https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Den här datamängden innehåller digitala höjdmodeller i 0,5 meters upplösningoch polyline-shapefiler med placeringen av kanaler från de 12 studieområdena som används i denna studie. Den innehåller också koden för att generera datamängderna som används för att träna maskinlärningsmodellerna som används för att klassificera diken och vattendrag, och beräkna hydrologiska index. Koden för att träna modellen ingår också, tillsammans med de erhållna modellerna. För markdata kartlades kanalerna på olika sätt baserat på deras typ: diken digitaliserades manuellt baserat på visuell analys av vissa topografiska index och ortofoton som erhållits från DEM. Vattendrag kartlades genom att initialt detektera alla naturliga kanalhuvuden, sedan spåra de nedströms kanalerna och slutligen manuellt redigera dem baserat på ortofoton. Vi rekommenderar att man använder Docker för att ställa in miljön. Tue, 23 Jun 2026 08:38:56 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-170 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-170 Sveriges lantbruksuniversitet Mariana Busarello William Lidberg Anneli Ågren Florian Westphal Detta dataset innehåller data för avrinningskarakteristika och vattenkemiska data för sjöar i övervakningsprogrammen Sveriges sjömätning, SLS (omdrevstationer) och trendlakestationer (trendlakestationer). Data till Sveriges sjömätning (SLS) och trendlakestationer (trend) samlas in vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som en del av universitetets miljöanalysprogram Sjöar och vattendrag. Detta utgör ett dataset med 5140 sjöar (varav 110 är trendsjöar som övervakas fyra gånger om året och 5030 undersökningssjöar som övervakas vart sjätte år, flera sjöar är båda trendstationer och omdervstationer), alla >1 ha i sjöyta. För vart och ett av dessa program innehåller datasetet (1) tidsserier av vattenkemi för alla stationer, (2) en shapefil med avrinningsområdets avgränsning och stationskoordinater, och (3) en fil som sammanfattar avrinningsområdets egenskaper. Avrinningsområdets egenskaper inkluderar marktäckning, jorddjup, torvtäckning, dikestäthet, dikestäthet i torvområden, NDVI, sjöns vattenkemi, atmosfärisk deposition, nederbörd, temperatur, nederbörd som snö, procentandel över den höga kustlinjen och avrinning. I version 2 av denna dataset har en extra fil, ”significance.csv”, lagts till som innehåller signifikansvärden (p-värden) för lutningsskattare, där sådana finns tillgängliga. Datasetet innehåller även den kod som används för att extrahera de data som används för att generera tidsserien och dess egenskaper. Följande filer ingår i datasetet: **Dokumentation** readme_overview.md: En översikt över vad datasetet innehåller (mer detaljerat i readme_data.md) och hur det genererades (mer detaljerat i readme_code.md). readme_data.md: Dokumentation av de slutliga datasetfilerna, inklusive enheter, hänvisning till den kod som använts för att generera dem och den ursprungliga datakällan. readme_code.md: Dokumentation av den kod och de funktioner som använts för att generera datasetet. En statisk version finns i datasetet som git_freeze och en liveversion av koden finns på https://github.com/aalackner/DOC_catchments. **Data** chemistry_SLS.csv: 14107 x 46, 4,8 MB chemistry_trend.csv: 16018 x 46, 5,1 MB characteristics_SLS.csv: 5030 x 81, 6 MB characteristics_trend.csv: 110 x 93, 0,16 MB significance.csv: 5137 × 27, 1.21 MB SLS.zip: 6194 polygoner, 20 MB trend.zip: 111 polygoner, 0,3 MB etc.zip: 114 MB etc.zip är en mapp med ytterligare tidsseriedata som används vid beräkningen av egenskaper. Tue, 19 May 2026 07:31:12 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-256 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-256 Sveriges lantbruksuniversitet Anna Lackner Emil Back ***CLEO-projektets databas*** Datasetet innehåller data från forskningsprojektet ”CLEO – CLimate change and Environmental Objectives”. Syftet var att undersöka hur klimatförändringarna påverkar möjligheten att uppnå de miljömål som satts upp för 2020. Projektet försökte besvara följande frågor: ”Hur bör nästa generations miljömål för 2050 formuleras med tanke på klimatförändringarna, förändringar i markanvändningen och hanteringen av föroreningar?” och ”Hur bör strategier för att minska utsläppen utvecklas så att vi maximerar synergierna för att uppnå miljömålen?”. Projektet genomfördes vid SLU med start 2010 och slut 2015. Det finansierades av Naturvårdsverket och genomfördes i samarbete med IVL Miljöforskning, SMHI och Lunds universitet. CLEO-databasen sammanställdes av SLU i samarbete med SMHI och publicerades på SLU:s webbplats 2015. År 2026 flyttades data och dokumentation för CLEO till Researchdata.se. För att uppnå CLEO:s mål avseende kemiska avrinningar från det svenska skogslandskapet har en unik och omfattande databas över vattenkvalitet skapats, tillsammans med kompletterande information om klimat och avrinningsområden. I centrum för denna databas finns nio välstuderade skogsavrinningsområden där CLEO:s modellering av vattenkvaliteten har fokuserats. Uppgifterna för dessa vattendrag hämtades från programmet Integrated Monitoring (IM), som ingår i SLU:s miljöövervakning och miljöbedömning. Detta har resulterat i en samling simuleringar som sträcker sig flera decennier tillbaka i tiden och prognoser som sträcker sig flera decennier framåt i tiden. Dessutom har en databas som innehåller information om avrinning, kemi, klimat och tillhörande avrinningsområden i GIS sammanställts för ytterligare 215 större avrinningsområden från nationella och regionala övervakningsprogram. Informationen (observerad och modellerad) om de nio referensavrinningsområdena samt de 215 större vattendragen och floderna är tillgänglig för allmänheten nedan. En detaljerad översikt över all data som ingår i CLEO-databasen finns i dokumentationsfilen "information-to-data.pdf. Filen "translation-table---database.xlsx" innehåller förklaringar till vanliga förkortningar som används i datafilerna. Data är uppdelad i 10 zippade mappar. Data för de 9 referensavrinningsområdena lagras i mapparna: **catchment information.zip (1.16 MB)** - Karta över de 9 platserna i Sverige: (Map of Sweden.jpg, 84 kb) - Kartor med information om jordmån, topografi, berggrund, provtagningsplatser från Kindla, Aneboda och Gårdsjön (maps-soil-sampling-location-topography.ppt, 918 Kb) - Kartor med information om avrinningsområde, vegetation och mark från Svartberget (svartberget-catchment.ppt, 559 Kb) - Olika uppgifter om avrinningsområden för alla platser, t.ex. program, geografisk plats, olika koder, X, Y, N, E, översikt över vegetation (delvis information på svenska) (catchment-information---database1.xlsx, 11 Kb) **hydrology.zip (548 KB)** - Observerad avrinning (runoff-for-all-sites---database.xls, 2 Mb) Observerad avrinning Plats, tidsperiod: Gårdsjön F1, 1979–2009 Gårdsjön G2, 1992–2005 Berg (Pipbäcken Nedre), 1985–2008 Aneboda, 1997–2008 Stubbetorp (Dammen), 1985–1997 Kindla, 1997–2008 Sniptjärn, 1977–1997 Ammarnäs skog (Lillbäcken), 1985–2000 Svartberget, 1981–2008 **chemistry.zip (1,28 MB)** - Observerad vattendragskemi (vattenkemi-cleo-prio-1--database.xlsx, 2 Mb) Plats, tidsperiod: Gårdsjön F1, 1989–2009 Gårdsjön G2, 1989–2009 Berg (Pipbäcken Nedre), 1984–2009 Aneboda, 1996–2009 Stubbetorp (Dammen), 1983–1997 Kindla, 1994–2009 Sniptjärn, 1976–2008 Ammarnäs skog (Lillbäcken), 1984–2000 Svartberget, 1986–2009 **climate.zip (56 Mb)** - Modellerad PTHBV-nederbörd och temperatur (1961–2009) för alla platser (precipitation_temperature-pthbv.xlsx, 3 Mb) - Dagliga data för relativ luftfuktighet (RH) och vindhastighet för alla platser från olika klimatstationer (rhwind-speed-cleo-prio1---database.xls, 8 Mb) - Dagliga data för nederbörd, vindhastighet, global strålning, lufttemperatur, luftfuktighet och vindriktning från ”Mast station” vid Gårdsjön, platsen Gårdsjön F1, Gårdsjön G2 och Aneboda (gardsjon_aneboda-meteorological-data---database.xls, 4,1 Mb) - Timvärden för olika solstrålningsparametrar från olika klimatstationer (sol-radiation-files---database.xlsx, 52 Mb) **deposition.zip (514 Kb)** - deposition (deposition_database.xlsx, 528 Kb) Observerad/modellerad deposition OF = deposition i öppet fält, TF = genomfallande deposition Plats, frekvens, OF-tidsserie, TF-tidsserie: MATCH-modell, årlig, - , 2006–2008 Gårdsjön, årlig/månatlig, OF 1996–2008, TF 1996–2008 Berg, månadsvis, OF 1983–2004 Aneboda, månadsvis, OF 1983–2008, TF 1996–2005 Kindla, månadsvis, OF, 1996–2008, TF 1996–2005 Ammarnäs, månadsvis, 1983-2009+1991-2000, TF 1991-2009 Svartberget, månadsvis, OF 2002-2007, TF 1983-1997 **soil.zip (2,25 Mb)** - Data om mark-/vattentemperatur, fuktighet och grundvattennivå: Aneboda, Gardsjön och Kindla (soil_water-temp_groundwater_streamwater-level---database.xlsx, 1,26 Mb) - Data om markens kemi: Aneboda, Kindla och Gardsjön (soil-chemistry-aneboda-kindla-gardsjon_database.xls, 205 Kb) - Data om markens fysik: Aneboda och Kindla (soil-physics-aneboda-kindla---database1.xls, 89 Kb) - Jordvattenkemi (SW): Aneboda och Kindla (soil-water-chemistry---database.xls, 1 Mb) - Grundvattenkemi (GW): Aneboda och Kindla (ground-water-chemistry---database.xls, 895 Kb) Detaljerad information om provtagningsplatser och djup för SW och GW: Aneboda, Kindla och Gardsjön (details-to-groundwater-and-soilwater-sampling.doc, 97 Kb) Observera: Jorddatafilerna ovan kan innehålla vissa inkonsekvenser. Jorddata från S-transsekten: Svartberget (1995): - Jordparametrar och bakgrundsinformation om provtagningsplatserna: Svartberget (soil-chemistry-svartberget---database.doc, 126 Kb) - Förlust vid förbränning (s-transsekt-svartberget---database.xls, 162 Kb) - Hydr. konduktivitet (hydr-conductivity-svartberg---database.xls, 42 Kb) - Partikelstorleksfördelning (particle-size-svartberget---database.xls, 138 Kb) - pF-kurva (pf-curve-svartberget---database.xls, 97 Kb) **litterfall.zip (10 Kb)** - Årliga kemiska data för lövfall från 1998–2009 för Aneboda och Kindla (litterfall_yearlychemistry----database.xls, 28 Kb) **vegetation.zip (39,5 Mb)** Alla filer innehåller en utförlig förklaring av kolumnrubrikerna. Åren då inventeringarna genomfördes anges. Dessutom ingår kartor över Aneboda, Gårdsjön och Kindla i filerna där data från dessa avrinningsområden finns tillgängliga. - Alger och lavar på ung gran - Aneboda, Gårdsjön och Kindla (01algae_and_lichens_on_young_spruce-cleo_database.xlsx, 5,5 Mb) - Cirkulära ytor: Jord - Aneboda, Gårdsjön och Kindla (02circular_plots_soil-cleo_database.xlsx, 5,5 Mb) - Cirkulära ytor: Träd - Ammarnäs, Aneboda, Gårdsjön och Kindla (03circular_plots_trees-cleo_database.xlsx, 6,5 Mb) - Cirkulära plotar: Träd (basalarea) – Ammarnäs och Gårdsjön (04circular_plots_trees_basal_area-cleo_database.xlsx, 2,6 Mb) - Cirkulära ytor: Träd (små träd) – Ammarnäs och Gårdsjön (05circular_plots_trees_small_trees-cleo_database.xlsx, 2,6 Mb) - Cirkulära ytor: Vegetationsskikt – Ammarnäs, Aneboda, Gårdsjön och Kindla (06circular_plots_vegetation_layers-cleo_database.xlsx, 6,0 Mb) - Intensiva ytor: Träd - Ammarnäs, Aneboda, Gårdsjön och Svartberget (07intensive_plots_trees-cleo_database.xlsx, 5,1 Mb) - Intensiva ytor: Undervegetation – Ammarnäs, Aneboda, Gårdsjön, Kindla och Svartberget (08intensive_plots_understorey_vegetation-cleo_database.xlsx, 6,2 Mb) - Skogsskador – Gårdsjön och Kindla (09forest_damage-cleo_database.xlsx, 3,3 Mb) - Trädtäcke på intensiva ytor – Aneboda, Gårdsjön och Kindla (10tree_cover_on_intensive_plots-cleo_database.xlsx, 5,5 Mb) - Epifyter på trädstammar – Ammarnäs, Gårdsjön och Svartberget (11epiphytes_on_tree_trunks-cleo_database.xlsx, 66 kb) ** 215_streams_and_rivers.zip (131 Mb)** - S-Hype-modellerad daglig avrinning för alla platser (1990–2010) (runoff-s-hype-all-sites---database.xlsx, 70 MB) - Olika månatliga insamlade parametrar för alla platser (1990–2010) (water-chemistry-all-sites---database.xlsx, 5,4 MB) - PTHBV-modellerad daglig temperatur och nederbörd för alla platser (1990–2010) (precipitation-and-temperature-all-sites---database.xlsx, 62 MB) - Information om läge, jordtyp och markanvändning samt vissa statistiska uppgifter om kemiska, hydrologiska och klimatiska variabler för alla platser (catchment-information---database.xlsx, 321 kB) - Karta med läget för alla 215 platser i Sverige (overviewmap_sites215.jpg, 55 kB) Thu, 26 Feb 2026 08:56:11 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-25 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-25 Sveriges lantbruksuniversitet Johan Temnerud L. Andersson Berit Arheimer Kevin Bishop Lage Bringmark Lars Lundin Stefan Löfgren Filip Moldan Torbjörn Nilsson Se engelsk beskrivning och readme.md. Mon, 01 Dec 2025 14:13:46 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-112 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-112 Sveriges lantbruksuniversitet Anna Lackner The Swedish Bypassed River Reaches Register (SBRRR) is a dataset containing descriptive information about 968 unique bypassed river reaches located at Swedish diversion hydropower stations. These are formerly natural river reaches currently more or less devoid of water due to hydropower operations. The dataset contains information about the intrinsic hydrogeographical characteristics (i.e. prior to hydropower development) of these reaches such as channel slope, altitude, natural flow regime, catchment geology and soil characteristics, etc. The dataset also contains information about the size of the bypassed reaches (length, area), current management practices in terms of allocation of water as minimum discharge and any other implemented restoration measures (e.g. fishways, habitat enhancement) and additional pressures on the aquatic ecosystem of the bypassed reach (i.e. anthropogenic land use in the catchment area). The datafile itself consists of 57 columns and 968 rows. Fri, 24 Oct 2025 13:47:36 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-260 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-260 Sveriges lantbruksuniversitet Joel Segersten Roland Jansson Erik Degerman Serena Donadi Åsa Widén Birgitta Malm-Renöfält Brendan G. McKie Detta dataset användes för att bedöma förbehandlingsförhållandena på 6 platser som valdes ut för att genomgå gallringsexperiment. Alla platserna låg i strandskogar längs små vattendrag i Mellansverige, och strandskogarna var medelålders produktionsskogar som dominerades av gran. Alla skogar var i en ålder för gallring. Innan gallring utfördes bedömdes förhållandena i strandskogarna, inklusive skogsstruktur (artsammansättning, trädstorlek), markvegetation (kärlväxter och bryofyter), dödved (artsammansättning, storlek, nedbrytningsstadium) och mikroklimatförhållanden (markfuktighet och temperatur, luftfuktighet och temperatur, inkommande strålning). Rådata från föryngringen under sommaren och hösten 2022 (juni-oktober) ingår i denna datamängd. Tue, 26 Aug 2025 11:07:22 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-25 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-25 Sveriges lantbruksuniversitet Lenka Kuglerová Eva Ring Eliza Maher Hasselquist Emelie Fredriksson Physicochemical and biological data 110 national monitoring lakes for the years 1992 to 2022 were downloaded from the data host https://miljodata.slu.se/MVM/. Climate data were extracted from Climate Research Unit gridded Time Series dataset (version 4.06; Harris et al., 2020; https://crudata.uea.ac.uk/cru/data/hrg/) Eight data sets were compiled: 1. Physicochemical variables from surface water samples (10 variables): EU id Year Colour_absorbance_420nm Ca mg/l Conductivity_mS/m pH TOC mg/l C DIN_ µg/l_N TP_ µg/l_P Water_Temperature_°C. Lake physicochemical and climate data were log10(x + 1) transformed to approximate normal distribution prior to the analyses. 2. Climate data: annual mean air temperature (°C) and precipitation (mm per month for each lake in each year) extracted from the interpolated Climate Research Unit gridded Time Series dataset (version 4.06; Harris et al., 2020; https://crudata.uea.ac.uk/cru/data/hrg/) 3. Phytoplankton taxon abundances (biovolumes) for individual taxa collected in August (n = 780 taxa). Biovolumes were Hellinger transformed. 4. Phytoplankton metrics (n=5): number of taxa, taxon biovolumes, diversity (Hills N2), % cyanobacteria and between-year Euclidean distance*. 5. Littoral taxon abundances (numbers per unit effort) for samples collected in October/November (n=681 taxa). Abundances were Hellinger transformed. 6. Littoral metrics (n=4): number of taxa, total abundance, diversity (N2) and between-year Euclidean distance 7. Profundal taxa abundances (individual per m2) for samples collected in October/November (n=321 taxa). Abundances were Hellinger transformed. 8. Profundal metrics (n=4): number of taxa, total abundance, diversity (N2) and between-year Euclidean distance. * Between-year Euclidean distances were calculated using detrended correspondence analysis axes 1-3 as as d=√((x2 – x1)² + (y2 – y1)²) + (z2 – z1)²), where x1, y1, z1 represent DC axis scores one, two and three, respectively, at any year and x2, y2, z2 represent DC axis scores one, two and three, respectively, for the previous year. Tue, 10 Jun 2025 11:03:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-136 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-136 Sveriges lantbruksuniversitet Richard Johnson Detta dataset presenterar koncentrationerna av ett brett spektrum av ämnen i urbana vattendrag i Sverige. Föroreningskoncentrationer i vattenfasen uppmättes under både torra och våta väderförhållanden i tre svenska urbana vattendrag: Fyrisån i Uppsala, Ljurabäck i Norrköping och Storån i Söderköping. Sedimentprover samlades också in från dessa tre vattendrag, tillsammans med ytterligare ett vattendrag: Kättstabäcken, en bäck nära Stockholm Arlanda Airport som får dagvattenutsläpp genom ett dammsystem. De insamlade uppgifterna omfattade 34 riktade PFAS, 13 ftalater, 10 tennorganiska föreningar (OTC), 16 polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och 9 fenoler (dvs. nonylfenoler, oktylfenoler och -etoxylater) i vattenfasen. Data från bottensediment omfattade analysresultat för 35 utvalda PFAS samt 30 PFAS-prekursorer (med hjälp av TOP-analys), 13 ftalater, 10 OTC, 16 PAH och 8 fenoler (exklusive BPA). För detaljerad information om provtagningsplatser och provtagningstillfällen, se ”Data_description_v3.pdf” Thu, 05 Jun 2025 09:31:41 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-619 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-619 Luleå tekniska universitet Suna Ekin Kali Heléne Österlund Maria Viklander Godecke-Tobias Blecken Vi tog prover från nio strandområden längs Stortjärnbäcken som är ett boreal biflöde av första ordning. Syftet var att mäta andelen biologiskt nedbrytbart vattenlösligt organiskt kol (bDOC) i jord, grundvatten, älvvatten och sjövatten vid 8 tillfällen mellan juli och oktober 2022. Dessa platser valdes för att undersöka bDOC-koncentrationer i ett land-till-vatten-kontinuum och för att ta hänsyn till variationen i kustens hydrogeomorfologi som finns i boreala källflöden. Alla vattenprover och jordextrakt analyserades också för lösliga oorganiska kol, lösliga näringsämnen och optiska egenskaper. Alla jordprover analyserades med avseende på innehåll av total mängd organiskt material, extracellulär enzymaktivitet (totalt 5 enzymer) och innehåll av fosfolipidfettsyror (PLFA). Dessa data har samlats in från Stortjärnbäckens i Krycklans avrinningsområde vid Svartbergets forskningsstation (64°14ʹN, 19°46ʹE, Västerbottens lan, Sverige) i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Wed, 26 Feb 2025 16:23:16 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-636 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-636 Umeå universitet Melissa Reidy Prover togs från ungefär 100 källfloder i sydöstra Sverige under tre på varandra följande säsonger (sommar, höst och vår) under 2016 och 2017, för att övervaka säsongsmässiga förändringar i den geokemiska sammansättningen av vattendragen. Alla vattenprover analyserades för deras geokemiska elementsammansättning (70+ element). Vattenprover togs i sydöstra Sverige under augusti och september 2016, november och december 2016 samt mars och april 2017. Vattenproverna togs i källfloder som inte är längre än 2,5 km, utan sjöar och tätorter, och med mindre än 5 % jordbruksmark i avrinningsområdet (mer detaljer finns i Löfgren et al., 2014 (10.1007/s10661-014-4054-5) och Conrad et al., 2019 (10.1021/acsearthspacechem.9b00237). Data innehåller mer än 70 grundämneskoncentrationer på mestadels ofiltrerade vattenprover, mätta med ICP-MS. Wed, 04 Sep 2024 08:19:15 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-254-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-254-1 Luleå tekniska universitet Sarah Conrad