https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv I studien har man undersökt i vilken utsträckning språkanvändare är överens om vilka ståndpunkter som uttrycks i vardagligt språk eller om tolkningarna skiljer sig åt. För att utföra denna uppgift utvecklades ett omfattande kognitivt-funktionellt ramverk bestående av tio kategorier som representerade olika inställningar och som baserades på tidigare arbeten om talares uppfattning som finns i litteraturen. En korpus av åsiktsladdade texter, där talare tar ställning och positionerar sig, sammanställdes genom The Brexit Blog Corpus (BBC). Ett analytiskt gränssnitt för annoteringarna upprättades och data annoterades av två oberoende annotatorer. Annoteringsförfarandet, överenskommelsen om hur annoteringen skulle bedrivas och förekomsten av mer än en inställningskategori bland de studerade uttalandena finns beskrivna. Den noggranna analytiska annoteringsprocessen har hög utsträckning lett till tillfredsställande inter- och intra-annoteringar, vilket i den slutliga versionen av BBC resulterade i en guldstandardkorpus Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är möjligt att identifiera olika talares inställning i diskursen genom att tillhandahålla en analytisk resurs för detta och därefter utvärdera nivån av enighet mellan olika talare i diskursen. BBC är en samling av texter som hämtats från bloggar. Korpustexterna är tematiskt relaterade till den brittiska folkomröstningen 2016 som gällde huruvida Storbritannien borde förbli medlemmar i Europeiska unionen eller ej. Texterna extraherades från Internet under perioden juni till augusti 2015. Med Gavagai API (https://developer.gavagai.se) hittades texterna med hjälp av nyckelord som: Brexit, EU referendum, pro-Europe, europhiles, eurosceptics, United States of Europe, David Cameron, eller Downing Street. URL:erna som hämtades filtrerades så att endast engelska sidor som beskrivs som bloggar valdes. Varje nedladdad dokument delades upp i sententiella uttalanden, varav 2 200 uttalanden valdes slumpmässigt för analysen. Den slutliga storleken på korpusen är 1 682 uttalanden, 35 492 ord (169 762 tecken utan mellanslag). Varje uttalande innehåller mellan 3 och 40 ord med en medellängd på 21 ord. För dataannoteringsförloppet användes verktyget the Active Learning and Visual Analytics (ALVA) (https://doi.org/10.1145/3132169 och https://doi.org/10.2312/eurp.20161139). Två annotatorer, varav den ena är en professionell översättare med licentiatexamen i engelsk lingvistik och den andra har en doktorsexamen i beräkningslingvistik, utförde annoteringarna oberoende av varandra. Datasetet kan laddas ned i två olika format: antingen som Excel-fil eller i ett rådatabasformat (ZIP-arkiv) som kan vara användbart för analytiska ändamål och maskininlärning, till exempel med Python-biblioteket scikit-learn. Excel-filen innehåller ytterligare en variabel (utterance word length). ZIP-arkivet innehåller en uppsättning kataloger (t.ex. "contrariety" och "prediction") som motsvarar inställningskategorierna. Inuti varje sådan katalog finns två kataloger som motsvarar annoteringar som tilldelar eller inte tilldelar respektive kategori som uttalanden (t.ex. inom den överliggande kategorin "prediction" finns det två underliggande kataloger, där den ena heter "prediction" och innehåller uttalanden som märkts med denna kategori, och "no" som innehåller resterande uttalanden). Inne i katalogerna finns det textfiler som innehåller individuella uttalanden. Vid användande av data från den här studien önskar primärforskaren att citering också görs till publikationen: Vasiliki Simaki, Carita Paradis, Maria Skeppstedt, Magnus Sahlgren, Kostiantyn Kucher, and Andreas Kerren. Annotating speaker stance in discourse: the Brexit Blog Corpus. In Corpus Linguistics and Linguistic Theory, 2017. De Gruyter, published electronically before print. https://doi.org/10.1515/cllt-2016-0060 Fri, 13 Oct 2017 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1037-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1037-1 Linnéuniversitetet Andreas Kerren Carita Paradis "That which we call a rose by any other name would smell as sweet.” Shakespeare has Juliet tell her Romeo that a name is just a convention without meaning, what counts is the reference, the 'thing itself', to which the property of smelling sweet pertains alone. Frege in his classical paper “Über Sinn und Bedeutung” was not so sure, he assumed names can be inherently meaningful, even without a known reference. And Wittgenstein later in Philosophical Investigations (PI) seems to deny the sheer arbitrariness of names and reject looking for meaning out of context, by pointing to our inability to just utter some random sounds and by that really implying e.g. the door. The word cannot simply be separated from its meaning, in the same way as the money from the cow that could be bought for them (PI 120). Scientific names of biota, in particular, are often descriptive of properties pertaining to the organism or species itself. On the other hand, in semantic web technology and Linked Open Data (LOD) there is an overall effort to replace names by their references, in the form of web links or Uniform Resource Identifiers (URIs). “Things, not strings” is the motto. But, even in view of the many "challenges with using names to link digital biodiversity information" that were extensively described in a recent paper, would it at all be possible or even desirable to replace scientific names of biota with URIs? Or would it be sufficient to just identify equivalence relationships between different variants of names of the same biota, having the same reference, and then just link them to the same “thing”, by means of a property sameAs(URI)? The Global Names Architecture (GNA) has a resolver of scientific names that is already doing that kind of work, linking names of biota such as Pinus thunbergii to global identifiers and URIs from other data sources, such as Encyclopedia of Life (EOL) and uBio Namebank. But there may be other challenges with going from a “natural language”, even from a not entirely coherent system of scientific names, to a semantic web ontology, a solution to some of which have been proposed recently by means of so called 'lexical bridges'. Sun, 01 Jan 2017 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-7910-dvn-bamcsi https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-7910-dvn-bamcsi Stockholms universitet Philipson, Joakim Spatiotemporala data över koncentrationer av PFAS-ämnen i uttrar, beskrivna i Faxneld m.fl. (2026), (https://doi.org/10.1016/j.envpol.2026.129418). Data lagras i CSV-filer med följande variabler: accnr: Accessionnummer (unikt identifieringsnummer för varje individ) year: Provtagningsår decimal_date: Datum i decimalformat sex: Kön, M (hane) eller F (hona) age: Åldersklass, subadult (ej könsmogen) eller adult (vuxen) long, lat: Geografiska koordinater i WGS84 X, Y: Koordinater i SWEREF 99 TM (används för spatial utjämning) name: Kortnamn för ämnet, TP = total PFAS long_name: Ämnets fullständiga namn group: Ämnesgrupp value: Koncentration (ng/g våtvikt) is_censored: TRUE om värdet anges som en övre gräns (detektionsgräns, LOD, eller kvantifieringsgräns, LOQ), annars FALSE rpf: Ämnets relativa potensfaktor Tue, 27 Oct 2026 14:48:58 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-365 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-365 Naturhistoriska riksmuseet Suzanne Faxneld Martin Sköld Syfte: Artikeln är en rapport om en studie av barns erfarenheter av att besöka en allvarligt sjuk/skadad släkting på en intensivvårdsavdelning. Bakgrund: Lite uppmärksamhet har ägnats åt barns erfarenheter och behov när de besöker en släkting som vårdas vid en högteknologisk vuxenintensivvårdsavdelning. Istället har fokus legat på de vuxnas behov och erfarenheter. Metod: 2004 intervjuades 28 barn (14 flickor och 14 pojkar) i åldrarna 4-17 år som hade besökt en vuxen släkting, tre månader efter besöket. En hermeneutisk förhållningssätt har används när data har analyserats och tolkats. Resultat: Fyra teman identifierades vid analysen av data: Det innebar väntan, Det var underligt/främmande, Det var vitt och Det var bra. Väntan upplevdes som svårt och ökade känslan av osäkerhet, utanförskap och separation, vilket i sin tur ledde till anspänning och oro. "Det var underligt/främmande" uppfattades som något okänt men också som intressant och med nyfikenhet. Upplevelsen av intensivvårdsavdelningen var att den var vit. Allting i patientens rum upplevdes som vitt och tråkigt. Det saknade glädje. "Det var bra" handlar om besökets konsekvenser som innebar att barnen fick träffa och se släktingen själva. Detta gav känslor av glädje och lättnad. Slutsats: Barns upplevelser av att besöka en vuxen på intensivvårdsavdelning verkar stödja teorier som framhåller vikten av att barn är delaktiga i familjens angelägenheter. Syfte: Att beskriva och förstå barns tankar och känslor relaterade till besök hos allvarligt sjuka/skadade släktingar eller familjemedlemmar på intensivvårdsavdelning. 22 intervjuer med barn som besökt en släkting på en vuxenintensivvårdsavdelning Mon, 08 Jul 2024 12:14:01 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1089-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1089-1 Göteborgs universitet Ingegerd Bergbom Susanne Knutsson