<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?search=vanlig+beta"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Data över hur bete och brand påverkar överlevnad och tillväxt av trädplantor av fem vanliga Europeiska arter</title>
      <description>Vetenskaplig studie om hur bete och brand påverkar överlevnad och tillväxt av trädplantor av fem vanliga Europeiska arter.
Innehåller en fil med överlevnad och höjdtillväxt på träden, samt en fil med förklaringar till variablerna.</description>
      <pubDate>Thu, 16 Sep 2021 15:27:01 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-193-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-193-1</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Karin Amsten</dc:creator>
      <dc:creator>Joris P. G. M. Cromsigt</dc:creator>
      <dc:creator>Dries P. J. Kuijper</dc:creator>
      <dc:creator>Jenny M. Loberg</dc:creator>
      <dc:creator>Mats Niklasson</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Antioxidanter vid stapedotomi</title>
      <description>Bakgrund: Otoskleros är en sjukdom som försämrar mellanörats funktion, vilket leder till hörselnedsättning. Kirurgisk behandling förbättrar hörseln vid låga stimuleringsfrekvenser, men högfrekvenshörseln förbättras inte. En trolig anledning till de sämre resultaten vid höga frekvenser är att innerörats sinnesceller skadas av det kirurgiska traumat och ljud som alstras under operationen. Djurstudier har visat att antioxidanter, tex N-Acetylcystein, kan skydda innerörat mot bullerskador, kirurgiskt trauma, och vissa ototoxiska substanser, men det är inte känt om detta fungerar hos människa. Syftet med denna studie är att undersöka om antioxidanter förbättrar kirurgiska resultat vid höga frekvenser. 
Metoder: Vi har genomfört en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad klinisk studie vid tre svenska universitetskliniker. Stratifierad randomisering användes för att slumpa 156 patienter till behandling med antingen intravenöst N-Acetylcystein (150 mg/kg kroppsvikt) eller matchande placebo (kvot 1:1), med start en timme innan operationen. Primärt utfallsmått var hörtröskeln vid 6 och 8 kHz, sekundära effektmått tinnitus och yrsel.
Resultat: Ett år efter operationen hade högfrekvenshörseln förbättrats med 2.7 ± 3.8 dB i placebogruppen (67 patienter analyserade) och med 2.4 ± 3.7 dB i den behandlade gruppen (72 patienter; medelvärde ± 95% konfidensintervall, p=0.54, linjär mixad modell). Operationen förbättrade patienternas tinnitus, men utan signifikant skillnad mellan grupperna. Balansstörningar var vanligt förekommande, men förbättrades under det första året, utan att någon signifikant skillnad mellan grupperna förelåg. Milda biverkningar observerades hos fyra patienter i N-Acetylcysteingruppen (illamående och kräkningar).
Slutsats: N-Acetylcystein påverkar inte hörtrösklar, tinnitus eller balansstörningar efter stapedotomi.

Syfte:

Otoskleros är en öronsjukdom som ger en långsamt tilltagande hörselnedsättning. Stigbygeln fixeras gradvis i ovala fönstret och dess rörelser hämmas, vilket leder till hörselnedsättning. Den gängse behandlingen är kirurgisk (stapedotomi): stigbygelns platta borras upp och man kopplar in en protes som delvis ersätter stigbygeln. Detta ger en stor förbättring av hörseln framförallt vid låga frekvenser, men vid frekvenser ovanför 4000 Hz ses en mindre förbättring och i en del fall tom en försämring efter operationen (se tex Meyer, 1999). Detta anses bero på det trauma som innerörats högfrekvensdelar utsätts för då stigbygelns platta borras upp. Under borrningen upplever patienten starka ljud, som ofta beskrivs som "det värsta jag någonsin hört".

Hos försöksdjur kan antioxidanter, tex acetylcystein, skydda innerörat mot bullerskador. Vi vill undersöka om tillförsel av antioxidanter kan ge förbättrad högfrekvenshörsel efter stapedotomi. Vår hypotes är att antioxidanterna skyddar innerörat mot det trauma som operationen innebär.

The dataset contains 9 variables:
"id" is a number with range 1 - 145, unique for each patient.
"medicin" denotes the type of treatment given (possible values are "N-Acetylcysteine" or "Placebo").
"beta" denotes whether the steroid betametason was given before surgery.
"gender" is "f" for female patients and "m" for males.
"weight" is each patient's weight in kg.
"age" is the age (in years, at the time of surgery).
"freq" denotes the type of measurement performed. There are several possible values. "Tinnitus" means that "air1" and "air2" contains the difference in tinnitus scores before and after surgery. "tmv" denotes that air1 contains the average hearing threshold across the frequencies 0.5 - 3 kHz. "disk" means that "air1" contains the difference in discrimination scores before and after surgery. "dizziness" means that "air1" contains the difference in dizziness scores before and after surgery. "hearq" means that "air1" contains the difference in hearing quality scores before and after surgery. "surgery" means that "air1" contains the patient's assessment of the outcome of the operation (10 is the best, 0 is the worst). Numbers "250", "500", "1000", "2000", "3000","4000", "6000" and "8000" means that "air1" contains the difference in hearing thresholds before and after surgery at this particular stimulus frequency.
"air1" contains measurements acquired 6 - 8 weeks after surgery.
"air2" contains measurements acquired 1 year after surgery.</description>
      <pubDate>Fri, 19 Dec 2014 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0974-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0974-1</guid>
      <dc:publisher>Linköpings universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Anders Fridberger</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Data för: Den polära övergången från alfa- till betaregioner som bestäms av en inversion av ytuppdriftsflödet</title>
      <description>Data tillhörande studie var syfte var att undersöka hur läget för den polära övergången (mellan alfa- och betahav) och för det mellanliggande vattnets läge påverkas av flytkraftsflödet på ytan. För mer detaljerad information se engelsk beskrivning nedan.</description>
      <pubDate>Wed, 27 Mar 2024 12:18:43 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-280</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-280</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Romain Caneill</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Fångst av skadegörande insekter på vinbär (Lamporna capitella, Euhyponomeutoides albithoracellus och Synanthedon tipuliformis) i feromonfällor i Sverige, Norge och Finland 2021-2023</title>
      <description>Data beskriver fångster av fjärilshanar i klisterfällor betade med artspecifika sexualferomoner. Tre arter av skadegörare i svart vinbärsodling i Sverige, Norge och Finland analyserades: Lamporna capitella, Euhyponomeutoides albithoracellus och Synanthedon tipuliformis. Data redovisar den totala veckovisa fångsten av hanar i fyra fällor per fält. NA indikerar veckor då fällorna inte besöktes och fångsten inte analyserades.</description>
      <pubDate>Wed, 28 May 2025 09:25:17 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-256</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-256</guid>
      <dc:publisher>Lunds universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Glenn Svensson</dc:creator>
      <dc:creator>Olle Anderbrant</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Plasmakoncentration-tidsdata för amoxicillin hos katt</title>
      <description>Data består av plasmakoncentrationer av amoxicillin över tid efter behandling av sex katter med tre olika beredningsformer och administrationsvägar i en orandomiserad cross-over studie. Utöver rådata finns uppgifter om proteinbindningsgrad.</description>
      <pubDate>Wed, 04 Jun 2025 07:51:45 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-65</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-65</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Carl Ekstrand</dc:creator>
      <dc:creator>Beatrice Roques</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Data för: Impacts of large herbivores on mycorrhizal fungal communities across the Arctic</title>
      <description>Data deponerade i samband med artikel som ska publiceras i tidskriften Ecography.
Svamp-DNA extraherades från jordprover insamlade vid betesfria experiment på 15 platser runt Arktis för att utvärdera effekten av stora däggdjursbetare på mykorrhizasvampsamhällen.
Datan inkluderar DNA-sekvensläsningar som amplifierats med primerparen ITS1m-LR5 och SSU515fngs-AML2 för långläsning, vilka riktar sig mot generella svampsekvenser respektive arbuskulära mykorrhizor.
Sekvenserna har taxonomiskt tilldelats via UNITE-databasen med PlutoF samt MaarjAM-databasen och har klassificerats i svampgillen med hjälp av FUNguild.
Arbetsflödet från trimmade, demultiplexerade sekvensläsningar till taxonomisk och funktionell tilldelning finns i R-skriptet "EcographySubmission_SynthesisScript.R".
Jordegenskaper, datum för etablering av betesfria områden och generella metadata finns i filen "MetaData.csv", och procentuell täckning av växtfunktionella typer finns för 11 platser i filen "Cover_data.csv".
Råa sekvensläsningar har deponerats i Sequence Read Archive (SRA) under titeln "Impacts of large herbivores on mycorrhizal fungal communities across the Arctic".</description>
      <pubDate>Thu, 04 Dec 2025 14:31:06 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-328</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-328</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Cole Brachmann</dc:creator>
      <dc:creator>Martin Ryberg</dc:creator>
      <dc:creator>Brendan R. Furneaux</dc:creator>
      <dc:creator>Anna Rosling</dc:creator>
      <dc:creator>Tinghai Ou</dc:creator>
      <dc:creator>Alf Ekblad</dc:creator>
      <dc:creator>Isabel C. Barrio</dc:creator>
      <dc:creator>M. Syndonia Bret-Harte</dc:creator>
      <dc:creator>Hannu Fritze</dc:creator>
      <dc:creator>Laura Gough</dc:creator>
      <dc:creator>Robert D. Hollister</dc:creator>
      <dc:creator>Ingibjörg S. Jónsdóttir</dc:creator>
      <dc:creator>Oula Kalttopää</dc:creator>
      <dc:creator>Elin Lindén</dc:creator>
      <dc:creator>Päivi Mäkiranta</dc:creator>
      <dc:creator>Johan Olofsson</dc:creator>
      <dc:creator>Rauni Partanen</dc:creator>
      <dc:creator>Kirsten A. Reid</dc:creator>
      <dc:creator>Aleksandr Sokolov</dc:creator>
      <dc:creator>Svetlana Abdulmanova</dc:creator>
      <dc:creator>Maija S. Sujala</dc:creator>
      <dc:creator>Maja Sundqvist</dc:creator>
      <dc:creator>Otso Suominen</dc:creator>
      <dc:creator>Craig E. Tweedie</dc:creator>
      <dc:creator>Amanda Young</dc:creator>
      <dc:creator>Robert G. Björk</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Cellulära immun-endofenotyper som separerar myastenia gravis med tidig och sen debut</title>
      <description>Detta dataset består av single-cell-omics-filer från 16 individer med myastenia gravis i olika stadier av sjukdomen och med varierande debutålder. Proverna har analyserats 8+8 på ett 10X Genomics  Chromium 3.0-system (https://www.10xgenomics.com/platforms/chromium) under två på varandra följande dagar och har sekvenserats i samma körning på ett NovaSeq-instrument (https://www.illumina.com/systems/sequencing-platforms/novaseq.html). För varje av de två experimentdagarna har datan först märkts med hash-taggar och därefter blandats. För att ytterligare komplicera det hela finns tre uppsättningar filer (= tre 10X-serienummer) för varje dag, där varje uppsättning innehåller celler som är en hashad blandning av alla åtta individer från den dagen. Vidare finns fyra olika typer av data tillgängliga för varje cell: RNA-sekvenser (GE), B-cellsreceptorsekvenser (ENRB), T-cellsreceptorsekvenser (ENRT) och RNA-märkta ytantikroppar för proteinbindning (HTO). Den sista delen innehåller ett set med 10 linjemarkör-antikroppar samt de så kallade "hashing"-antikropparna. Dessutom, med tanke på att varje filuppsättning består av fyra lanes, och varje lane har en fil per riktning, blir det totala antalet filer 6×4×4×2 = 192 filer.

De två stora undergrupperna av myastenia gravis (MG), en autoimmun sjukdom mot den neuromuskulära övergången, som är förknippad med muskelsvaghet, är Early- och Late onset MG, definierade utifrån debut före eller efter 50 års ålder. Båda formerna har autoantikroppar mot acetylkolinreceptorn, men skiljer sig åt vad gäller könsfördelning, genetik och förekomst av sjukdomsspecifik inflammation i thymus. Genom att använda multimodala tekniker, inklusive djup spektral cytometrisk fenotypning och sekvensering på enkelcellsnivå av perifert blod och thymusceller, undersökte vi möjligheten att särskilja de två formerna genom cellulär immunfenotypning. Se den engelska texten för ytterligare information.

Datasetet består av 192 filer i fastq-format, komprimerade med gzip, samt 42 filer i andra format (pdf, csv, docx och txt). Se dokumentationsfilerna Readme.txt och file_list.csv för mer information. Datasetets totala storlek är ca 450 GiB.</description>
      <pubDate>Tue, 28 Oct 2025 07:53:48 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-247</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-247</guid>
      <dc:publisher>Karolinska Institutet</dc:publisher>
      <dc:creator>Jakob Theorell</dc:creator>
      <dc:creator>Fredrik Piehl</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Data för: Landscape-scale drivers of insect pest regulation in sugar beet</title>
      <description>Vi studerade effekterna av olika landskapsparametrar på tre rumsliga skalor på tätheten av och skadorna orsakade av fem viktiga skadeinsekter på sockerbetor i 134 sockerbetsfält som övervakades under fem år i Danmark och Sverige. De landskapsparametrar som undersöktes omfattade täckningen av odlingsmark som ett mått på landskapsförenkling, den absoluta förändringen mellan åren i täckningen av värdväxter (sockerbetor), mångfalden av odlade grödor på landskapsnivå under föregående år och kanttätheten i de omgivande landskapen. Skadedjuren övervakades i ett standardiserat övervakningssystem med en observationsruta i varje fält, och respektive värden representerar de maximala observerade tätheterna eller skadorna i ekonomiskt relevanta utvecklingsstadier. Skadedjurstätheter och skador registrerades i fem kluster om fem slumpmässigt utvalda växter inom observationsrutor, med undantag för rutornas kanter och traktorspår. 

Landskapsparametrarna hämtades från de officiella markanvändningskartorna som tillhandahålls av det danska jordbruksverket (Landbrugsstyrelsen, 2024. Internet Markkort (IMK). Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri, København) och Jordbruksverket (Jordbruksverket, 2024. Kartor och Geografiska informationssystem - Årslager skiftesdata. Jordbruksverket) vid tre buffertradier (500 m, 1000 m och 2000 m) runt centrum av observationsområdena. För ytterligare information, se metoderna i publikationen Boetzl et al.  (2025) Landscape-scale drivers of insect pest regulation in sugar beet. Agriculture, Ecosystems and Environment. 

Filen ”sugarbeet_pests_data.csv” innehåller information om förekomsten av och skador orsakade av fem viktiga skadedjur på sockerbetor (svart bönbladlus, lilla betbaggen, jordloppor, betflugor och trips) i respektive ekonomiskt relevanta tillväxtstadier för sockerbetor, registrerade på 134 fält (”ID”) i Danmark och Sverige, samt landskapsparametrar i landskapet kring dessa fält på tre rumsliga skalor (500 m, 1000 m och 2000 m). 135 rader. ”NA” anger saknade värden.

SLU har lett analys av data och publicering av den vetenskaplig artikeln. Nordic Beet Research har koordinerat insamling av data. Köpenhamns universitet har bidragit till tolkning av data.</description>
      <pubDate>Mon, 06 Oct 2025 14:32:57 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-255</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-255</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Ola Lundin</dc:creator>
      <dc:creator>Fabian Boetzl</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Originaldata fälttester av aggreggationsferomon för långhorningsskalbaggar Aromia moschata moschata  och Holopleura marginata</title>
      <description>Originaldata för Molander m. fl: p-Mentha-1,3-dien-9-ol: A novel aggregation-sex pheromone for monitoring longhorn beetles (Cerambycidae) in Eurasia and North America

Långhorningsskalbaggar (Cerambycidae) är en mångformig familj av skalbaggar av väsentlig betydelse som skogsskadegörare och sjukdomsvektorer, och är också viktiga komponenter i skogens näringsvävar och ekosystemets funktionalitet. Under senare år har många olika långhorningsferomoner identifierats, vilket har visat storskaliga generella mönster i deras funktionalitet som sex- eller aggregation-sex-feromoner i olika underfamiljer, och vilka olika typer av ämnen som kännetecknar feromonerna i olika cerambycid-taxa. Här inkluderar vi kompletterande och originaldata för identifieringar av aggregation-sex-feromoner för den eurasiska långhorningen Aromia moschata moschata (L.) (Cerambycinae; tribus Callichromatini) och den nordamerikanska arten Holopleura marginata LeConte (Cerambycinae; tribus Holopleurini). Detta är en del av pågående arbete med att utöka den taxonomiska täckningen av identifierade cerambycidferomoner, och bredda möjligheterna för övervakning av långhorningar för studier av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Båda arterna befanns producera den nya feromonsubstansen p-mentha-1,3-dien-9-ol, som också attraherade signifikanta antal av långhorningen Xestoleptura crassipes (LeConte) (Lepturinae; Lepturini) i studier i Kalifornien. p-Mentha-1,3-dien-9-ol utgör en grupp av feromonsubstanser som är ny för båda dessa tribes (Callichromatini and Holopleurini), vilket ytterligare ökar diversiteten av identifierade feromoner inom underfamiljen Cerambycinae. Detta ämne är också intressant därför att det utgör en helt ny kemisk grupp av feromoner än monoepoxiden (E)-2-cis-6,7-epoxynonenal, som tidigare har rapporterats som ett aggregation-sex-feromon för den invasiva asiatiska långhorningen Aromia bungii (Faldermann).

Originaldata från fällstudier av fångster av olika arter till olika beten som testats i studien. 

Aromia moschata-fångster: Fångstförsöken utfördes på Revingehed nära Krankesjön, på 20 olika fällplatser (replikat) endast identifierade med nummer från 1-20. Behandlingar som jämfördes utgjordes av två olika betestyper: Dienol (p-Mentha-1,3-dien-9-ol löst i isopropanol) respektive Kontroll (endast isopropanol).
Tabellkolumner:  År, Uppsättningsdatum, Tömningsdatum, Ordinaldatum, Fällplats, Behandling (Dienol eller Kontroll), Totalfångst, Fångst hanar, Fångst honor.

Holopleura marginata-fångster (och andra arter): Fångstförsöken utfördes på fyra olika platser i norra Kalifornien: 1) Slaughterhouse Ravine, Magalia, Butte Co. (Magalia), 2) Rattlesnake Creek at Forest Road 27N12 (Rattle), 3) Junction Forest Roads 27N06 and 27N12Y (Rd27), 4) Whispering Pines Pet Clinic property, Magalia, Butte Co. (Whisp). Behandlingar som jämfördes utgjordes av fyra olika betestyper med aktiva substanser lösta i isopropanol: Dienol (p-Mentha-1,3-dien-9-ol), Alcohol (2-(4-methylphenyl)-1-propanol = p-cymen-9-ol), 1:1-blandning av föregående, samt Kontroll (isopropanol).
Tabellkolumner: Fångstplats, Artkod, Datum, Ordinaldatum, Totalfångst, Dienol-fångst, Alkohol-fångst, Fångst till 1:1-blandning, Kontrollfångst, Fångst Släkte, Fångst art, Noteringar.</description>
      <pubDate>Mon, 02 May 2022 14:13:33 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-56-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-56-1</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Mattias Larsson</dc:creator>
      <dc:creator>Jocelyn Millar</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Omgivningsfaktorers betydelse för uppkomst av diabetes hos barn - TEDDY</title>
      <description>Navelsträngsblod togs från 48000 nyfödda barn i Skåne för att bestämma risken för ärftlig typ 1 diabetes. Av de screenade barnen hade 7,4 % ökad risk. Av dessa ingår 2525 barn i studiens uppföljningsdel. TEDDY-barnen ska följas tills de är 15 år. Fram till 4 års ålder kommer barnet till en TEDDY-mottagning var 3:e månad. Efter 4 års ålder sker besöken 2 gånger per år. Om barnet visar tecken på att en autoimmun process börjat, dvs barnet har fått antikroppar i blodet, följs barnet var tredje månad även i fortsättningen. Studien omfattar blod-, avförings-, urin- och salivprov samt prov från naglar. Längd och vikt registreras och barnens fysiska aktivitet mäts. Matdagbok förs under perioder och prov på familjens kranvatten tas. Vidare genomförs intervjuer och föräldrarna besvarar olika frågeformulär.

Syfte:
Att bestämma vilken eller vilka omgivningsfaktorer som hos barn förknippas med ökad risk för utveckling av autoantikroppar mot pankreasöarnas betaceller.  Barn som utvecklar två eller flera ö-cells autoantikroppar utvecklar typ 1 diabetes, vilket kan ta månader eller år. Det sekundära syftet är att ta reda på vilka mekanismer som bestämmer varför vissa barn som utvecklat två eller fler ö-cellsautoantikroppar så småningom får diabetes.</description>
      <pubDate>Wed, 11 Sep 2013 14:32:05 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0080-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0080-1</guid>
      <dc:publisher>Lunds universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Åke Lernmark</dc:creator>
    </item>
  </channel>
</rss>