https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Här presenteras all data och kod för artikeln "Strong diel variation in the activity of insect taxa sampled by Malaise traps" av Viktor Gårdman, Emme McDonald & Tomas Roslin. Provtagningen av insekter har utförts av författarna . 24 Malaisefällor sattes upp i en boreal skog i centrala Sverige (Lat. 60.024855, long. 17.751336) och tömdes varannan timme under fem dagar, med undantag för nätter (22:00-06:00), som hade ett interval på fyra timmar (tömning 22:00, 02:00, 06:00). Malaisefällornas position i förhållande till varandra illustreras bäst via Fig. 1B i artikeln. Insekterna identifierades till taxonomisk familj för flugor (Diptera), skalbaggar (Coleoptera) och steklar (Hymenoptera). Överfamiljerna Chalcidoidea och Cynipoidea inom Parasitsteklar (Parasitica; Hymenoptera) identifierades enbart till överfamilj på grund av svårigheter med att familjebestämma arter inom dessa överfamiljer. Halvvingar (Hemiptera) bestämdes till familj inom skinbagggar (Heteroptera), men enbart till underordning för stritar (Auchenorrhyncha) och växtlöss (Sternorrhyncha). För att förenkla bestämningsprocessen så gjordes ingen vidare identifiering av småfjärilar (microlepidoptera) och för alla insektsordningar förutom Coleoptera, Diptera, Hymenoptera, Hemiptera och Lepidoptera identifierades arter enbart till ordning. Filen "HRS_SpeciesData" innehåller information om varje individ som fångades under provtagningsperioden. Det inkluderar datum för fångsten ('Date', givet som DD/M); vilken fälla som individen hittades i (TrapID); tid i hh:mm (Time); tid i enbart timmar (Time_con), tid som en fraktion mellan 0 (00:00) och 1 (23:59) (Time_Num); superfamilj för varje taxon (Superfamily); taxon som varje individ delats in i (Taxon). För taxon med högre taxonomisk nivå än superfamilj anges den taxonomiska nivån i kolumnen för superfamilj. Filen "HRS_EnviData" innehåller information om hur många individer per taxon som fångades vid varje provtagningstillfälle för de 17 mest frekventa taxa (förekommande som fler än 49 individer eller vid mer än 19 provtagningstillfällen), summerat över alla fällor. Kolumnerna "Taxon" och "Superfamily" följer samma princip som ovan, men här finns även en kolumn för taxonomisk ordning (Order). Kolumnerna för tid och datum följer samma princip som ovan. Kolumnen "ID" är en unik kombination av datum och tid anget som DDhh. T.ex tömningen 20:00 den 15:e har ID 1520. Utöver abundansen av individer för varje ID och taxa ges vädervariabler. Temperatur anges i grader Celsius (°C), vind i meter per sekund (m/s), molntäcke (cloud cover) som en fraktion mellan 0 (klar himmel) och 1 (totalt molntäcke), regn i mm, vindriktning i väderstreck och relativ luftfuktighet i %. Värdena är medelvärden från fem mätningar varje halvtimme från den förra provperioden till nästa, med undantag för nätter där medelvärden kommer från nio halvtimmesmätningar per tömning (tömning 22:00, 02:00, 06:00). Väderdatan kommer från väderstationen 327 Björklinge (Lat. 60.05042, long. 17.62149) och tillhandahålls av Trafikverket (https://www.trafikverket.se/). All kod är skriven in R version 4.4.0 och presenteras via Rmarkdown Fri, 05 Dec 2025 12:45:22 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-211 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-211 Sveriges lantbruksuniversitet Viktor Gårdman Emme McDonald Tomas Roslin Data om kemiska föreningar utvunna från honungsbiyngel (Apis mellifera) i en varroaresistent och varroamottaglig population. Prover togs 0, 6, 12, 18, 24 och 36 timmar efter avtäckning av yngel genom nedsänkning av puppor i pentan under 10 minuter. 6 bikupor från varje population användes och 3 replikat togs per bikupa per tidpunkt. FAME-kolonnen beräknades genom att tillsätta metylpalmitat, linoloat och stearat tillsammans, medan FAEE-kolumnen beräknades genom att tillsätta etylpalmitat, linoloat och stearat tillsammans. Prover analyserades med användning av gaskromatografi. R version 4.4.0 och RStudio version 1.4.1.748 användes för att analysera data. Alla paket och deras version listas i det bifogade R-skriptet. Inkluderade datafiler: Scaramella_et_al_2024_Contrast.tsv: 16 rader × 12 kolumner Scaramella_et_al_2024_Data.tsv: 210 rader × 14 kolumner Mon, 24 Jun 2024 13:15:10 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-173 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-173 Sveriges lantbruksuniversitet Nicholas Scaramella Barbara Locke Denna studie är en del av projektet GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. Projektets huvudsyfte var att kvantifiera om linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningsgator) bidrar till mångfalden av växter och insekter i olika rumsliga skalor. Detta gjordes genom att uppskatta hur linjära infrastrukturmiljöers mängd i landskapet bidrar till mångfalden samt hur mycket de bidrar till landskapets konnektivitet. Datan samlades in genom inventeringen av humledrottningar på 20 lokaler i Uppland, Sverige under våren och sensommaren 2020. Lokalerna parades så att hälften av dem var artrika vägkanter som hade en gradient i trafikintensitet från ~100 till ~6000 fordon per dag, och den andra hälften hade en liknande gradient i trafikintensitet men hade artfattiga eller gräsdominerande vägkanter. Inventeraren gick en 2 km lång transekt (1 km på varje sida av vägen) och registrerade alla döda och levande humledrottningar. Datauppsättningen består av 403 observationer. Varje observation motsvarar en observerad humledrottning, om de hittades döda eller levande och vilket beteende de uppvisade när de observerades. Datan samlades in vid 4 besök, 2 på våren och 2 på sensommaren. Väderinformation finns också i datasetet, liksom information om vägkantens genomsnittliga bredd. Datafilen Queen_mortality_and_behaviour.csv innehåller 403 rader och 12 kolumner. Se den allmänna beskrivningen och dokumentationsfilen för mer information. Thu, 30 Jun 2022 13:58:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-50-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-50-1 Sveriges lantbruksuniversitet Juliana Dániel-Ferreira Åsa Berggren Riccardo Bommarco Jörgen Wissman Erik Öckinger Data samlades in i Uppsala, Sverige, mellan 2019 och 2021. Bikupor med varroaresistenta bidrottningar från Oslo, Norge (n=3), Gotland, Sverige (n=5), och Avignon, Frankrike (n=4), samt icke-resistenta kontrollpopulationer från Uppsala, Sverige (n=5) etablerades och placerades vid SLU Lövsta fältforskningsstation (GPS-koordinater: 59° 50’ 2.544”N, 17° 48’ 47.447”E). Reproduktionsframgången för varroakvalster mättes i yngelramar som antingen varit tillgängliga eller otillgängliga för arbetsbina. Avskiljare till ramarna installerades direkt efter täckning och nio dagar senare dissekerades yngelramarna. Cellernas lock avlägsnades med skalpell, och därefter avlägsnades försiktigt bipuppan och kvalstren från varje cell med pincett och pensel. Antalet framgångsrika reproduktionsförsök, definierat som att ett moderkvalster gett upphov till en hane och minst ett nytt honkvalster, räknades. Om detta kriterium inte uppfylldes bedömdes detta som ett misslyckat reproduktionsförsök, och orsaken till detta noterades. Data analyserades i R version 4.0.1, i R Studio 1.3.959. En linjär blandad modell användes för att jämföra kvalstrets fekunditet och effekten av behandlingarna mellan de olika bipopulationerna, där varroakvalstrets reproduktionsframgång användes som responsvariabel, populationens ursprung och om bina haft eller inte haft tillgång till yngelramarna användes som oberoende variabel, och koloni och år som slumpvariabel. Minstakvadratmetoden användes för att jämföra behandlingar mellan individuella populationer. Scaramella_et_al_2023_Data.tsv - Datauppsättning består av 34 rader och 21 kolumner. Bisamhällets demografi och behandling är listade. All insamlad data är räknedata och förklaras mer detaljerat i README-filen. Det R-skript som använts i analysen bifogas. Det är uppdelat i två sektioner där den första använts för den statistiska analysen och den andra för att göra de grafer som ingår i artikeln. Se SECTION 1 - ANALYSIS och SECTION 2 – PLOTs Scaramella_et_al_2023_Analysis_Code_log.txt och Rplots.pdf kan, givet att skriptet finns i samma katalog som datafilerna och nödvändiga paket installerats (se sessionInfo.txt), återskapas genom att köra: Rscript Scaramella_et_al_2023_Analysis_Code.R > \ Scaramella_et_al_2023_Analysis_Code_log.txt Scaramella_et_al_2023_Bar_Graph_Data.tsv - Datauppsättning bestående av 8 rader och 5 kolumner. Kolonidemografi och utsedd behandling listas. All data är genererad från räkningsdata i Scaramella_et_al_2023_Data.tsv och förklaras mer i detalj i read me-filen. Scaramella_et_al_2023_Stacked_Bar_Graph_Data.tsv - Datauppsättning bestående av 102 rader & 8 kolumner. Kolonidemografi och utsedd behandling listas. All data är Scaramella_et_al_2023_Data.tsv omstrukturerad för att inkludera "reason failed" som en kolumn. Uppgifterna förklaras mer i detalj i read me-filen. Thu, 01 Jun 2023 11:09:57 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-79-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-79-1 Sveriges lantbruksuniversitet Nicholas Scaramella Ashley Burke Melissa Oddie Barbara Locke Syftet med denna studie var att undersöka hur kort- och långtungade bin (humlor och honungsbin) påverkar fröavkastning hos olika sorter av rödklöver, med fokus på tetraploida sorter. Studien består av två olika experiment. I det ena experimentet samlades det in data från fält på sex olika platser (Lantmännens forskningsstationer) utspridda i södra och norra Sverige över två år. Här samlades det in data på fröskörd, frösättning, förekomst av pollinerande bin och skadevivlar, och växtegenskaper (densitet av blomhuvuden samt antal småblommor per blomhuvud) från en diploid samt tre tetraploida rödklöversorter. Det andra experimentet bestod av ett burförsök. Här undersöktes hur fröskörden i tetraploid rödklöver påverkas av olika densiteter av den korttungade humlan Bombus terrestris i burar jämfört med öppen pollinering från odlarfält i södra och norra Sverige under två år. Wed, 11 Mar 2026 08:17:06 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-28 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-28 Sveriges lantbruksuniversitet Kajsa Svensson Veronika Hederström Ida Valentin Sara Lindholm Linda Öhlund Mattias C. Larsson Åsa Lankinen Dessa data beskriver artrikedom av växter, dagfjärilar och humlor i linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningar), och historisk och nutida täckning av gräsmarker i en 2 km buffert runt respektive plats. Se engelsk beskrivning för mer detaljerad information. Datamängden består av 112 rader och 15 kolumner, exklusive rubriker. Varje rad innehåller information om en studerad habitat (totalt 112). Se den engelska informationen för en beskrivning av informationen i varje kolumn. Tue, 31 Jan 2023 10:00:07 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-246-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-246-1 Sveriges lantbruksuniversitet Svenja Horstmann Den mesta forskningen om biologin hos det västliga honungsbiet (Apis mellifera) fokuserar på arbetsbina, men kunskapen om drönarna är bristfällig trots deras viktiga roll vid parning med en jungfrulig drottning. Tillgänglig information om deras ekologi och beteende baseras huvudsakligen på direkta observationer, vilket kräver intensiv erfarenhet och kunskap om honungsbin. Endast två nyligen genomförda studier i Frankrike och Argentina har övervakat drönare kontinuerligt, men endast i form av en enda observationskupa eller under en kort tidsperiod. Därför saknas det fortfarande studier som kontinuerligt har övervakat drönarnas flygaktivitet under hela parningssäsongen. Dessutom känner vi inte till några studier som har jämfört ekologin och beteendet hos drönare mellan olika underarter av Apis mellifera. Förutom syftet att analysera ekologin och beteendet hos drönare under våren och sommaren i Sverige, där klimatet utgör en utmaning för honungsbin, var målet med detta projekt att jämföra den inhemska, men hotade, underarten Apis mellifera mellifera (Mel) med hybriden "Buckfast" (Apis mellifera x, Buck). I Sverige är det den senare som är vanligast i dagens biodling. Aktivitetsdata vid ingången till bikuporna samlades in med hjälp av RFID-teknik (Radio Frequency Identification) i två olika bigårdar med vardera 8 bisamhällen. RFID-tekniken möjliggör kontinuerlig övervakning av bin som är märkta med ett mikrochip på bröstkorgen. Härigenom märktes endast nyfödda drönare med en maximal ålder på 3 dagar. Vidare studerades drönarnas aktivitet och beteende vid ingången till bikupan med hjälp av videoinspelningar. Väderparametrar mättes med väderstationer som installerats i bigårdarna, vilket möjliggjorde en direkt analys av aktiviteten i förhållande till väderförhållandena (temperatur, vindhastighet, regn, luftfuktighet). Wed, 14 Feb 2024 14:58:09 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-211 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-211 Högskolan i Skövde Finja Schaumann Data innehåller information om 16 ekosystemtjänst-indikatorer som mättes i 13 fält med insådder av en blandning av klöverarter på en del av fältet. Alla mätningar gjordes i den insådda ytan samt i en närliggande kontroll utan insådd på samma fält. En mer utförlig beskrivning ges på engelska. Data i filen 'combined_dataset.csv' innehåller information om olika ekosystemtjänst-indikatorer som samlades in från 13 fält ('field_ID') och två olika behandlingar per fält (intercropped and control). 27 rader. En utförligare beskrivning ges på den engelska sidan. Mon, 16 Jan 2023 15:23:13 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-258-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-258-1 Sveriges lantbruksuniversitet Fabian Boetzl Ola Lundin Dessa data beskriver artrikedom av växter, dagfjärilar och vilda bin i vägkanter. Se engelsk beskrivning för mer detaljerad information. Datamängden består av 37 rader och 361 kolumner, exklusive rubriker. Varje rad innehåller information om en studerad vägkanter (totalt 37). Se den engelska beskrivningen och README för en beskrivning av informationen i varje kolumn. Mon, 13 May 2024 11:46:45 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-22 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-22 Sveriges lantbruksuniversitet Svenja Horstmann Alistair G. Auffret Lina Herbertsson Björn K. Klatt Sophie Müller Erik Öckinger