skillnaden mellan root-mean-square (rms) för östgradienterna. Motsvarande värden för de nordliga gradienterna är båda 25 %. Sammantaget observeras inga stora skillnader vad gäller kvalitet för de åtta GNSS-stationerna. En station visar dock något sämre överensstämmelse för de nordliga gradienterna jämfört med de andra. Detta beror på stationens närhet till ett radioteleskop, vilket orsakar dataförlust av observationer vid låga höjdvinklar i syd-sydvästlig riktning. Thu, 16 Jan 2025 09:11:15 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-515 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-515 Chalmers tekniska högskola Gunnar Elgered Tong Ning Spannmålstiondet har ofta använts som indikator på skördeutvecklingen, det utgick ju i princip med en tiondel av skörden. Föreliggande databaser bygger på räkenskaper över kronans andel av tiondet för Sverige inom nutida gränser exklusive Skåne. Databaserna avser tiden fr o m 1665, då volymmåtten blev enhetliga i landet, tills tiondet blev en fast skatt utan vidare anknytning till skördarna. Övergången till fast tionde skedde successivt i olika landskap och var i huvudsak avslutad vid 1700-talets mitt. Thu, 11 Sep 2025 09:32:21 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0996-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0996-1 Göteborgs universitet Erik Hallberg Martin Linde Lotta Leijonhufvud Lennart Andersson Palm Fyrtiofyra personer har blivit presenterade av 16 olika bilder på ansikten under en bordslampa. Experimentet bestod av tre faser: 1. Först svarade personerna hur väl de såg personen framför dem (skala 1 inte alls bra – 11 väldigt bra). 2. De blev ombedd att skatta olika personlighetsdrag för varje ansikte under två olika lampor. Personlighetsdragen var följande: hur oansvarig; självisk; miljövänlig; kall; oärlig; slösaktig; hänsynslös; ointresserad personen såg ut att vara. Detta gjordes på en skala från 1 till 6, med diktotoma slutpunkter (exempelvis 1 kall – 6 varm). 3. Efter alla personlighetsskattningar gjordes en sista bedömning, hur behagligt det hade varit att jobba under lampans ljus (skala 1 inte alls behagligt – 11 väldigt behagligt). Samtliga skattningar gjordes under samma bordslampa. Men under hälften av skattningarna av bilderna sades det att lampan var miljövänlig, medan för den andra hälften sades det att lampan var en vanlig glödlampa. De fick informationen muntligt men också av en etikett som sattes fast vid lampfoten. Ordningen på lampbetingelserna var motbalanserad, det vill säga att varje bild bedömdes under båda betingelserna. De tre faserna upprepades 16 gånger (16 bilder). Efter alla bedömningar svarade försöksdeltagarna på två enkäter en för miljöomsorg (Environmental Concern; EC) och en för värderingar (Value Orientation Scale; VOS). Enkäten miljöomsorg hade denna utformning: Hur bekymrad är du för att dagens MILJÖPROBLEM drabbar…?. Ringa in det alternativ för varje påstående som stämmer bäst med din uppfattning. (1 = Inte alls bekymrad, 7 = Mycket bekymrad) Alla levande varelser; Mig; Alla människor; Växter; Min livsstil; Människor i min närhet; Djur; Min hälsa; Framtida generationer; Livet i havet; Min framtid; Mina barn Enkäten för värderingar hade denna utformning: Tänk dig att dessa 13 värderingar är Dina vägledande principer i livet. Vi ber Dig att bedöma hur viktig var och en är för just Dig. Ringa in det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning. (1 = Helt i motsats till mina principer, och så vidare till 7 = Extremt viktigt) Tänk igenom dina bedömningar noga innan du svarar. Social status; Jämlikhet; Respektera vår jord; Rikedom; En värld i fred; Vara ett med naturen; Makt; Social rättvisa; Skydda vår natur; Vara inflytelserik; Vara hjälpsam; Förhindra föroreningar; Vara ambitiös Tre olika index kunde skapas för båda enkäterna. Ett egoistiskt, ett altruistiskt och ett biosfäriskt. För att plocka bort den gemensamma variansen för att få fram den unika oron för varje index subtraherades medelvärdet för samtliga skal-items från de tre EC-indexen och VOS-indexen. Sedan slogs de justerade indexen för samtliga miljöomsorgsdimensioner ihop med de justerade indexen för samtliga värderingsdimensioner. Detta gjordes för att få ett mycket tillförlitligt mått på de tre huvudsakliga attityddimensionerna. Mer specifikt det togs fram ett medelvärde för de två altruistiska dimensionerna, de två biosfäriska dimensionerna och de två egoistiska dimensionerna för att få tre mer allmänna index för altruistisk orientering, biosfärisk orientering och egoistisk orientering. Det finns tre diff-variabler i datasetet som är måtten på (1) skillnaden mellan skattad behaglighet under den vanliga och den miljövänliga märkta lampan, (2) skillnaden mellan skattad synlighet under den vanliga och den miljövänliga märkta lampan, och (3) skillnaden mellan skattade personlighetsdrag under den vanliga och den miljövänliga märkta lampan. Thu, 19 Dec 2024 14:45:48 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-53 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-53 Högskolan i Gävle Andreas Haga Undersökningen gjordes på uppdrag från landstinget i Uppsala län och belyser i stort tre områden inom fritidssektorn. Det första området handlar om vilka fritidsaktiviteter man sysslar med och vilken veckodag man utövar dem. Ett hundratal olika fritidsaktiviteter är representerade i trettio större grupper. I denna del återfinns också frågeställningar rörande semestervanor och tillgång till olika fritidsresurser, såsom bil, båt, fritidshus etc. Andra delen besvarar frågor som rör arbetsplatsen, struktur, storlek och belägenhet. Fritidsaktiviteter anordnade av arbetsgivaren, facket eller arbetskamraterna. Här finns även frågor som rör engagemang i fackets ordinarie verksamhet eller politiska förtroendeuppdrag. Den tredje delen behandlar frågor om landstingets insatser, dels kulturella i form av skyltning av sevärdheter, uppsökande teater osv., dels strukturella som utbyggnad av vandringsleder och stugbyar m.m., samt ekonomiska, såsom förkortad arbetstid, högre skatt för att öka landstingets resurser, osv. Bakgrundsfrågorna är hämtade dels från taxeringsförteckningen och dels från enkäten och ger uppgifter om bostadsförhållande, civilstånd, barn, utbildning, arbetserfarenhet och arbetsplatsens beskaffenhet. En fjärde del som ingår i undersökningen tillkom genom att informationschefen vid landstinget önskade att vissa frågor, som belyser utnyttjandet av landstingets sjukvårdsservice och inställning till landstingsbudgetens finansiering skulle ingå som en speciell avdelning i frågeformuläret. Frågor ställdes därför om behov, förväntan och förändringar inom ramen för landstingets speciella styrmedel (dvs skatter), förändrad inriktning, utökning eller minskning av resurser. Sun, 01 Jan 1984 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0105-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0105-1 Uppsala universitet Rolf Bucht