https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Datasetet innehåller en förteckning över provträd ≥10 cm DBH från Riksskogstaxeringen. Enskilda provträd som uppmätts och borrats inom en tio meter bred transekt under undersökningen 1923-1929 eller cirkulära provytor under undersökningarna 1953-1962, 1983-1992 och 2013-2022 ingår. Tröskelvärdet på 10 cm användes för att utesluta träd med mindre diameter som endast registrerades på delytor. Variablerna inkluderar bland annat kluster- och provyte-ID, trädslag, diameter, trädålder i brösthöjd och total trädålder, marktäckeklass samt expansionsfaktorer för uppskattning av antal träd och volymer. Den nuvarande riksskogstaxeringen bygger på ett årligt urval av cirka 20 000 cirkulära provytor, grupperade i kluster, varav cirka 12 000 inventeras i fält varje år. Data för ytterligare provträd samt fler variabler för enskilda provträd kan erhållas från Riksskogstaxeringen. För mer detaljerad information se: Jacobsson, Jonas, Fridman, Jonas, Axelsson, Anna-Lena, Milberg, Per (2025). An aging population? A century of change among Swedish forest trees. Forest Ecology and Management. 580:122509. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2025.122509 Datafilen omfattar 17 kolumner och 384790 rader. Tue, 04 Feb 2025 14:36:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-639 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-639 Sveriges lantbruksuniversitet Jonas Fridman Anna-Lena Axelsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, genomför årligen undersökningar om erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Riksrepresentativa skolundersökningar har genomförts sedan 1971 i årskurs 9 och sedan 2004 i gymnasiets år 2. Ansvaret för dessa årliga undersökningar ligger sedan 1986 hos CAN. Från 2001 har undersökningarna genomförts på direkt uppdrag av Socialdepartementet. Data i digital form finns endast tillgängliga från och med 1989 års insamling. Bland annat belyser undersökningarna utvecklingen av ungdomars erfarenhet av ANDTS över tid och visar på skillnader mellan exempelvis kön, åldersgrupper och regioner. Utöver detta ger den insamlade informationen goda möjligheter att göra mera detaljerade analyser av exempelvis konsumtionsmönster, samband mellan användning av olika substanser och bakgrundsfaktorer. Undersökningarna genomförs digitalt i form av lärarövervakade gruppenkäter i klassrummen och eleverna deltar anonymt. Omkring 80–85 procent av de ca 700 (ca 350 klasser per årskurs) slumpvis utvalda klasserna deltar i studien. Svarsfrekvensen på individnivå, i form av närvarande elever vid undersökningstillfället, är av ungefär samma storlek. Resultat för enskilda klasser eller skolor redovisas aldrig i de nationella undersökningarna. Undersökningarna presenteras dels i de årliga rapporterna CAN:s nationella skolundersökning, men även i kortare mera tematiska specialrapporter. CAN genomför även lokala och regionala undersökningar på uppdrag av kommuner och landsting. Undersökningens syfte är i första hand att belysa utvecklingen av ungdomars erfarenhet av ANDTS och att studera skillnader mellan olika grupper. För att efterfråga individdata kontaktas CAN via info@can.se. Fri, 24 Feb 2017 12:20:39 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0248-2 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0248-2 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, genomför årligen undersökningar om erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Riksrepresentativa skolundersökningar har genomförts sedan 1971 i årskurs 9 och sedan 2004 i gymnasiets år 2. Ansvaret för dessa årliga undersökningar ligger sedan 1986 hos CAN. Från 2001 har undersökningarna genomförts på direkt uppdrag av Socialdepartementet. Data i digital form finns endast tillgängliga från och med 1989 års insamling. Bland annat belyser undersökningarna utvecklingen av ungdomars erfarenhet av ANDTS över tid och visar på skillnader mellan exempelvis kön, åldersgrupper och regioner. Utöver detta ger den insamlade informationen goda möjligheter att göra mera detaljerade analyser av exempelvis konsumtionsmönster, samband mellan användning av olika substanser och bakgrundsfaktorer. Undersökningarna genomförs digitalt i form av lärarövervakade gruppenkäter i klassrummen och eleverna deltar anonymt. Omkring 80–85 procent av de ca 700 (ca 350 klasser per årskurs) slumpvis utvalda klasserna deltar i studien. Svarsfrekvensen på individnivå, i form av närvarande elever vid undersökningstillfället, är av ungefär samma storlek. Resultat för enskilda klasser eller skolor redovisas aldrig i de nationella undersökningarna. Undersökningarna presenteras dels i de årliga rapporterna CAN:s nationella skolundersökning, men även i kortare mera tematiska specialrapporter. CAN genomför även lokala och regionala undersökningar på uppdrag av kommuner och landsting. Undersökningens syfte är i första hand att belysa utvecklingen av ungdomars erfarenhet av ANDTS och att studera skillnader mellan olika grupper. För att efterfråga individdata kontaktas CAN via info@can.se. Wed, 01 Feb 2017 11:01:45 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0196-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0196-1 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Syftet med Stockholms Diabetes Preventiva Program (SDPP) är att studera betydelsen av ärftliga, individuella och miljöbetingade bestämningsfaktorer för nedsatt glukostolerans, diabetes och relaterad sjuklighet så som övervikt/fetma och högt blodtryck samt konsekvenser. Stockholms diabetespreventiva program började med en befolkningsbaserad baslinje undersökning av 3 128 män år 1992 till 1994 och 4 821 kvinnor år 1996 till 1998 (35–56 år gamla) i fem kommuner i Stockholms län (Värmdö, Upplands Väsby, Sigtuna, Tyresö och Upplands-Bro). En uppföljning genomfördes av 76,2 procent av männen och 69,1 procent av kvinnorna ca tio år senare. År 2014, 20 år efter baslinjeundersökningen påbörjades den andra uppföljningen där alla som deltog i baslinjen bjöds in. Projektet består av en diabetesscreening och en omfattande enkät. Dessutom tas blodprover för framtida analyser till en biobank. Studien är anpassad för att kunna studera ärftlighet och därför ingår alla med minst en förstagradssläkting eller två andragradssläkting med diabetes. Även de som helt saknar diabetes i familjen är översamplade. Tue, 21 Feb 2017 10:49:27 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0259-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0259-1 Region Stockholm Anton Lager Samtliga kvinnor födda mellan 1935 och 1945 och bosatta i Lunds kommun per 1995 (n=10766) inbjöds att delta i studien Kvinnors hälsa i Lundabygden. Kvinnorna erhöll en postenkät som omfattade frågor om sjukdomshistoria, läkemedelsanvändning, förekomst av diabetes och hypertoni hos nära släktingar, menopaus, rökning och alkoholvanor, kost, utbildning, levnads- och arbetsförhållanden, fysisk aktivitet, livskvalitet och subjektiv fysisk och mental hälsa. Därefter genomgick kvinnorna en hälsoundersökning som inkluderade blodtrycksmätning, bentäthetsmätning och omfattande laboratorieprovtagning. Blodserum sparades i en biobank. Data kopplades till mammografiregistret. Totalt omfattar kohorten data från 6917 kvinnor (svarsfrekvens 64,2%). Kvinnor som visade tecken på metabolt syndrom genomgick oralt glukostoleranstest 1-4 veckor senare. Kvinnor med nedsatt glukostolerans inbjöds till en uppföljande studie 2,5 år senare. I samband med denna studerades även ett slumpmässigt urval kvinnor utan positiva screening variabler. Samtliga kvinnor som genomgick det initiala glukostoleranstestet fyllde i ett validerat kostformulär och de kvinnor som ingick i uppföljningsstudien fyllde i detsamma vid båda tillfällena. Alla kvinnor som genomgått hormonbehandling fyllde i ytterligare ett frågeformulär som omfattade 39 frågor. Kvinnor som angav problem med urininkontinens fyllde i ett frågeformulär som omfattade 16 frågor. En del av dessa kvinnor (n=400) fyllde i samma formulär 2-4 månader senare. Genom randomisering valdes 1500 kvinnor med och 1500 kvinnor utan urininkontinensproblem ut för att även besvara Bristol Female Lower Urinary Tract Symptoms instrumentet. I samband med detta intervjuades kvinnorna av en specialtränad barnmorska. WHILA-materialet har genererat över 50 originalpublikationer kring olika aspekter av hälsa hos medelålders kvinnor. Syfte: Syftet var att studera hälsoprofilen i en populationsbaserad kohort av medelålders kvinnor inom ett geografiskt väldefinierat område i relation till metabola faktorer, bentäthet, livskvalitet, livsstil, sociala förhållanden och olika subjektiva symtom. Den upplevda betydelsen av hormonella förändringar i relation till dessa faktorer dokumenterades också. Thu, 27 Feb 2014 10:55:41 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0092-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0092-1 Region Skåne Jan Sundquist Kristina Sundquist Peter M Nilsson Barnens miljöhälsoenkät genomförs i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) och Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. 2011 års enkät riktade sig till barn i de tre åldersgrupperna 8 månader, 4 år och 12 år och besvarades i huvudsak av deras vårdnadshavare. Några av frågorna i 12-års enkäten ställdes direkt till barnen. Frågorna handlade om barns exponering för miljöfaktorer samt deras besvärsupplevelser och hälsotillstånd. Statistiska centralbyrån kompletterade sedan data från enkäten med uppgifter från olika centrala register om barnets kön, ålder, bostadsort, födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå m.m. Totalt valdes nästan 71 400 barn ut genom ett slumpmässigt urval inom alla län. Cirka 36 000 personer besvarade enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på drygt 50 procent. Förutom 2011 års genomförande har studien även gjorts år 2003, vilket gör det möjligt att jämföra resultaten och redovisa hur barns miljö och hälsa har förändrats under de åtta år som gått mellan undersökningarna. Syfte: Syftet var att kartlägga hur miljöfaktorer som luftföroreningar, buller och inomhusmiljö påverkar barns och ungdomars hälsa. Wed, 14 Jun 2017 15:46:15 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0272-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0272-1 Folkhälsomyndigheten Antonios Georgelis Barnens miljöhälsoenkät genomförs i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) och Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. År 2003 skickades frågeformulär ut till föräldrarna till drygt 40 000 barn. Barnen var i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år, födda i Sverige eller hade varit bosatta i Sverige i minst fem år. I hela riket fanns det 314 651 barn som uppfyllde dessa villkor (målbefolkningen). Enkäten besvarades av föräldrarna, med undantag för 12-åringar som svarade på en del frågor i enkäten själva. Svarsfrekvensen var omkring 70%. De tre nationella frågeformulären kompletterades i flera län med tilläggsfrågor. Totalt sju olika frågeformulär med 78 till 110 frågor togs fram. Frågorna om barnens bostad, hälsotillstånd, symtom, exponering för tobaksrök och andra miljöfaktorer samt föräldrarnas arbete och utbildning var i stort sett desamma i alla formulär. Däremot ställdes en del frågor inte till alla barn på grund av att de inte var relevanta för alla åldersgrupper. Informationen från enkäten kompletterades av SCB med uppgifter om bl.a. föräldrarnas medborgarskapsland, civilstånd, utbildnings- och inkomstnivå från olika register över totalbefolkningen. Vissa uppgifter hämtades ur medicinska födelseregistret. Förutom 2003 års genomförande har studien upprepats år 2011, där en del av de deltagande barnen från 2003 bjöds in till att delta. Syfte: Syftet var att kartlägga hur miljöfaktorer som luftföroreningar, buller och inomhusmiljö påverkar barns och ungdomars hälsa. Fri, 06 Sep 2013 12:34:44 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0064-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0064-1 Folkhälsomyndigheten Antonios Georgelis Våren 2012 genomfördes folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012 bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i alla de 33 skånska kommunerna. Totalt svarade nära 30 000 skånska elever. Undersökningen gjordes av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet Skåne. Eleverna besvarade frågeformulären anonymt och frågorna handlade bland annat om skolan, familjen, hälsan, fritidsvanor, matvanor, alkohol och tobak. Ett flertal av frågorna finns även med i olika nationella undersökningar, vilket möjliggör nationella jämförelser med jämngamla elever. Syftet med Folkhälsoenkät ”Barn och Unga i Skåne” är att få en aktuell bild av livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland barn och unga i Skåne idag. Hur våra barn och unga mår och lever har även betydelse för den framtida folkhälsan i Skåne. Kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella hälsoläget bland våra barn och unga i Skåne är nödvändigt för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet samt för att kunna följa utvecklingen över tid Samtliga kommuner utom Lund deltog i undersökningen. Fri, 06 Sep 2013 12:07:40 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0063-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0063-1 Region Skåne Mathias Grahn Maria Rosvall Birgit Modén Ann-Christine Lundkvist Patrik Runesson Ingela Sjöberg Våren 2016 genomfördes folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016 bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i alla de 33 skånska kommunerna. Totalt svarade nära 27 500 skånska elever. Undersökningen gjordes av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet Skåne. Eleverna besvarade frågeformulären anonymt och frågorna handlade bland annat om skolan, familjen, hälsan, fritidsvanor, matvanor, alkohol och tobak. Ett flertal av frågorna finns även med i olika nationella undersökningar, vilket möjliggör nationella jämförelser med jämngamla elever. Syfte: Syftet med Folkhälsoenkät ”Barn och Unga i Skåne” är att få en aktuell bild av livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland barn och unga i Skåne idag. Hur våra barn och unga mår och lever har även betydelse för den framtida folkhälsan i Skåne. Kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella hälsoläget bland våra barn och unga i Skåne är nödvändigt för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet samt för att kunna följa utvecklingen över tid Fri, 24 Mar 2017 08:04:20 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0270-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0270-1 Region Skåne Mathias Grahn Maria Fridh Birgit Modén Ingela Sjöberg Region Skåne genomför regelbundet folkhälsoenkäter för att kartlägga skåningarnas hälsa och levnads- och miljöförhållanden. Tidigare undersökningar har genomförts 2008, 2004 och 2000. Under 2012 drogs ett obundet slumpmässigt urval ur befolkningsregistret bland personer i åldern 18-80 år som var folkbokförda i Skåne län. Urvalet var stratifierat efter kön och kommun/stadsdel (30 kommuner + 26 kommundelar i Malmö, Lund och Kristianstad). Från 17 delområden i Malmö, Helsingborg och Kristianstad drogs sedan ett tilläggsurval. Två versioner av enkäten skickades ut; en till yngre (18-64 år) och en till äldre individer (65-80 år). Totalt besvarade 28029 personer frågeformuläret, vilket motsvarade 51,7 procent av nettourvalet (n = 54250). Enkätfrågorna handlade om bakgrundsdata, uppväxtförhållanden, hälsa, läkemedel, sömn och välbefinnande, tandhälsa, levnadsvanor, sociala relationer, hot och våld, förtroende för samhällsinstitutioner, arbete, sysselsättning och ekonomi, företagshälsovård, hem, hushåll och boendemiljö, livskvalitet och vårdutnyttjande. Förutom variabler som samlades in via frågeblanketten hämtades ett antal registervariabler från SCB:s olika register. Syfte: Syftet var att ge en aktuell bild av skåningarnas hälsa, levnads- och miljöförhållanden. Mon, 20 Jan 2014 13:30:08 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0090-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0090-1 Region Skåne Mathias Grahn Maria Rosvall Birgit Modén