https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Detta är den åttonde undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. 1993 års undersökning består av sex sammanhållna delar: massmedier; politik och samhälle; energi, kärnkraft och miljö; Sverige och omvärlden; fritid; samt bakgrundsfrågor. Många av frågorna har ställts i tidigare SOM-undersökning, men ett antal frågor har tillkommit. Nya frågeställningar i Riks-SOM 1993 tar upp funderingar på att upphöra med prenumeration på morgontidning; förtroende för svenska massmedier; inställning till morgon-TV; inställning till olika familjepolitiska stödformer; samt den regionala indelningen i Sverige. Respondenten fick också för ett antal miljöproblem ange hur allvarliga hot man anser dessa vara mot miljön i Sverige, och hur stora man bedömde olika risker vara för sitt eget liv och hälsa. Dessutom fick respondenten ange hur stor vikt olika omständigheter skall ha för att flyktingar skall få uppehållstillstånd i Sverige och ange sin egen inställning i ett antal påståenden om flyktingar och invandring. Genom att frågor ställts på ett likartat sätt över tid finns det i SOM-serien tidsserier om bland annat medieanvändning, politik, kärnkraftsopinion och förtroende för olika samhällsinstitutioner och grupper. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. SOM-institutet har även ett onlineverktyg för dataanalys, där du kan arbeta med data från de nationella SOM-undersökningarna direkt i din webbläsare. Du hittar det på https://som-institutet.se/dataanalys Tue, 01 Nov 1994 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0465-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0465-1 Göteborgs universitet Detta är den fjärdje studien i serien SOM-undersökningar genomförda i Västsverige. Undersökningens frågeformulär var indelat i sex områden: massmedia; politik och samhälle; Göteborgs kommun; trafik och miljö; fritid och boende; samt bakgrundsfrågor. Huvuddelen av enkätens frågor återfinns även i en eller flera av de tidigare undersökningarna. Nya frågeställningar i 1995 års undersökning tar upp: anledningar till att upphöra med en tidningsprenumeration; förtroende för det sätt på vilket ett antal yrkesgrupper sköter sitt arbete; inställning till den kommunala förvaltningen och de anställda i hemkommunen; inställning till det regionala samarbetet i Västsverige; betydelsen av att engagera sig i frågor på olika nivå i samhället, dvs EU-frågor, rikspolitiska, västsvenska, regionala och kommunala frågor samt frågor på stadsdelsnivå; finansieringen av kollektivtrafiken; inställning till ett antal förslag beträffande miljön i hemkommunen; trafiksäkerhet; läsning av lokala annonsblad eller lokal gratistidning som innehåller nyheter; tid ägnad åt massmedia; olika tidningsinnehålls betydelse; större veckoinköp; uppfattning om Bibeln; samt inställning till stora arrangemang som ägt rum i Göteborg senaste året. Respondenterna tillfrågades även om deltagandet i det första svenska valet till EU-parlamentet hösten 1995, vilken typ av valsedel man använt, samt om man använt sig av möjligheten att personrösta. Syfte: Studera attityder och beteenden som är knutna till lokala och regionala frågor och företeelser Wed, 01 Jan 1997 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0512-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0512-1 Göteborgs universitet Detta är den tjugotredje undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. Riks-SOM 2008 genomfördes som två undersökningar med två representativa urval och två olika formulär, där datainsamlingarna genomfördes parallellt och under identiska förhållanden. De båda formulären skiljer sig något åt i det att tyngdpunkten i det ena formuläret ligger på politik och samhälle, medan det andra har en tonvikt på frågor om medier, kultur och livsstil. En knapp fjärdedel av frågorna är gemensamma för de båda frågeformulären och kan därmed analyseras med dubbla urvalsstorleken som grund. Det rör sig dels om SOM-undersökningens grundfrågor om politik och medier samt en stor mängd livsstils- och bakgrundsfrågor, dels om frågor som syftar till att belysa frågeställningar som fordrar ett större urval av svarspersoner för statistiskt säkerställda analyser. Politikerformuläret (Riks-1) innehåller tio olika frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; Sveriges förhållande till omvärlden; samhälle och service; miljö och energi; kunskap och samhälle; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Medieformuläret (Riks-2) tar upp åtta frågeområden: nyheter och tidningar; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; medieteknik, internet och mobiltelefoni; kultur, samhälle och medier; intressen, aktiviteter och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. SOM-institutet har även ett onlineverktyg för dataanalys, där du kan arbeta med data från de nationella SOM-undersökningarna direkt i din webbläsare. Du hittar det på https://som-institutet.se/dataanalys Thu, 24 Feb 2011 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0878-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0878-1 Göteborgs universitet Detta är den tjugosjätte undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. Riks-SOM 2011 genomfördes som tre parallella undersökningar med tre representativa urval och tre olika formulär. De tre formulären skiljer sig något åt i det att tyngdpunkten i Riks-1 ligger på politik och samhälle; i Riks-2 på medier och kultur; i Riks-3 på livsstil och hälsa. Datainsamlingarna genomförs parallellt och under identiska förhållanden. Ungefär en femtedel av frågorna ingick i samtliga tre frågeformulär och kan därmed analyseras med tredubbla urvalsstorleken som grund. Det rör sig dels om SOM-undersökningens grundfrågor om politik och medier samt en stor mängd livsstils- och bakgrundsfrågor, dels om frågor som syftar till att belysa frågeställningar som fordrar ett större urval av svarspersoner för statistiskt säkerställda analyser. Riks-1 innehåller nio olika frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; samhälle och service; Sveriges förhållande till omvärlden; energi och miljö; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Riks-2 tar upp åtta frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; internet och andra medier; film, böcker och bibliotek; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Riks-3 omfattar tio frågeområden: nyheter och internet; politik, samhälle och demokrati; samhälle och offentlig service; medier och nyhetsrapportering; konsumtion; fritid och aktiviteter; värderingar; hälsa; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. SOM-institutet har även ett onlineverktyg för dataanalys, där du kan arbeta med data från de nationella SOM-undersökningarna direkt i din webbläsare. Du hittar det på https://som-institutet.se/dataanalys Tue, 02 Apr 2013 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0912-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0912-1 Göteborgs universitet Detta är den tjugofjärde undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. Mellan 1998 och 2008 genomfördes Riks-SOM som två undersökningar med två representativa urval och två olika formulär, där datainsamlingarna genomfördes parallellt och under identiska förhållanden. År 2009 utökades undersökningen ytterligare till tre delundersökningar, med ett urval om totalt 9 000 personer. Samtidigt kortades formulären något. De tre formulären skiljer sig något åt i det att tyngdpunkten i Riks-1 ligger på politik och samhälle; i Riks-2 på medier och kultur; i Riks-3 på livsstil och hälsa. Ungefär en femtedel av frågorna ingick i samtliga tre frågeformulär och kan därmed analyseras med tredubbla urvalsstorleken som grund. Det rör sig dels om SOM-undersökningens grundfrågor om politik och medier samt en stor mängd livsstils- och bakgrundsfrågor, dels om frågor som syftar till att belysa frågeställningar som fordrar ett större urval av svarspersoner för statistiskt säkerställda analyser. Riks-1 innehåller elva olika frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; tv; omvärldsfrågor; samhälle och service; miljö; energi; kunskap och samhälle; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Riks-2 tar upp nio frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; svininfluensan; internet och andra medier; tidningar, böcker och bibliotek; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Riks-3 omfattar åtta frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; medier, kultur och intressen; sjukvård och offentlig service; aktiviteter, intressen och värderingar; hälsa; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. SOM-institutet har även ett onlineverktyg för dataanalys, där du kan arbeta med data från de nationella SOM-undersökningarna direkt i din webbläsare. Du hittar det på https://som-institutet.se/dataanalys Fri, 01 Apr 2011 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0888-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0888-1 Göteborgs universitet Studien tar upp två viktiga frågor om fjällbjörkens, som är den dominerande arten i trädgränsen, förflyttning upp på kalfjället: • Hur klarar sig björkplantorna som har etablerats ovanför trädgränsen? • Hur påverkar dessa björkplantor den omgivande vegetationen på kalfjället? Vi samlade in data om artförekomsten av växter i 50 x 50 cm stora provytor runt björkplantor ovanför trädgränsen nära Latnjajaure Fältstation i norra Sverige. Dessa mätningar jämfördes med kontrollmätningar och referensmätningar gjorda under trädgränsen. Vi tittade också på björkplantornas tillväxt (diameter + längd) under de senaste 15 åren, från 2001 till 2016. De data som deponerats i datasetet omfattar rådata, kod och statistiska modeller som används för att analysera data samt alla utdata (figurer och tabeller) som används i studien. Ytterligare metadata finns i README-filen som ingår. ALLMÄN INFORMATION 1. Datasetets titel: Begränsad tillväxt av fjällbjörkplantor över årtionden har liten inverkan på den omgivande tundran 2. Information om författarna A. Kontaktuppgifter till huvudförfattaren Namn: Ruud Scharn Lärosäte: Göteborgs universitet E-post: ruud.scharn@gu.se B. Kontaktuppgifter för medförfattaren Namn: Robert Björk Lärosäte: Göteborgs universitet E-post: robert.bjork@gu.se 3. Datum för datainsamling: 2016-07-(4-31) 4. Geografisk plats för datainsamling Latnjajaure fältstation nära Abisko i norra Sverige (68,35°N, 18,49°E). ÖVERSIKT ÖVER DATA OCH FILER Filen birch_coordinates.csv innehåller koordinaterna för varje björk (WGS84 och SWEREF99) tillsammans med höjd, antal stammar, stamdiameter och antal grenar. För varje analys i artikeln har vi skapat en mapp som innehåller tre undermappar. Huvudmapparna: 1 alpha diversity altitude slope 2 alpha diversity intercept only 3 Beta diversity 4 Diameter and length Undermapparna är strukturerade på samma sätt för alla huvudmappar som innehåller: 1 input: innehåller råa indata. 2 script: R-skript som innehåller all databehandling samt JAGS-skriptet som innehåller den kod som används i den statistiska modelleringen. R-skripten bör kunna köras under förutsättning att sökvägen till indata är korrekt inställd (se setwd i början av skriptet) och att de nödvändiga biblioteken är lokalt installerade. 3 output: innehåller tabeller och figurer. Rådata för huvudmapparna 1-3 är samma och innehåller: Latnja2006-16.txt: en tabbseparerad matris som innehåller uppskattningar av täckningsgraden för arterna (kolumner) för provytorna (rader). rownames innehåller vilken växtsamhälle det är (Bpt_Ref, Bpt och C för referens-, björk- och kontrollytor) och provytornas höjd i meter över havet. norway_latnjatree.dated.tre: daterad fylogeni i Newick format av scharn et al 2021 (doi: https://doi.org/10.1088/1748-9326/abfe8a) som används för uppskattning av fylogenetisk mångfald. Undermapp input i huvudmapp 3 (Beta_diversity) innehåller netMPD_sweden.rds, en serialiserad R-objektfil som innehåller medelparvisa avstånd för arten. Huvudmapp 4 innehåller: Birch_heigh_Diameter.csv: en kommaseparerad matris som innehåller björknummer, provtagningsår, björkplantornas höjd och diameter. Birch_heigh_Diameter_dif.csv: en kommaseparerad matris som innehåller björknumret samt skillnaden i höjd och diameter mellan åren. METODOLOGISK INFORMATION 1. Beskrivning av de metoder som använts för insamling/generering av data: Metoderna finns i "Limited decadal growth of mountain birch saplings has a minor impact on surrounding tundra vegetation" (se tillhörande publikation). Mon, 09 May 2022 12:08:15 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-75-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-75-1 Göteborgs universitet Ruud Scharn Isabel S. Negri Jørn O. Løkken Christine D. Bacon Alexandre Antonelli Annika Hofgaard R. Henrik Nilsson Robert Björk Den GIS-baserade tidsmodellen av Göteborg syftar till att kartlägga processen för stadsutveckling i Göteborg sedan 1960 och särskilt att dokumentera förändringarna i den rumsliga strukturen av staden - gator, byggnader och fastigheter - genom tiden. Stora steg har tagits under de senaste decennierna när det gäller att förstå hur städer fungerar. Väsentlig är förändringen från att förstå städer som platser till att förstå dem som flöden (Batty 2013)1. I princip betyder detta att vi måste förstå platser som definieras av flöden (eller olika former av trafik), snarare än platser som endast betjänas av flöden. Detta innebär att vi måste förstå den byggda formen och den rumsliga strukturen för städer som ett system. Det antyder också den ganska fascinerande förståelse att vad som händer på en plats är beroende av dess förhållande till alla andra platser (Hillier 1996)2. För att förstå den enskilda platsen behöver vi därför en modell av staden som helhet. Forskning i denna riktning har ägt rum under de senaste åren, som också har haft inflytande i praktiken, inte minst i Sverige. Med den GIS-baserade tidsmodellen för Göteborg som vi presenterar här tar vi upp nästa utmaning. Plats är inte bara något som definieras av dess rumsliga relation till alla andra platser i sitt system, utan också av dess historia eller dess utveckling över tid. Eftersom den byggda formen av staden förändras över tid, ofta genom att städer växer men ibland också genom att städer krymper, förändras den rumsliga relationen mellan platser över tiden. När städer växer, oftast genom att utöka sin periferi, får de flesta platser en mer central plats över tid. Om detta är en allmän tendens betyder det inte att alla platser ökar sin centralitet i lika hög grad. Beroende på strukturen blir olika platser mer centralt belägna i olika grader samt deras relativa avstånd till andra platser förändras i olika grader. Med andra ord, platser flyttar över tiden! För att fånga, studera och förstå detta behöver vi en "tidsmodell". Den GIS-baserad tidsmodell från Göteborg består av: • 12 GIS-lager av gatunätet, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller • 12 GIS-lager av byggnaderna från 1960 till 2015, i 5-års intervaller - Obs! Datasetet har flyttats till https://doi.org/10.5878/t8s9-6y15 och avpublicerats på grund av licensrestriktioner på datasetets källdata. • 12 GIS-lager av fastigheter från 1960 till 2015, i 5-års intervaller Utvecklingen av gator, byggnader och fastigheter kan studeras individuellt, där man till exempel skulle kunna analysera de förändrade mönstren för gatucentralitet över tid genom att fokusera på gatunätverket; eller förtätningsprocesserna genom att fokusera på byggnaderna; eller utvidgningen av staden genom att ockupera mer byggbar mark genom att fokusera på fastigheter. De kombinerade ögonblicksbilderna av gatucentralitet, densitet och fastighetsstruktur kan ge insiktsfulla observationer om stadens rumsliga struktur vid varje tidsram. Observationen av hur de sammanhängande lagren av rumslig form tillsammans utvecklats genom tiden kan ge en mer fullständig bild av den urbana tillväxten. Tidsmodellen skapades enligt principerna för stadens basmodellen som utvecklats av forskningsgruppen Spatial Morphology Group (SMoG) vid Chalmers tekniska universitet, inom det treåriga forskningsprojektet "International Spatial Morphology Lab (SMoL)" . Projektet finansierades av Älvstranden Utveckling AB inom ramen för ett större samarbetsprojekt som heter Fusion Point Göteborg. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya forskningsinitiativ. - 12 GIS-lager av gatunätet i Göteborg, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller. Filformat: shapefile (.shp), MapinfoTAB (.TAB). Det använda koordinatsystemet är SWEREF 99TM, EPSG: 3006. - 12 GIS-lager av fastigheter i Göteborg, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller. Filformat: shapefile (.shp), MapinfoTAB (.TAB). Det använda koordinatsystemet är SWEREF 99TM, EPSG: 3006. Se bifogad teknisk dokumentation för datasättbeskrivning och ytterligare detaljer om produktionen. Se bifogad rapport för en detaljerad beskrivning av det relaterade forskningsprojektet. Fri, 12 Sep 2025 08:58:29 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1154-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1154-1 Chalmers tekniska högskola Ioanna Stavroulaki Lars Marcus Meta Berghauser Pont Ehsan Abshirini Jan Sahlberg Alice Örnö Ax Datasetet består av två excel filer. En av dem (Full_Data_Arora...) innehåller data för 105 individer från studien beskriven nedan. Den andra filen (Data_Arora...) är en delmängd av datasetet som innehåller data för de 48 kompletta tvillingpar från studien. I denna studie valdes individer (N=105) och 48 kompletta tvillingpar från RATSS-kohorten, som är ett tvillingurval berikat med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) rekryterade från den allmänna svenska befolkningen mellan juni 2011 och december 2015, för icke-riktad masspektrometribaserad metabolomik av urinprover. Detaljerade inklusions- och exklusionskriterier för RATSS har tidigare publicerats. Bland de rekryterade tvillingarna valde vi deltagare för denna studie baserat på autismdiagnosstatus, om tvillingparet var konkordant (båda med autismdiagnos) eller diskordant (endast en med autismdiagnos) och om de hade tillgängliga urinprover. Dessutom matchade vi de icke-autistiska tvillingparen efter ålder och kön. Studien godkändes av den svenska Etikprövningsmyndigheten (2016/1452-31). Skriftligt informerat samtycke erhölls från alla deltagare eller deras vårdnadshavare, beroende på deras ålder. Under ett 2,5-dagars studiebesök genomförde ett team av kliniska experter en diagnostisk utvärdering av deltagarna i enlighet med riktlinjerna i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5 (DSM-5). Utvärderingen använde en kombination av diagnostiska intervjuer, granskning av medicinska historiedokument och användning av etablerade diagnostiska verktyg. Detta inkluderade beteendebedömningsverktyg som Autism Diagnostic Interview-Revised (ADI-R) och Autism Diagnostic Observation Schedule 2nd Edition (ADOS-2). Dessutom användes ytterligare verktyg för att fastställa diagnoser av andra NPF, såsom Diagnostic Interview for ADHD in Adults (DIVA-2), Structured Clinical Interview for DSM-IV (SCID-IV) och Adaptive Behavior Assessment System (ABAS) – mer detaljerad information finns i publikationen av Bölte och kollegor (PMID: 24735654). Autistiska drag utvärderades med föräldrarapporterade versionen av Social Responsiveness Scale 2nd Edition (SRS-2), bestående av 65 punkter. Intelligenskvot (IQ) mättes med Wechsler Intelligence Scale for Children eller Adults - IV General Ability Index (GAI). Dessutom tillfrågades deltagarna om en lista över deras aktuella, regelbundet använda mediciner under studiebesöket. Eftersom det fanns en samling av olika mediciner inklusive antidepressiva och ADHD-mediciner, grupperades alla tillsammans och justerades för i våra analyser. Ingen undergruppering var möjlig för läkemedlen på grund av brist på kraft att upptäcka metabolomiska effekter av specifika läkemedel. Urin uppsamling och metabolomik: Urinproverna samlades in den sista dagen av besöket från studiedeltagarna. Först informerades deltagarna om urinprovsamlingen i en särskild urinbägare. Urinbägaren gavs sedan till en forskningssjuksköterska som överförde 10 ml av den insamlade urinen till ett sterilt vakuumrör utan tillsatser. Provet transporterades sedan direkt, delades upp och lagrades i Karolinska Institutets biobank vid -80 °C. De insamlade proverna transporterades vidare för analys till Proteomics and Metabolomics Facility, University of Tuscia, Italien. Alla prover hanterades enligt samma angivna protokoll. Före metabolomanalysen mättes urinens specifika gravitation efter centrifugering vid 13 000 g i 10 minuter. Urinalikvoter (200 μl) blandades med 200 μl metanol:acetonitril (50:30:20), vortexades i 30 minuter, vid maximal hastighet vid 4 °C och centrifugerades sedan vid 16 000 g i 15 minuter vid 4 °C. Supernatanten samlades in för metabolomanalys. Ultra-High Performance Liquid Chromatography (UHPLC) För experimenten injicerades 20 µL av proverna i ett UPLC-system (Ultimate 3000, Thermo Scientific) och analyserades i positivt läge: prover laddades på en Reprosil C18-kolonn (2,0 mm × 150 mm, 2,5 μm - Dr Maisch, Tyskland) för separation av metaboliter. Kromatografiska separationer uppnåddes vid en kolonntemperatur av 30 °C och ett flödeshastighet på 0,2 mL/min. En linjär gradient (0–100%) av lösningsmedel A (ddH2O, 0,1% myrsyra) till B (acetonitril, 0,1% myrsyra) användes över 20 minuter, återgår till 100% lösningsmedel A på 2 minuter och en 6-minuters eftertid med lösningsmedel A. Acetonitril, myrsyra och HPLC-klass vatten köptes från Sigma Aldrich. Högupplösande masspektrometri (HRMS) UPLC-systemet kopplades online med en masspektrometer, Q Exactive (Thermo Scientific), som skannade i full MS-läge (2 μ-skanningar) med en upplösning av 70 000 i intervallet 67 till 1000 m/z, mål på 1 × 106 joner och en maximal joninjektionstid (IT) på 35 ms, 3,8 kV sprutspänning, 40 skyddsgas och 25 hjälpgas, som användes i negativt och sedan positivt jonläge. Källjoniseringsparametrar var: sprutspänning, 3,8 kV; kapillär temperatur, 300 °C; och S-Lens nivå, 45. Kalibrering utfördes före varje analys mot positiva eller negativa jonlägeskalibreringsmixar (Piercenet, Thermo Fisher, Rockford, IL) för att säkerställa sub-ppm-fel av den intakta massan. Metabolitmätning: Data normaliserades efter urinens specifika gravitation eftersom kreatininutsöndring kan vara onormalt reducerad hos autistiska barn [31]. Replikat exporterades som mzXML-filer och bearbetades genom MAVEN [32]. Masspektrometrikromatogram utarbetades för toppjustering, matchning och jämförelse av föräldra- och fragmentjoner, och tentativ metabolitidentifiering (inom ett 10-ppm massavvikelseintervall mellan observerade och förväntade resultat mot den importerade Kyoto Encyclopedia of Genes and Genomes (KEGG) databasen). Fri, 02 Aug 2024 12:03:04 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-444 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-444 Karolinska Institutet Abishek Arora Francesca Mastropasqua Sven Bölte Kristiina Tammimies Detta är den sjunde studien i serien SOM-undersökningar genomförda i Västsverige. Undersökningen genomfördes med två olika enkätformulär: ett riktat till invånarna i Göteborg med kranskommuner och ett till dem hemmahörande i resterande delar av Västra Götaland. Enkätformulären innehåller till största delen gemensamma frågor. Några frågor är dock enbart ställda i en av de två enkäterna; framför allt handlar det om frågor enbart ställda i formuläret till invånarna i Göteborgsregionen. Båda enkäterna innehåller frågeområdena: Massmedier; Politik och samhälle; Trafik och miljö; Fritid och medieanvändning; samt Bakgrundsfrågor. Syfte: Studera attityder och beteenden som är knutna till lokala och regionala frågor och företeelser Mon, 01 Jan 2001 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0740-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0740-1 Göteborgs universitet Tilläggstabeller ("supplementary tables") till review-artikeln "Connectivity and Population Structure in a Marginal Sea - a Review" (https://doi.org/10.1111/ddi.70056). Innehåller information om konnektivitet och populationsstruktur inom marina arter som lever i Skagerrak, sammanställt från vetenskapliga studier publicerade mellan år 1990 och 2023. Tabell S1: Lista över alla 484 vetenskapliga studier som granskades, samt information om huruvida de inkluderades i litteraturstudien. Tabell S2: Innehåller sammanställningar av extraherad data från de 172 vetenskapliga studier, publicerade mellan 1990 och 2023, som granskades med avseende på konnektivitet och populationsstruktur i Skagerrak. Data inkluderar information om både studiernas metodik (såsom vetenskaplig disciplin, spatial och temporal skala och stickprovsstorlek) och deras resultat (såsom vilka populationer som identifierats och estimerad konnektivitet mellan olika områden). Tabell S3: Detaljerad sammanställning av de vetenskapliga studier som studerade kontemporär konnektivitet på "stor" skala (mellan Skagerrak och omgivande hav). För de arter där information fanns från flera olika studier så sammanställdes ett koncensus-resultat för arten. Tabell S4: Detaljerad sammanställning av de vetenskapliga studier som studerade kontemporär konnektivitet på "liten" skala (inom Skagerrak). För de arter där information fanns från flera olika studier så sammanställdes ett koncensus-resultat för arten. Tabell S5: Detaljerad sammanställning av de vetenskapliga studier som studerade populationsstruktur, både inom Skagerrak och mellan Skagerrak och omgivande hav. För de arter där information fanns från flera olika studier så sammanställdes ett koncensus-resultat för arten. Tabell S6-S7: Inställningar för den BARRIER-analys som utfördes i studien. För utförligare beskrivning av innehållet hänvisar vi till originalstudiens text. Detta dataset är listat som "Deliverable 2.2" för MARHAB-projektet (Horizon Europe, anslag nummer 101135307). Mon, 10 Nov 2025 12:52:33 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-294 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-294 Göteborgs universitet Simon Henriksson Per Erik Jorde Charlotte Berkström Guldborg Søvik Pierre De Wit Halvor Knutsen Even Moland Carl André Marlene Jahnke