<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?subject=Fieldwork+archive"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: Gravar och gravfält vid Linköpings flygplats</title>
      <description>Riksantikvarieämbetet UV Öst har under våren 2001 utfört förundersökningar av ett flertal fornlämningsområden inom området för Linköpings flygplats. Undersökningarna föranleddes av stundande markarbeten i anslutning till start- och landningsbanan. Fornlämningarna utgjordes av gravar och gravgrupper som är belägna på de kvarvarande höjdpartier som idag omger flygfältet. Undersökningarna visade att tre av platserna utgjordes av gravfält med ett flertal gravar medan en lokal omfattade en mindre gravgrupp. I huvudsak kan gravarna dateras till äldre järnålder. Flera av platserna uppvisade även fynd från äldre stenålder (informationen är hämtad ur rapporten för undersökningen).

Syfte (informationen är hämtad ur rapporten för undersökningen):
Förundersökningarna syftade till att klargöra art och gravskick av de registrerade gravarna och gravfälten samt av eventuellt nyfunna lämningar inom fornlämningsområdena. Syftet var även att avgränsa respektive fornlämningsområde samt att bedöma omfattningen av lämningarna inom dessa. Resultaten skall även användas som underlag inför bedömningen av efterföljande slutundersökningsbehov.

Datamaterialet innehåller GIS-filer (.shp alt. .gml) samt tillhörande databaser (.mdb alt. csv) vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen.

Vid förundersökningarna grävdes sökschakt inom fornlämningsområdena med hjälp av maskin. Torvskikt och matjord avlägsnades skiktvis ned till orörd mark eller anläggningsnivå. Därefter vidtog handrensning av påträffade lämningar. All plandokumentation utfördes med hjälp av digitalt mätinstrument, s k totalstation (Geodimeter) och finns registrerad i RAÄ/UV's GIS-baserade informationssystem Intrasis. Lager, anläggningar och fynd mättes således in digitalt och registrerades. Ett fåtal för lokalerna representativa anläggningar undersöktes i syfte att utgöra underlagsmaterial inför kommande slutundersökningar. Dokumentationen av sektioner utfördes manuellt.
Fotodokumentation utfördes analogt och digitalt i form av snedbilder över enskilda anläggningar eller ytor. Ett fåtal 14C-prover har analyserats för att fastställa dateringar.

Saab 125: Äldre järnålder
Saab 17-18: Folkvandringstid
Saab 19: Bronsålder, Järnålder
Saab 122: Bronsålder, Järnålder
Saab 123; Bronsålder, Båtyxkultur, Järnålder</description>
      <pubDate>Fri, 12 Sep 2025 09:11:38 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2004-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2004-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Stensöborg 2015</title>
      <description>Arkeologiska undersökningar (2015) i Stensöborg, Östra Husby socken, Östergötland, identifierade västra delen av borgens ringmur, samt ett antal högar med byggnadsmaterial som brutits ur ruinerna för återanvändning. En runristning upptäcktes på det södra tornets utsida med namnet Helge - möjligen en byggnadsarbetare eller tornets arkitekt. Utgrävningarna gav rika fynd av medeltida keramik, mestadels äldre rödgods (ca. 1250-1350 e.K.).

Datasetet innehåller bilder tagna under arkeologiska undersökningen, samt en excel-fil som dokumenterar dessa bilder. Dataset-mappen innehåller även en utgrävningsrapport.</description>
      <pubDate>Thu, 11 Sep 2025 12:20:04 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0998-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0998-1</guid>
      <dc:publisher>Umeå universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Martin Rundkvist</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Digital rekonstruktion av det arkeologiska landskapet i koncessionsområdet tillhörande den Samnordiska Expeditionen till Sudanska Nubien (1960-1964)</title>
      <description>Datamaterialet är skapat för en magisteruppsats i egyptologi och har tillgängliggjorts med godkännande av handledaren (Daniel Löwenborg, Uppsala univ.). 
Den Samnordiska Expeditionen till Sudanska Nubien (SJE) var en av de omfattande insatser av avgörande räddningsarkeologi inom den Internationella Nubienkampanjen som bedrevs i samband med byggandet av Höga Dammen i Aswan i början av 1960-talet. En stor mängd arkeologiska data samlades in av SJE i ett kontinuerligt område i nordligaste Sudan och publicerades under de efterföljande årtiondena. Denna studie ämnade överföra de geografiska aspekterna av denna data till ett digitalt format och därmed möjliggöra att rumsliga förfrågningar till den arkeologiska informationen kan utföras genom ett datoriserat tillvägagångssätt i ett geografiskt informationssystem (GIS). Landskapet i koncessionsområdet, vilket nu är helt översvämmat av Nassersjöns vattenmassor, återskapades digitalt med syfte att approximera den fysiska omgivning vilken de mänskliga samhällena i det forna Nubien bebodde. Information om de nära 500 indexerade fyndplatserna tillhörande SJE klassificerades och importerades in i detta GIS. Potentialen av det system som därmed skapats, validerat mot modern fjärranalysdata och flygfotografi, demonstrerades genom ett antal rumsliga analyser på en mellan-fyndplats-nivå. Systemet som härvid har utvecklats är ämnat att användas i vidare studier av de relevanta och informationsrika forskningsområden som rör det forna Nubien för tillämpningar liknande de som demonstrerats i detta projekt eller för andra undervisnings- och forskningssyften.

Syfte:
Syftet med studien var att överföra de geografiska aspekterna av analoga data från den Samnordiska Expeditionen till Sudanska Nubien till ett digitalt format och därmed möjliggöra rumsliga förfrågningar till den arkeologiska informationen i ett geografiskt informationssystem (GIS).

Materialet består dels av sju shapefiler med information om områdets topografi och arkeologiska lokaler. Alla kartdata är digitaliserade från The Egypt New Series Map 1:25000. Shapefilerna innefattar:
- East Bank Spot Elevations: Punkter som definierar höjd over havet på östra Nilstranden i norra Sudan (SJEs koncessionsområde);
- Elevation Contours: Höjdkurvor som representerar topografisk höjd från 120 m.ö.h. till 220 m.ö.h. med intervall på 5 m eller 10 m, digitaliserade som polylinjer;
- Lines of Steepest Descent: Förgrenade linjer som skär höjdkurvorna i räta vinklar, digitaliserade i rikting från högre till lägre topografisk höjd i form av oberoende segment av polylinjer;
- Nile Shores: Polylinjer som representerar Nilens strandlinjer där floden angränsar till SJEs koncessionsområde;
- The River Nile: Polygoner som representerar alla vattenytor som angränsar till SJEs koncessionsområde;
- West Bank Spot Elevations: Punkter som definierar höjd over havet på västra Nilstranden i norra Sudan (mittemot SJEs koncessionsområde);
- Master List: Punkter som representerar publicerade och opublicerade, indexerade, arkeologiska siter tillhörande SJE, med olika attribut.

Materialet består även av  en digital höjdmodell i GeoTIFF-format av SJEs koncessionsområde och det omkringliggande landskapet, baserad på manuellt digitaliserade egenskaper i Egypt New Series Map 1:25000.</description>
      <pubDate>Tue, 18 Mar 2025 10:29:39 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0944-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0944-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Carolin Johansson (magisterstudent)</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Tidigare arkeologiska undersökningar längs Ostlänken-korridoren 1965-2012: Femton kilometer forntid under motorvägen</title>
      <description>Undersökningarna föranleddes av en ny sträckning och utbyggnad av E4:an inom Södermanlands län och utfördes under tiden maj 1979 - september 1981. Sammanlagt undersöktes ca 60 000 m2. Flera av fornlämningarna var okända och syntes ej i markytan före undersökningen. De framkom omedelbart före eller under avbaningarna för vägbygget. Samtliga fornlämningars matjordslager avbanades med maskin. Därefter skedde traditionell handgrävning. De undersökningar vars data finns tillgängliga i denna studie omfattar undersökning av tre gravfält, två boplatslämningar samt en stensättning. Fornlämningarna omfattar perioderna bronsålder samt äldre och yngre järnålder.

Datamaterialet från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen.

Syfte:
Undersökningarna föranleddes av en ny sträckning och utbyggnad av nya E4:an inom Södermanlands län samt därmed förenade arbeten. Målsättningen var i initialskedet att undersöka de registrerade fornlämningar som berördes av exploateringen. Vägverkets avbaningar medförde ett betydligt större antal fornlämningar än beräknat. Tyngdpunkten lades då på att försöka få en övergripande syn på den totala fornlämningsbilden inom området samt att utföra antikvariska kontroller och provgrävningar på presumtiva fornlämningar.

ZIP-fil 001: Filen innehåller en shape-fil med metadata från undersökningen och två kartor i GeoTIFF-format. Motsvarande material finns också i gml-format. 
Fornlämning 209 bestod av två härdar och ett delvis sönderschaktat område med sot och skörbränd sten invid Åbro gård. Härdarna undersöktes i juni 1979, det större området i november samma år. Endast en av härdarna innehöll bränd lera och kol. Lämningarna daterades till yngre järnålder och medeltid.

ZIP-fil 002: Filen innehåller tre shape-filer med information om schakt och anläggningar, samt en karta i GeoTIFF-format. Motsvarande material finns också i gml-format.
Undersökningen berörde den norra delen av ett gravfält. Efter avtorvning framkom 28 anläggningar på den undersökta ytan. Hälften av dessa saknade gravgömma, delvis på grund av skador. Sju anläggningar var troliga skelettgravar. Fyndmaterial och gravskick daterar gravfältet till yngre järnålder. I åkern väster om gravfältet uppmättes relativt höga fosfatvärden. Inga förhistoriska lämningar påträffades dock vid den efterföljande schaktningen. Boplatsmaterial i form av härdar, sot och skärvsten framkom dock under gravfältet. 

ZIP-fil 003: Filen innehåller tre shape-filer med information om schakt och anläggningar, samt en karta i GeoTIFF-format. Motsvarande material finns också i gml-format.
Undersökningen berörde ett gravfält med 40 gravar, varav drygt hälften stensättningar. Gravfältet kan med utgångspunkt i gravformer, gravskick samt fyndmaterial placeras i äldre järnålder - folkvandringstid. Under gravfältet framkom ett boplatslager med 30 anläggningar i form av bl a härdar, stolphål och ett skärvstensflak. Ytterligare ett boplatslager framkom väster detta, bestående av bl a härdar, en slaggrop och två skärvstenshögar. Boplatsområdena daterades delvis till äldre järnålder, med nedslag i bronsålder och vendeltid. Mellan boplatsområdena gick en bergsrygg med skålgropar. 

ZIP-fil 004: Filen innehåller tre shape-filer med information om schakt och anläggningar, samt en karta i GeoTIFF-format. Motsvarande material finns också i gml-format.
Undersökningen utfördes i augusti och september 1979 och berörde delar av ett gravfält med tio registrerade lämningar. Fyra stensättningar, varav två fyrsidiga, samt en härd undersöktes. De fåtaliga fynd som påträffades möjliggör ingen säker datering. Gravform, spridda brända ben och avsaknaden av direkta gravgåvor pekar dock mot äldre järnålder. 

ZIP-fil 005: Filen innehåller tre shape-filer med information om schakt och anläggningar, samt en karta i GeoTIFF-format. Motsvarande material finns också i gml-format.
Fornlämningen undersöktes i augusti 1980 och bestod av en stensättning, en härd samt en stensättningsliknande lämning, som visade sig vara en naturbildning. I stensättningen påträffades endast rena brända ben från en vuxen individ. Med hänsyn till läget och benfynden kan graven troligen dateras till äldre järnålder. Härden påträffades ca 15 m norr om stensättningen vid maskinavbaning.</description>
      <pubDate>Mon, 24 Feb 2025 13:31:45 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2383-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2383-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: Fem arkeologiska undersökningar i västra Östergötlands slättbygd</title>
      <description>Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Riksantikvarieämbetet UV Öst har med anledning av Banverkets planering för utbyggnad till dubbelspår av järnvägssträckningen mellan Motala och Mjölby och därtill anslutande planskilda korsningar utfört särskilda arkeologiska undersökningar längs med sträckan under åren 2003-2005. Undersökningarna ägde rum inom sammanlagt fem skilda lokaler som tillsammans utgjorde delprojektet Fågelstaprojektet, inom det övergripande linjeprojektet Slättbygdsprojektet - västra Östergötland i ett långtidsperspektiv. Lämningarna utgjordes av neolitiska och förromerska boplatslämningar, gropschaktugnar från övergången mellan brons- och järnålder, gravar och kultbyggnad från vendel- och vikingatid samt en medeltida vägsträckning (Landstorp, invid RAÄ 21, 27, Västra Stenby socken); fossil åkermark från övergången bronsålder - järnålder, boplats från yngre järnålder, tidigmedeltida anläggningar och smedja från historisk tid (Fågelstads by, RAÄ 225, Västra Stenby socken); boplatslämningar och lösfynd från stenålder - äldre järnålder, bl a en stor boplats från äldre järnålder (Hallingstorp, invid RAÄ 14-19, Västra Stenby socken); boplatser och boplatslämningar från tidigneolitikum, senneolitikum, bronsålder, övergången brons- och järnålder respektive romersk tid samt vendel/vikingatida hus, eventuellt tidig byetablering? (Sund, invid RAÄ 32, Fivelstad socken) och slutligen boplatslämningar från neolitisk tid och bronsålderboplats, fossil åkermark från bronsålder respektive förromersk järnålder samt förromerskt aktivitets- eller hantverksområde (Russingstorp, invid RAÄ 26, Fivelstad socken). Sammanlagt undersöktes ca 23 300 m2.

Syfte:
Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
För Fågelstaprojektet formulerades initialt ett övergripande tema: Slättbygdens människor - bebyggelseförändringar i ett långtidsperspektiv. Den övergripande målsättningen var att betrakta landskapsutvecklingen i området ur ett helhetsperspektiv. Den övergripande målsättningen bröts i sin tur ned i fyra underteman med tillhörande frågeställningar: Kontinuitet och brytningstider, Lokalisering och markutnyttjande i ett lokalt perspektiv, Bebyggelse och boplatsstruktur samt Centrala platser och centrala områden. Avsikten är också att ställa bilden av den förhistoriska utvecklingen och resursutnyttjandet i västra Östergötland i relation till de centrala och östra delarna av Östergötland samt till andra närliggande regioner.

Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data</description>
      <pubDate>Tue, 13 Aug 2024 11:30:58 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2024-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2024-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: Trädgårdstorp</title>
      <description>Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Riksantikvarieämbetet, UV Öst, har under åren 2003 och 2004, med en komplettering under 2005, genomfört arkeologiska förundersökningar samt arkeologisk slutundersökning vid Trädgårdstorp, inom del av Värö 3:1 och Ryd 1:1 i Kärna socken, Linköpings kommun, Östergötland. Anledningen till de arkeologiska undersökningarna var att Tekniska Verken i Linköping AB avsåg att etablera en ny återvinningscentral (Malmen Återvinningscentral) inom fastigheten Ryd 1:1 samt att Linköpings kommun planerat för ett nytt skyttecentrum inom den angränsande fastigheten Värö 3:1. Undersökningarna omfattade delar av ett sammanhängande fornlämningsområde registrerat som RAÄ 126-128 i Kärna socken. Inom två undersökningsområden, Område 1 samt Område 2, dokumenterades lämningar efter en mesolitisk boplats samt en bosättning från senneolitikum och bronsålder, med bl a ett välbevarat tvåskeppigt hus från tiden runt 2000-1500 f Kr.
Efter utförda undersökningar anser UV Öst i samråd med Länsstyrelsen att det inte finns hinder för de planerade exploateringarna. Den totala utbredningen av fornlämningsområdet är emellertid ännu inte känt, varför framtida anslutande exploateringar sannolikt kommer att innebära fortsatta arkeologiska åtgärder.

Syfte:
Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Syftet med de arkeologiska förundersökningarna var att närmare fastställa det tidigare konstaterade fornlämningsområdets art/karaktär, ålder, utbredning och vetenskapliga potential inom de planerade exploateringsområdena. Resultatet har utgjort underlag för Länsstyrelsens vidare bedömningar i ärendet, samt fungerat som underlag för beräkningar av kostnader för vidare arkeologiska åtgärder.
Syftet med den arkeologiska slutundersökningen var att vetenskapligt undersöka, dokumentera och ta bort de fornlämningar som tidigare bedömts som vetenskapligt intressanta inom de slutligen fastlagda exploateringsområdena. Inför undersökningen formulerades en rad relevanta frågeställningar.

Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data</description>
      <pubDate>Fri, 09 Aug 2024 12:41:08 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2032-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2032-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: En brons- och järnåldersboplats i Veta - Mantorp</title>
      <description>Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Inför ny detaljplan för Veta 5:5 med flera i Mantorp, Mjölby kommun utförde Riksantikvarieämbetet UV Öst under 2004 en arkeologisk utredning etapp 2 och en förundersökning inom exploateringsområdet. Sammanlagt under utredningstillfället och förundersökningen påträffades omkring 75 anläggningar i form av härdar, stolphål, gropar och årderspår. Fornlämningsområdet är i avvaktan på tilldelning av RAÄ-nr noterat i fornlämningsregistret som UV 4 Veta socken. Fynd gjordes av järnålderskeramik samt av bränd lera. Delar av nedodlade boplats- och odlingslager kunde konstateras i flera skikt. Under dessa lager påträffades också anläggningar. Dateringar av sex anläggningar visar att lämningarna åtminstone täcker ett tidsspann från äldre bronsålder till folkvandringstid.

Syfte:
Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Syftet med den arkeologiska utredningen, etapp 2, var att avgöra om lagskyddade fasta fornlämningar kan komma att beröras av exploateringen. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att begränsa boplats- och odlingsytorna och att fastställa deras arkeologiska potential och om det fanns ytterligare förhistoriska eller medeltida lämningar av annan karaktär inom området.

Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data</description>
      <pubDate>Fri, 09 Aug 2024 11:52:02 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2041-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2041-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: Gällstad-Himna, Linghem</title>
      <description>Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Linköpings kommun arbetar med upprättande av detaljplan för ett drygt 250 000 m2 stort område väster och nordväst om Manstorp, Linghem, Törnevalla socken, Linköpings kommun. Med anledning av detta har Riksantikvarieämbetet UV Öst utfört en arkeologisk utredning, etapp 2, följt av en förundersökning. Vid utredningstillfället påträffades förhistoriska lämningar på två platser, dels alldeles söder om gravfältet RAÄ 32 och dels i områdets västra del. Övriga utredningsområden innehöll inga förhistoriska lämningar. Däremot indikerade både skärvstenskoncentrationer i matjorden och mörkare partier i ytan att delar av boplatser blivit sönderplöjda. I hålvägen kunde konstateras varviga lager ned mot botten och att vägen haft en skålad form. Förmodligen en rid- och gångväg. Inga fynd.
Vid förundersökningen banades ytor av vid de påträffade lämningarna. Endast ett fåtal ytterligare anläggningar påträffades. Alla lämningar dokumenterades, undersöktes och togs bort. Lämningarna representerar dels aktiviteter som utförts vid gravfältet och dels en mindre boplats på en svag förhöjning som också var delvis bortplöjd. Lämningarna kan generellt dateras till äldre järnålder. Efter avslutade undersökningar bedömer Riksantikvarieämbetet UV Öst att området kan exploateras utan vidare antikvariska åtgärder.

Syfte:
Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Vid en arkeologisk utredning, etapp 2, är målsättningen att konstatera huruvida det förekommer omarkerade fasta fornlämningar inom exploateringsområdet. Vid en arkeologisk förundersökning är målsättningen att konstatera karaktären av fornlämningsområdet och om möjligt datera dessa.

Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data</description>
      <pubDate>Fri, 09 Aug 2024 11:40:17 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2051-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2051-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: Förhistoriska boplatslämningar längs en starkströmskabel i sydöstra Åtvidaberg</title>
      <description>Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Riksantikvarieämbetet UV Öst har under sommaren och hösten 2005 gjort arkeologiska förundersökningar och utredningar, etapp 2, i Gullebo, Mosshult och Broddebo, Gärserums socken, Åtvidabergs kommun. Anledningen är att exploatören företagit en ombyggnation av kraftledningsnätet mellan Åtvidaberg och Broddebo samt till fastigheten Domra i Västerviks kommun. I området för kabelsträckningen har tidigare två utredningar utförts i samband med inventeringsarbeten för Riksväg 35. Dessa visar bland annat på förekomst av förhistoriska lämningar, såsom gravar, i närheten av de gamla bytomterna Gullebo, Mosshult och Broddebo. Utredningarna pekar dessutom ut ett antal topografiskt lämpliga boplatslägen.
Resultatet visade på ett område med förekomst av förhistoriska boplatslämningar strax norr om Broddebo by. Den nu aktuella utredningen kunde visa på bland annat förekomst av två härdar samt ett sannolikt nerodlat boplatslager. UV Öst föreslår inga vidare åtgärder då det aktuella ledningsschaktet kunde dras på sådant sätt att de lämningar som framkom vid utredningen kunde undvikas.

Syfte:
Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Syftet med den arkeologiska förundersökningen och den arkeologiska utredningen, etapp 2, var att fastställa huruvida fornlämningar kom att beröras av det planerade schaktningsarbetet och om möjligt försöka undvika dem. Eventuella resultat skulle sedan ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning ifall ytterligare beslut enligt KML skulle komma att krävas.

Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data</description>
      <pubDate>Fri, 09 Aug 2024 11:01:03 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2079-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2079-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: En Vråboplats i Kimstad - Inför ombyggnad till ny pendeltågstation i Kimstad</title>
      <description>Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Riksantikvarieämbetet UV Öst utförde under hösten 2005 en arkeologisk förundersökning och en påföljande slutundersökning under försommaren 2006 i Kimstad, inom fastigheten Ask 5:1, Norrköpings kommun. Norrköpings kommun avser att bygga en ny pendeltågstation som skulle komma att beröra fornlämning RAÄ 258, en förhistorisk boplats. Undersökningarna omfattade lämningar efter ett neolitiskt hus samt ett fåtal övriga anläggningar. Analyserat kol har givit två senmesolitiska dateringar från cirka 4300 f Kr. En tredje datering gav en tidigneolitisk datering, cirka 3700 f Kr. Vid undersökningen tillvaratogs cirka 3 kg tidigneolitisk keramik. En slipad yxa av diabas stöder denna datering som också verkar vara boplatsens yngsta fas. Det neolitiska huset utgjordes av en så kallad mesulakonstruktion samt lämningar efter härdar, gropar och en större förrådsgrop.

Syfte:
Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Syftet med förundersökningen var att avgränsa fornlämningsområdet och försöka avgöra karaktär och datering. Syftet inför slutundersökningen var att funktionsbestämma och datera fornlämningen och således försöka få en mer definitiv uppfattning om platsens användningstid och funktion. Likaså var förhoppningen att fornlämningen skulle kunna sättas in i ett större perspektiv med liknande boplatser från samma tid.

Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data</description>
      <pubDate>Fri, 09 Aug 2024 10:52:52 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2084-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2084-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
  </channel>
</rss>