<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?search=v%C3%A4lf%C3%A4rdsstatsunders%C3%B6kningen"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Välfärdsstatsundersökningen 2010</title>
      <description>Denna undersökning är den femte i serien Välfärdsstatsundersökningar. De fyra tidigare undersökningarna genomfördes 1986, 1992, 1997 och 2002. I serien undersöks svenskarnas attityder till välfärdspolitik. Ett antal av undersökningens frågor återfinns också i ISSP-undersökningen som genomförs varje år i flera länder. I undersökningen fick respondenterna ange i vilken grad de instämde i ett antal påståenden som hämtats från den aktuella svenska debatten. De fick också ange sin inställning till och erfarenhet av offentliga utgifter och social service, hur de ansåg att olika verksamheter ska finansieras och vilka som är bäst lämpade att sköta olika verksamheter. Ett antal frågor berörde inställningen till socialförsäkringar och hur respondenterna ansåg att ansvaret bör fördelas mellan den enskilde och det offentliga när det gäller att betala dessa försäkringar. Respondenterna fick även ange hur vanligt de tror det är att sociala bidrag och tjänster missbrukas och vilka egna erfarenheter de haft av social service. En serie frågor berörde sannolikheten för att själv komma att råka ut för en situation där privatekonomin kommer att påverkas negativt och om de känner ett behov av att komplettera det offentliga välfärdssystemet med egna privata försäkringar. Ett annat frågebatteri behandlade åsikter om de svenska skatterna, skattetrycket allmänt samt för olika inkomstgrupper och inställning till att inte uppge alla inkomster och därigenom betala mindre i inkomstskatt. Socio-ekonomiska bakgrundsuppgifter inkluderar sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, utbildning, politisk preferens, bostad, inkomst, civilstånd, makes/sambos sysselsättning och inkomst, antal barn i hushållet samt föräldrars medborgarskap.

Syfte:

Studera dynamiken i välfärdsattityderna</description>
      <pubDate>Mon, 19 Mar 2012 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0904-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0904-1</guid>
      <dc:publisher>Umeå universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Jonas Edlund</dc:creator>
      <dc:creator>Stefan Svallfors</dc:creator>
      <dc:creator>Ingemar Johansson Sevä</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Välfärdsstatsundersökningen 1992</title>
      <description>Denna undersökning om svenska folkets inställning till skatterna finansierades av finansdepartementet genom 'Kommittén för utvärdering av skattereformen' (KUSK). Respondenterna fick för ett antal påståenden, hämtade från den aktuella svenska debatten, ange om man instämde eller ej. Därutöver fick man ange sin inställning till, och erfarenhet av, offentliga utgifter och social service, hur man anser olika verksamheter skall finansieras och vilka som är bäst lämpade att sköta olika verksamheter. Ett antal frågor berör socialförsäkringar och hur ansvaret bör fördelas mellan den enskilde och det offentliga när det gäller att betala dessa försäkringar. Respondenterna fick även ange hur vanligt man tror det är att sociala bidrag och tjänster missbrukas och vilka egna erfarenheter man haft av social service. En serie frågor behandlade åsikter om de svenska skatterna, skattetrycket allmänt och för olika inkomstgrupper, samt inställning till det nya skattesystem som infördes 1991. Socio-ekonomiska bakgrundsuppgifter inkluderar sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, utbildning, politisk preferens, bostad, inkomst, civilstånd, makes/sambos sysselsättning och inkomst, antal barn i hushållet, samt föräldrars medborgarskap.

Svarsbenägenheten är relaterad till inkomst. Ju högre inkomst, desto större benägenhet att svara. Svarsbenägenheten är lägre i Stockholm än övriga landet, samt en något lägre svarsfrekvens hos kvinnor och ensamstående. (Sundström &amp; Svallfors: Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna. Kodbok för maskinläsbar datafil)</description>
      <pubDate>Sun, 01 Jan 1995 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0489-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0489-1</guid>
      <dc:publisher>Umeå universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Jonas Edlund</dc:creator>
      <dc:creator>Björn Halleröd</dc:creator>
      <dc:creator>Stefan Svallfors</dc:creator>
      <dc:creator>Rune Åberg</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Välfärdsstatsundersökningen 1997</title>
      <description>Denna undersökning är en uppföljning av två tidigare undersökningar genomförda 1986 och 1992. Ett antal av undersökningens frågor återfinns också i 1996 års ISSP-undersökning. Respondenterna fick för ett antal påståenden, hämtade från den aktuella svenska debatten, ange om man instämde eller ej. Därutöver fick man ange sin inställning till, och erfarenhet av, offentliga utgifter och social service, hur man anser olika verksamheter ska finansieras och vilka som är bäst lämpade att sköta olika verksamheter. Ett antal frågor berör socialförsäkringar och hur ansvaret bör fördelas mellan den enskilde och det offentliga när det gäller att betala dessa försäkringar. Respondenterna fick även ange hur vanligt man tror det är att sociala bidrag och tjänster missbrukas och vilka egna erfarenheter man haft av social service. En serie frågor berörde sannolikheten för att man själv kommer att råka ut för en situation där privatekonomin kommer att påverkas negativt, och om man känner ett behov av att komplettera det offentliga välfärdssystemet med egna privata försäkringar. En serie frågor behandlade åsikter om de svenska skatterna, skattetrycket allmänt och för olika inkomstgrupper, samt inställning till att inte uppge alla inkomster och därigenom betala mindre i inkomstskatt. Socio-ekonomiska bakgrundsuppgifter inkluderar sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, utbildning, politisk preferens, bostad, inkomst, civilstånd, makes/sambos sysselsättning och inkomst, antal barn i hushållet, samt föräldrars medborgarskap.</description>
      <pubDate>Wed, 01 Jan 2003 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0792-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0792-1</guid>
      <dc:publisher>Umeå universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Jonas Edlund</dc:creator>
      <dc:creator>Stefan Svallfors</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Välfärdsstatsundersökningen 1986</title>
      <description>Frågeformuläret som användes vid denna undersökning konstruerades för att fylla olika syften. För det första ville man följa upp några av de fåtaliga frågor som tidigare ställts i andra svenska undersökningar. För det andra var avsikten att fånga både attityder till den allmänna politiska debatten kring välfärdsstaten och åsikter kring mer specifika välfärdspolitiska områden. För det tredje skulle frågeformuläret klargöra attityder till olika aspekter av välfärdspolitiken: vilka områden man ville satsa pengar på, vem man ansåg bäst lämpad att sköta olika tjänster, hur man ville finansiera välfärdspolitiken och om man misstänkte att det förekom missbruk av bidrag och tjänster. Utifrån en teoretisering av olika 'välfärdspolitiska dimensioner' ville man få fram de nyanser och ambivalenser som attityder till välfärdspolitiken kunde innehålla.</description>
      <pubDate>Wed, 01 Jan 1992 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0304-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0304-1</guid>
      <dc:publisher>Umeå universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Stefan Svallfors</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Välfärdsstatsundersökningen 2002</title>
      <description>Denna undersökning är en uppföljning av tre tidigare undersökningar genomförda 1986, 1992 och 1997. Ett antal av undersökningens frågor återfinns också i 1996 års ISSP-undersökning.
Respondenterna fick för ett antal påståenden, hämtade från den aktuella svenska debatten, ange om man instämde eller ej. Därutöver fick man ange sin inställning till, och erfarenhet av, offentliga utgifter och social service, hur man anser olika verksamheter ska finansieras och vilka som är bäst lämpade att sköta olika verksamheter. Ett antal frågor berör socialförsäkringar och hur ansvaret bör fördelas mellan den enskilde och det offentliga när det gäller att betala dessa försäkringar. Respondenterna fick även ange hur vanligt man tror det är att sociala bidrag och tjänster missbrukas och vilka egna erfarenheter man haft av social service. En serie frågor berörde sannolikheten för att man själv kommer att råka ut för en situation där privatekonomin kommer att påverkas negativt, och om man känner ett behov av att komplettera det offentliga välfärdssystemet med egna privata försäkringar. En serie frågor behandlade åsikter om de svenska skatterna, skattetrycket allmänt och för olika inkomstgrupper, samt inställning till att inte uppge alla inkomster och därigenom betala mindre i inkomstskatt. Socio-ekonomiska bakgrundsuppgifter inkluderar sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, utbildning, politisk preferens, bostad, inkomst, civilstånd, makes/sambos sysselsättning och inkomst, antal barn i hushållet, samt föräldrars medborgarskap.</description>
      <pubDate>Tue, 22 Apr 2008 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0779-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0779-1</guid>
      <dc:publisher>Umeå universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Jonas Edlund</dc:creator>
      <dc:creator>Stefan Svallfors</dc:creator>
    </item>
  </channel>
</rss>