https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Multiskadade ungskogar som en följd av viltbete, framförallt älg, samt angrepp av törskate och andra svampar är aktuella problem i den svenska skogen. Det finns en oro över ungskogens täthet och skadesituation, och ett stort behov av information om skadornas omfattning och uppträdande. Därför har inom NRS under 2022 genomförts en stickprovsinventering av skador på ungskog i de fyra nordligaste länen (Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län). Denna ungskogsinventering ska försöka ge några svar på tillståndet i ungskogen. Utfallet av hur metodiken fungerar i praktiken ska förhoppningsvis vara positivt och leda till att Riksskogstaxeringen inför delar av metodiken i sin ordinarie verksamhet för bättre möjligheter att beskriva ungskogen. Årets inventering är delvis en uppföljning av inventeringar utav törskateangrepp i norra Norrland genomförda under 2007, 2008 och 2012. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen bygger på Riksskogstaxeringens permanenta provytor i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland samt Jämtlands län. Här gjordes ett urval bland alla permanenta trakter (provytekluster) med provytor i bestånd som slutavverkats. I Lappland (region 1) under perioden 1993-2013 och i övriga områden (region 21 och 22) under perioden 1998-2013. För urval av ytor används LPM (local pivotal method, Grafström et al) där urvalet spreds utifrån provytornas geografiska position, skadegrad, slutenhet samt i tid sedan slutavverkningen utfördes. Detta utlottningsförfarande tillgodoser ett representativt stickprov i dessa dimensioner, vilket för varje möjligt utfall ger tillförlitligare data jämfört med ett helt slumpvis urval. På varje utvald provyta genomfördes mätningar på 3 småytor med 3,99 m radie per provyta. En i ordinarie provytecentrum och en norr om och en söder 15 m från ytcentrum. Sammantaget bör det ändå ge data som väl representerar den yta med 20 m radie som många av de bedömningar som utförs i ordinarie RT avser. På de pålslag där 20-metersytan skars av mot gräns till annat bestånd eller ägoslag inventerades endast de småytor, eller del av småytor, som fanns i aktuellt bestånd. Andel av småytan som tillhör aktuellt bestånd angavs. På varje småyta räknades alla stammar, i ett definierat höjdintervall. På provytan togs 16 huvudplantor/-stammar (hpl) ut oberoende av SI och medelhöjd för beståndet. På delade småytor reducerades det maximala antalet huvudstammar proportionellt mot småytans andel av full storlek. Övriga stammar som räknades benämns bistammar. Hpl höjd mättes, skadebedömdes och registrerades enskilt. Alla bistammar av barr bedömdes avseende skador och de bistammar som hade skador registrerades enskilt. Skador på överståndare bedömdes dock inte. Dessutom registrerades varje enskild död barrstam som bedömdes ha avgått de senaste 5 åren. Vissa registreringar gjordes för 20 metersytan. Antal överståndare av tall, samt antal överståndare och nyligt (inom 5 år) döda träd av tall med förekomst av törskateskada. Dessutom bedömdes mängden kovall, i hela m2, som växte på en yta motsvarande 50 m2. Datafilerna innehåller på provytenivå 594 rader med 44 kolumner. Datafilerna innehåller på trädnivå 19012 rader med 46 kolumner och på döda trädnivå 548 rader med 20 kolumner. Inventeringens innehåll och omfattning har tagits fram i samråd med Skogsstyrelsen. Referenser: Grafström, A., Lundström, N., & Schelin, L. Spatially Balanced Sampling through the Pivotal Method. Biometrics, 68(2), 514-520. Retrieved December 1, 2020, from https://doi.org/10.1111/j.1541-0420.2011.01699.x Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Provytans areal Antal träd av olika trädslag På trädnivå: Typ av stam Olika typer av skador På döda trädnivå: Avgångsorsak Avgångstid Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Wed, 11 Nov 2026 13:40:49 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-291 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-291 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Mats Walheim