https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Den GIS-baserade tidsmodellen av Göteborg syftar till att kartlägga processen för stadsutveckling i Göteborg sedan 1960 och särskilt att dokumentera förändringarna i den rumsliga strukturen av staden - gator, byggnader och fastigheter - genom tiden. Stora steg har tagits under de senaste decennierna när det gäller att förstå hur städer fungerar. Väsentlig är förändringen från att förstå städer som platser till att förstå dem som flöden (Batty 2013)1. I princip betyder detta att vi måste förstå platser som definieras av flöden (eller olika former av trafik), snarare än platser som endast betjänas av flöden. Detta innebär att vi måste förstå den byggda formen och den rumsliga strukturen för städer som ett system. Det antyder också den ganska fascinerande förståelse att vad som händer på en plats är beroende av dess förhållande till alla andra platser (Hillier 1996)2. För att förstå den enskilda platsen behöver vi därför en modell av staden som helhet. Forskning i denna riktning har ägt rum under de senaste åren, som också har haft inflytande i praktiken, inte minst i Sverige. Med den GIS-baserade tidsmodellen för Göteborg som vi presenterar här tar vi upp nästa utmaning. Plats är inte bara något som definieras av dess rumsliga relation till alla andra platser i sitt system, utan också av dess historia eller dess utveckling över tid. Eftersom den byggda formen av staden förändras över tid, ofta genom att städer växer men ibland också genom att städer krymper, förändras den rumsliga relationen mellan platser över tiden. När städer växer, oftast genom att utöka sin periferi, får de flesta platser en mer central plats över tid. Om detta är en allmän tendens betyder det inte att alla platser ökar sin centralitet i lika hög grad. Beroende på strukturen blir olika platser mer centralt belägna i olika grader samt deras relativa avstånd till andra platser förändras i olika grader. Med andra ord, platser flyttar över tiden! För att fånga, studera och förstå detta behöver vi en "tidsmodell". Den GIS-baserad tidsmodell från Göteborg består av: • 12 GIS-lager av gatunätet, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller • 12 GIS-lager av byggnaderna från 1960 till 2015, i 5-års intervaller - Obs! Datasetet har flyttats till https://doi.org/10.5878/t8s9-6y15 och avpublicerats på grund av licensrestriktioner på datasetets källdata. • 12 GIS-lager av fastigheter från 1960 till 2015, i 5-års intervaller Utvecklingen av gator, byggnader och fastigheter kan studeras individuellt, där man till exempel skulle kunna analysera de förändrade mönstren för gatucentralitet över tid genom att fokusera på gatunätverket; eller förtätningsprocesserna genom att fokusera på byggnaderna; eller utvidgningen av staden genom att ockupera mer byggbar mark genom att fokusera på fastigheter. De kombinerade ögonblicksbilderna av gatucentralitet, densitet och fastighetsstruktur kan ge insiktsfulla observationer om stadens rumsliga struktur vid varje tidsram. Observationen av hur de sammanhängande lagren av rumslig form tillsammans utvecklats genom tiden kan ge en mer fullständig bild av den urbana tillväxten. Tidsmodellen skapades enligt principerna för stadens basmodellen som utvecklats av forskningsgruppen Spatial Morphology Group (SMoG) vid Chalmers tekniska universitet, inom det treåriga forskningsprojektet "International Spatial Morphology Lab (SMoL)" . Projektet finansierades av Älvstranden Utveckling AB inom ramen för ett större samarbetsprojekt som heter Fusion Point Göteborg. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya forskningsinitiativ. - 12 GIS-lager av gatunätet i Göteborg, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller. Filformat: shapefile (.shp), MapinfoTAB (.TAB). Det använda koordinatsystemet är SWEREF 99TM, EPSG: 3006. - 12 GIS-lager av fastigheter i Göteborg, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller. Filformat: shapefile (.shp), MapinfoTAB (.TAB). Det använda koordinatsystemet är SWEREF 99TM, EPSG: 3006. Se bifogad teknisk dokumentation för datasättbeskrivning och ytterligare detaljer om produktionen. Se bifogad rapport för en detaljerad beskrivning av det relaterade forskningsprojektet. Fri, 12 Sep 2025 08:58:29 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1154-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1154-1 Chalmers tekniska högskola Ioanna Stavroulaki Lars Marcus Meta Berghauser Pont Ehsan Abshirini Jan Sahlberg Alice Örnö Ax GIS-databas för gatunätverk i Stockholm, Göteborg och Eskilstuna producerade som en del av Spatial Morphology Lab (SMoL). Syftet med SMoL-projektet är att utveckla en stark teori och metod inom den arkitekturbaserade stadsbyggnadsforskningen med ett analytiskt tillvägagångssätt. Detta möjliggör kvantitativa studier av grundläggande egenskaper hos den byggda miljön där relationer i rummet är centrala. Det finns tre ofta återkommande begrepp med tillhörande mått som tillsammans ganska väl fångar och beskriver centrala egenskaper och kvaliteter hos stadens form: täthet, diversitet och närhet. Förenklat kan man säga att det första måttet beskriver hur intensivt en plats är möjlig att använda beroende på hur mycket bebyggd yta som återfinns där. Det andra måttet fångar hur differentierad användningen av en plats kan vara beroende på hur indelad den är i flera rum. Det tredje måttet beskriver hur tillgänglig en plats är beroende på hur dess samband med andra platser är utformat. Empiriska studier har visat starka samband mellan dessa mått och människors användning av stadens rum i mycket grundläggande avseenden. För att stödja detta syfte var projektets konkreta mål att upprätta en internationell plattform med GIS datamodeller för jämförande studier i rumslig stadsform som består av tre europeiska huvudstäder: London in England, Amsterdam i Nederländerna och Stockholm i Sverige, och två mindre svenska städer: Göteborg och Eskilstuna. Resultat av projektet är en GIS-databas för de fem städerna som täcker de tre grundläggande lagren i stadsform: gatunätverk (motoriserade och icke-motoriserade), byggnader och fastigheter. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya initiativ till studier. Data för Amsterdam kommer också att laddas upp till SND. Data för London kan inte delas på grund av licensbegränsningar. Modellen för gatunätverket innehåller en modell som baseras på den motoriserade och en på den icke-motoriserade gatunätverk. De icke-motoriserade nätverken inkluderar alla gator och stigar som är tillgängliga för personer som går eller cyklar, inklusive de som delas med fordon. Alla gator där det är förbjudet att gå eller cykla, till exempel motorvägar, motorvägar eller höghastighetstunnlar, ingår inte i nätverket. De icke-motoriserade nätverkslagren för Stockholm och Eskilstuna är baserade på den svenska nationella vägdatabasen, NVDB (Nationell Vägdatabas), nedladdad från Trafikverket (https://lastkajen.trafikverket.se, nedladdningsdatum 15-5-2016, senaste uppdatering 8-11-2015). För Göteborg är det baserat på Open Street Maps (openstreetmap.org, http://download.geofabrik.de, nedladdningsdatum 29-4-2016), eftersom NVDB inte tillhandahöll tillräckligt med detaljer för det icke-motoriserade nätverket som i de andra städerna. De ursprungliga kartorna redigerades baserat på samma grundläggande representations-principer och omvandlades till linjesegmentskartor med användning av följande programvara: FME, Mapinfo professional och PST (Place Syntax Tool). Koordinatsystemet är SWEREF99TM. I de slutliga linjesegmentkartorna är alla gator eller stigar representerade med en linje oberoende av antalet körfält. Detta innebär att parallella linjer som representerar en gata, trottoar och cykelväg reduceras till en linje. Anledningen är att dessa parallella linjer inte är fysiskt eller perceptuellt åtskilda, och därför representeras som en "rörelselinje" i modellen. Om det finns hinder eller stort avstånd mellan parallella gator och stigar, kvarstår flera linjer. Målet är att skapa ett skelettnätverk som är tillgängligt för fotgängare att röra sig. Detta representativa val följer Space Syntax-metodiken. Vi följde samma redigerings- och generaliseringsmetodik för alla kartor som syftar till att öka jämförbarheten. Metodiken inkluderar att ta bort duplicerade och isolerade linjer, att koppla linjer där dem är felaktigt separerade och att generalisera modellen (dvs. använda samma detaljnivå). Vi använder tröskeln var 2 m (slutpunkterna närmare än 2 m knäpptes ihop). För generaliseringen används ett tröskelvärde av 1 m (successiva linjesegment med vinkelavvikelse mindre än 1 m slogs samman till ett). Sista steget är att segmentera alla linjer till deras konstituerande linjesegment. Analysen som används är ”Angular Segment Analys”, en metod som introducerats i Space Syntax. Alla nätverks lager kompletteras med ett "Unlink points" -lager; ett lager som inkluderar alla icke-plankorsningar, t.ex. gångbroar och tunnlar. Unlinks är nödvändiga för att utföra nätverksanalys som tar hänsyn till gatunätets tredimensionella karaktär. Vi använder programvara PST (Place Syntax Tool) för redigeringen och analysen. För mer detaljerad dokumentation, ladda ner dokumentationsfilen. Mon, 16 Nov 2020 11:23:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-1 Chalmers tekniska högskola Ioanna Stavroulaki Meta Berghauser Pont Lars Marcus Kailun Sun GIS-databas för gatunätverk i Stockholm, Göteborg och Eskilstuna producerade som en del av Spatial Morphology Lab (SMoL). Syftet med SMoL-projektet är att utveckla en stark teori och metod inom den arkitekturbaserade stadsbyggnadsforskningen med ett analytiskt tillvägagångssätt. Detta möjliggör kvantitativa studier av grundläggande egenskaper hos den byggda miljön där relationer i rummet är centrala. Det finns tre ofta återkommande begrepp med tillhörande mått som tillsammans ganska väl fångar och beskriver centrala egenskaper och kvaliteter hos stadens form: täthet, diversitet och närhet. Förenklat kan man säga att det första måttet beskriver hur intensivt en plats är möjlig att använda beroende på hur mycket bebyggd yta som återfinns där. Det andra måttet fångar hur differentierad användningen av en plats kan vara beroende på hur indelad den är i flera rum. Det tredje måttet beskriver hur tillgänglig en plats är beroende på hur dess samband med andra platser är utformat. Empiriska studier har visat starka samband mellan dessa mått och människors användning av stadens rum i mycket grundläggande avseenden. För att stödja detta syfte var projektets konkreta mål att upprätta en internationell plattform med GIS datamodeller för jämförande studier i rumslig stadsform som består av tre europeiska huvudstäder: London in England, Amsterdam i Nederländerna och Stockholm i Sverige, och två mindre svenska städer: Göteborg och Eskilstuna. Resultat av projektet är en GIS-databas för de fem städerna som täcker de tre grundläggande lagren i stadsform: gatunätverk (motoriserade och icke-motoriserade), byggnader och fastigheter. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya initiativ till studier. Data för Amsterdam kommer också att laddas upp till SND. Data för London kan inte delas på grund av licensbegränsningar. Modellen för gatunätverket innehåller en modell som baseras på den motoriserade och en på den icke-motoriserade gatunätverk. De icke-motoriserade nätverken inkluderar alla gator och stigar som är tillgängliga för personer som går eller cyklar, inklusive de som delas med fordon. Alla gator där det är förbjudet att gå eller cykla, till exempel motorvägar, motorvägar eller höghastighetstunnlar, ingår inte i nätverket. De icke-motoriserade nätverkslagren för Stockholm och Eskilstuna är baserade på den svenska nationella vägdatabasen, NVDB (Nationell Vägdatabas), nedladdad från Trafikverket (https://lastkajen.trafikverket.se, nedladdningsdatum 15-5-2016, senaste uppdatering 8-11-2015). För Göteborg är det baserat på Open Street Maps (openstreetmap.org, http://download.geofabrik.de, nedladdningsdatum 29-4-2016), eftersom NVDB inte tillhandahöll tillräckligt med detaljer för det icke-motoriserade nätverket som i de andra städerna. De ursprungliga kartorna redigerades baserat på samma grundläggande representations-principer och omvandlades till linjesegmentskartor med användning av följande programvara: FME, Mapinfo professional och PST (Place Syntax Tool). Koordinatsystemet är SWEREF99TM. I de slutliga linjesegmentkartorna är alla gator eller stigar representerade med en linje oberoende av antalet körfält. Detta innebär att parallella linjer som representerar en gata, trottoar och cykelväg reduceras till en linje. Anledningen är att dessa parallella linjer inte är fysiskt eller perceptuellt åtskilda, och därför representeras som en "rörelselinje" i modellen. Om det finns hinder eller stort avstånd mellan parallella gator och stigar, kvarstår flera linjer. Målet är att skapa ett skelettnätverk som är tillgängligt för fotgängare att röra sig. Detta representativa val följer Space Syntax-metodiken. Vi följde samma redigerings- och generaliseringsmetodik för alla kartor som syftar till att öka jämförbarheten. Metodiken inkluderar att ta bort duplicerade och isolerade linjer, att koppla linjer där dem är felaktigt separerade och att generalisera modellen (dvs. använda samma detaljnivå). Vi använder tröskeln var 2 m (slutpunkterna närmare än 2 m knäpptes ihop). För generaliseringen används ett tröskelvärde av 1 m (successiva linjesegment med vinkelavvikelse mindre än 1 m slogs samman till ett). Sista steget är att segmentera alla linjer till deras konstituerande linjesegment. Analysen som används är ”Angular Segment Analys”, en metod som introducerats i Space Syntax. Alla nätverks lager kompletteras med ett "Unlink points" -lager; ett lager som inkluderar alla icke-plankorsningar, t.ex. gångbroar och tunnlar. Unlinks är nödvändiga för att utföra nätverksanalys som tar hänsyn till gatunätets tredimensionella karaktär. Vi använder programvara PST (Place Syntax Tool) för redigeringen och analysen. För mer detaljerad dokumentation, ladda ner dokumentationsfilen. Mon, 16 Nov 2020 11:23:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-3 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-3 Chalmers tekniska högskola Ioanna Stavroulaki Meta Berghauser Pont Lars Marcus Kailun Sun Ann Legeby GIS-databas för gatunätverk i Stockholm, Göteborg och Eskilstuna producerade som en del av Spatial Morphology Lab (SMoL). Syftet med SMoL-projektet är att utveckla en stark teori och metod inom den arkitekturbaserade stadsbyggnadsforskningen med ett analytiskt tillvägagångssätt. Detta möjliggör kvantitativa studier av grundläggande egenskaper hos den byggda miljön där relationer i rummet är centrala. Det finns tre ofta återkommande begrepp med tillhörande mått som tillsammans ganska väl fångar och beskriver centrala egenskaper och kvaliteter hos stadens form: täthet, diversitet och närhet. Förenklat kan man säga att det första måttet beskriver hur intensivt en plats är möjlig att använda beroende på hur mycket bebyggd yta som återfinns där. Det andra måttet fångar hur differentierad användningen av en plats kan vara beroende på hur indelad den är i flera rum. Det tredje måttet beskriver hur tillgänglig en plats är beroende på hur dess samband med andra platser är utformat. Empiriska studier har visat starka samband mellan dessa mått och människors användning av stadens rum i mycket grundläggande avseenden. För att stödja detta syfte var projektets konkreta mål att upprätta en internationell plattform med GIS datamodeller för jämförande studier i rumslig stadsform som består av tre europeiska huvudstäder: London in England, Amsterdam i Nederländerna och Stockholm i Sverige, och två mindre svenska städer: Göteborg och Eskilstuna. Resultat av projektet är en GIS-databas för de fem städerna som täcker de tre grundläggande lagren i stadsform: gatunätverk (motoriserade och icke-motoriserade), byggnader och fastigheter. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya initiativ till studier. Data för Amsterdam kommer också att laddas upp till SND. Data för London kan inte delas på grund av licensbegränsningar. Modellen för gatunätverket innehåller en modell som baseras på den motoriserade och en på den icke-motoriserade gatunätverk. De motoriserade modellen utesluter alla gator där bilar är uteslutna. Nätverkslagren är baserade på den svenska riksvägdatabasen, NVDB (Nationell Vägdatabas), nedladdad från Trafikverket (https://lastkajen.trafikverket.se, nedladdningsdatum 15-5-2016, senaste uppdatering 8-11-2015). De ursprungliga kartorna redigerades baserat på samma grundläggande representations-principer och omvandlades till linjesegmentskartor med användning av följande programvara: FME, Mapinfo professional och PST (Place Syntax Tool). Koordinatsystemet är SWEREF99TM. I de finala linjesegmentkartorna är alla vägar representerade med en linje oberoende av antalet körfält, utom motorvägar som är representerade med två linjer, en för varje riktning, igen oberoende av antalet körfält. Vi följde samma redigerings- och generaliseringsförfarande för alla kartor som syftar till att öka jämförbarheten. Metodiken inkluderar att ta bort duplicerade och isolerade linjer, att koppla linjer där dem är felaktigt separerade och att generalisera modellen (dvs. använda samma detaljnivå). Vi använder tröskeln var 2 m (slutpunkterna närmare än 2 m knäpptes ihop). För generaliseringen används ett tröskelvärde av 1 m (successiva linjesegment med vinkelavvikelse mindre än 1 m slogs samman till ett). Sista steget är att segmentera alla linjer till deras konstituerande linjesegment. Analysen som används är ”Angular Segment Analys”, en metod som introducerats i Space Syntax. Alla nätverks lager kompletteras med ett "Unlink points" -lager; ett lager som inkluderar alla icke-plankorsningar, t.ex. gångbroar och tunnlar. Unlinks är nödvändiga för att utföra nätverksanalys som tar hänsyn till gatunätets tredimensionella karaktär. Vi använder programvara PST (Place Syntax Tool) för redigeringen och analysen. För mer detaljerad dokumentation, ladda ner dokumentationsfilen. Mon, 16 Nov 2020 11:23:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-2 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-2 Chalmers tekniska högskola Ioanna Stavroulaki Meta Berghauser Pont Lars Marcus Kailun Sun GIS-databas för gatunätverk i Stockholm, Göteborg och Eskilstuna producerade som en del av Spatial Morphology Lab (SMoL). Syftet med SMoL-projektet är att utveckla en stark teori och metod inom den arkitekturbaserade stadsbyggnadsforskningen med ett analytiskt tillvägagångssätt. Detta möjliggör kvantitativa studier av grundläggande egenskaper hos den byggda miljön där relationer i rummet är centrala. Det finns tre ofta återkommande begrepp med tillhörande mått som tillsammans ganska väl fångar och beskriver centrala egenskaper och kvaliteter hos stadens form: täthet, diversitet och närhet. Förenklat kan man säga att det första måttet beskriver hur intensivt en plats är möjlig att använda beroende på hur mycket bebyggd yta som återfinns där. Det andra måttet fångar hur differentierad användningen av en plats kan vara beroende på hur indelad den är i flera rum. Det tredje måttet beskriver hur tillgänglig en plats är beroende på hur dess samband med andra platser är utformat. Empiriska studier har visat starka samband mellan dessa mått och människors användning av stadens rum i mycket grundläggande avseenden. För att stödja detta syfte var projektets konkreta mål att upprätta en internationell plattform med GIS datamodeller för jämförande studier i rumslig stadsform som består av tre europeiska huvudstäder: London in England, Amsterdam i Nederländerna och Stockholm i Sverige, och två mindre svenska städer: Göteborg och Eskilstuna. Resultat av projektet är en GIS-databas för de fem städerna som täcker de tre grundläggande lagren i stadsform: gatunätverk (motoriserade och icke-motoriserade), byggnader och fastigheter. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya initiativ till studier. Data för Amsterdam kommer också att laddas upp till SND. Data för London kan inte delas på grund av licensbegränsningar. Modellen för gatunätverket innehåller en modell som baseras på den motoriserade och en på den icke-motoriserade gatunätverk. De icke-motoriserade nätverken inkluderar alla gator och stigar som är tillgängliga för personer som går eller cyklar, inklusive de som delas med fordon. Alla gator där det är förbjudet att gå eller cykla, till exempel motorvägar, motorvägar eller höghastighetstunnlar, ingår inte i nätverket. De icke-motoriserade nätverkslagren för Stockholm och Eskilstuna är baserade på den svenska nationella vägdatabasen, NVDB (Nationell Vägdatabas), nedladdad från Trafikverket (https://lastkajen.trafikverket.se, nedladdningsdatum 15-5-2016, senaste uppdatering 8-11-2015). För Göteborg är det baserat på Open Street Maps (openstreetmap.org, http://download.geofabrik.de, nedladdningsdatum 29-4-2016), eftersom NVDB inte tillhandahöll tillräckligt med detaljer för det icke-motoriserade nätverket som i de andra städerna. De ursprungliga kartorna redigerades baserat på samma grundläggande representations-principer och omvandlades till linjesegmentskartor med användning av följande programvara: FME, Mapinfo professional och PST (Place Syntax Tool). Koordinatsystemet är SWEREF99TM. I de slutliga linjesegmentkartorna är alla gator eller stigar representerade med en linje oberoende av antalet körfält. Detta innebär att parallella linjer som representerar en gata, trottoar och cykelväg reduceras till en linje. Anledningen är att dessa parallella linjer inte är fysiskt eller perceptuellt åtskilda, och därför representeras som en "rörelselinje" i modellen. Om det finns hinder eller stort avstånd mellan parallella gator och stigar, kvarstår flera linjer. Målet är att skapa ett skelettnätverk som är tillgängligt för fotgängare att röra sig. Detta representativa val följer Space Syntax-metodiken. Vi följde samma redigerings- och generaliseringsmetodik för alla kartor som syftar till att öka jämförbarheten. Metodiken inkluderar att ta bort duplicerade och isolerade linjer, att koppla linjer där dem är felaktigt separerade och att generalisera modellen (dvs. använda samma detaljnivå). Vi använder tröskeln var 2 m (slutpunkterna närmare än 2 m knäpptes ihop). För generaliseringen används ett tröskelvärde av 1 m (successiva linjesegment med vinkelavvikelse mindre än 1 m slogs samman till ett). Sista steget är att segmentera alla linjer till deras konstituerande linjesegment. Analysen som används är ”Angular Segment Analys”, en metod som introducerats i Space Syntax. Alla nätverks lager kompletteras med ett "Unlink points" -lager; ett lager som inkluderar alla icke-plankorsningar, t.ex. gångbroar och tunnlar. Unlinks är nödvändiga för att utföra nätverksanalys som tar hänsyn till gatunätets tredimensionella karaktär. Vi använder programvara PST (Place Syntax Tool) för redigeringen och analysen. För mer detaljerad dokumentation, ladda ner dokumentationsfilen. Mon, 16 Nov 2020 11:23:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-5 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-5 Chalmers tekniska högskola Ioanna Stavroulaki Meta Berghauser Pont Lars Marcus Kailun Sun GIS-databas för gatunätverk i Stockholm, Göteborg och Eskilstuna producerade som en del av Spatial Morphology Lab (SMoL). Syftet med SMoL-projektet är att utveckla en stark teori och metod inom den arkitekturbaserade stadsbyggnadsforskningen med ett analytiskt tillvägagångssätt. Detta möjliggör kvantitativa studier av grundläggande egenskaper hos den byggda miljön där relationer i rummet är centrala. Det finns tre ofta återkommande begrepp med tillhörande mått som tillsammans ganska väl fångar och beskriver centrala egenskaper och kvaliteter hos stadens form: täthet, diversitet och närhet. Förenklat kan man säga att det första måttet beskriver hur intensivt en plats är möjlig att använda beroende på hur mycket bebyggd yta som återfinns där. Det andra måttet fångar hur differentierad användningen av en plats kan vara beroende på hur indelad den är i flera rum. Det tredje måttet beskriver hur tillgänglig en plats är beroende på hur dess samband med andra platser är utformat. Empiriska studier har visat starka samband mellan dessa mått och människors användning av stadens rum i mycket grundläggande avseenden. För att stödja detta syfte var projektets konkreta mål att upprätta en internationell plattform med GIS datamodeller för jämförande studier i rumslig stadsform som består av tre europeiska huvudstäder: London in England, Amsterdam i Nederländerna och Stockholm i Sverige, och två mindre svenska städer: Göteborg och Eskilstuna. Resultat av projektet är en GIS-databas för de fem städerna som täcker de tre grundläggande lagren i stadsform: gatunätverk (motoriserade och icke-motoriserade), byggnader och fastigheter. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya initiativ till studier. Data för Amsterdam kommer också att laddas upp till SND. Data för London kan inte delas på grund av licensbegränsningar. Modellen för gatunätverket innehåller en modell som baseras på den motoriserade och en på den icke-motoriserade gatunätverk. De motoriserade modellen utesluter alla gator där bilar är uteslutna. Nätverkslagren är baserade på den svenska riksvägdatabasen, NVDB (Nationell Vägdatabas), nedladdad från Trafikverket (https://lastkajen.trafikverket.se, nedladdningsdatum 15-5-2016, senaste uppdatering 8-11-2015). De ursprungliga kartorna redigerades baserat på samma grundläggande representations-principer och omvandlades till linjesegmentskartor med användning av följande programvara: FME, Mapinfo professional och PST (Place Syntax Tool). Koordinatsystemet är SWEREF99TM. I de finala linjesegmentkartorna är alla vägar representerade med en linje oberoende av antalet körfält, utom motorvägar som är representerade med två linjer, en för varje riktning, igen oberoende av antalet körfält. Vi följde samma redigerings- och generaliseringsförfarande för alla kartor som syftar till att öka jämförbarheten. Metodiken inkluderar att ta bort duplicerade och isolerade linjer, att koppla linjer där dem är felaktigt separerade och att generalisera modellen (dvs. använda samma detaljnivå). Vi använder tröskeln var 2 m (slutpunkterna närmare än 2 m knäpptes ihop). För generaliseringen används ett tröskelvärde av 1 m (successiva linjesegment med vinkelavvikelse mindre än 1 m slogs samman till ett). Sista steget är att segmentera alla linjer till deras konstituerande linjesegment. Analysen som används är ”Angular Segment Analys”, en metod som introducerats i Space Syntax. Alla nätverks lager kompletteras med ett "Unlink points" -lager; ett lager som inkluderar alla icke-plankorsningar, t.ex. gångbroar och tunnlar. Unlinks är nödvändiga för att utföra nätverksanalys som tar hänsyn till gatunätets tredimensionella karaktär. Vi använder programvara PST (Place Syntax Tool) för redigeringen och analysen. För mer detaljerad dokumentation, ladda ner dokumentationsfilen. Mon, 16 Nov 2020 11:23:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-4 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-4 Chalmers tekniska högskola Ioanna Stavroulaki Meta Berghauser Pont Lars Marcus Kailun Sun Ann Legeby GIS-databas för gatunätverk i Stockholm, Göteborg och Eskilstuna producerade som en del av Spatial Morphology Lab (SMoL). Syftet med SMoL-projektet är att utveckla en stark teori och metod inom den arkitekturbaserade stadsbyggnadsforskningen med ett analytiskt tillvägagångssätt. Detta möjliggör kvantitativa studier av grundläggande egenskaper hos den byggda miljön där relationer i rummet är centrala. Det finns tre ofta återkommande begrepp med tillhörande mått som tillsammans ganska väl fångar och beskriver centrala egenskaper och kvaliteter hos stadens form: täthet, diversitet och närhet. Förenklat kan man säga att det första måttet beskriver hur intensivt en plats är möjlig att använda beroende på hur mycket bebyggd yta som återfinns där. Det andra måttet fångar hur differentierad användningen av en plats kan vara beroende på hur indelad den är i flera rum. Det tredje måttet beskriver hur tillgänglig en plats är beroende på hur dess samband med andra platser är utformat. Empiriska studier har visat starka samband mellan dessa mått och människors användning av stadens rum i mycket grundläggande avseenden. För att stödja detta syfte var projektets konkreta mål att upprätta en internationell plattform med GIS datamodeller för jämförande studier i rumslig stadsform som består av tre europeiska huvudstäder: London in England, Amsterdam i Nederländerna och Stockholm i Sverige, och två mindre svenska städer: Göteborg och Eskilstuna. Resultat av projektet är en GIS-databas för de fem städerna som täcker de tre grundläggande lagren i stadsform: gatunätverk (motoriserade och icke-motoriserade), byggnader och fastigheter. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya initiativ till studier. Data för Amsterdam kommer också att laddas upp till SND. Data för London kan inte delas på grund av licensbegränsningar. Modellen för gatunätverket innehåller en modell som baseras på den motoriserade och en på den icke-motoriserade gatunätverk. De motoriserade modellen utesluter alla gator där bilar är uteslutna. Nätverkslagren är baserade på den svenska riksvägdatabasen, NVDB (Nationell Vägdatabas), nedladdad från Trafikverket (https://lastkajen.trafikverket.se, nedladdningsdatum 15-5-2016, senaste uppdatering 8-11-2015). De ursprungliga kartorna redigerades baserat på samma grundläggande representations-principer och omvandlades till linjesegmentskartor med användning av följande programvara: FME, Mapinfo professional och PST (Place Syntax Tool). Koordinatsystemet är SWEREF99TM. I de finala linjesegmentkartorna är alla vägar representerade med en linje oberoende av antalet körfält, utom motorvägar som är representerade med två linjer, en för varje riktning, igen oberoende av antalet körfält. Vi följde samma redigerings- och generaliseringsförfarande för alla kartor som syftar till att öka jämförbarheten. Metodiken inkluderar att ta bort duplicerade och isolerade linjer, att koppla linjer där dem är felaktigt separerade och att generalisera modellen (dvs. använda samma detaljnivå). Vi använder tröskeln var 2 m (slutpunkterna närmare än 2 m knäpptes ihop). För generaliseringen används ett tröskelvärde av 1 m (successiva linjesegment med vinkelavvikelse mindre än 1 m slogs samman till ett). Sista steget är att segmentera alla linjer till deras konstituerande linjesegment. Analysen som används är ”Angular Segment Analys”, en metod som introducerats i Space Syntax. Alla nätverks lager kompletteras med ett "Unlink points" -lager; ett lager som inkluderar alla icke-plankorsningar, t.ex. gångbroar och tunnlar. Unlinks är nödvändiga för att utföra nätverksanalys som tar hänsyn till gatunätets tredimensionella karaktär. Vi använder programvara PST (Place Syntax Tool) för redigeringen och analysen. För mer detaljerad dokumentation, ladda ner dokumentationsfilen. Mon, 16 Nov 2020 11:23:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-6 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-6 Chalmers tekniska högskola Ioanna Stavroulaki Meta Berghauser Pont Lars Marcus Kailun Sun GIS-databas för gatunätverk i Stockholm, Göteborg och Eskilstuna producerade som en del av Spatial Morphology Lab (SMoL). Syftet med SMoL-projektet är att utveckla en stark teori och metod inom den arkitekturbaserade stadsbyggnadsforskningen med ett analytiskt tillvägagångssätt. Detta möjliggör kvantitativa studier av grundläggande egenskaper hos den byggda miljön där relationer i rummet är centrala. Det finns tre ofta återkommande begrepp med tillhörande mått som tillsammans ganska väl fångar och beskriver centrala egenskaper och kvaliteter hos stadens form: täthet, diversitet och närhet. Förenklat kan man säga att det första måttet beskriver hur intensivt en plats är möjlig att använda beroende på hur mycket bebyggd yta som återfinns där. Det andra måttet fångar hur differentierad användningen av en plats kan vara beroende på hur indelad den är i flera rum. Det tredje måttet beskriver hur tillgänglig en plats är beroende på hur dess samband med andra platser är utformat. Empiriska studier har visat starka samband mellan dessa mått och människors användning av stadens rum i mycket grundläggande avseenden. För att stödja detta syfte var projektets konkreta mål att upprätta en internationell plattform med GIS datamodeller för jämförande studier i rumslig stadsform som består av tre europeiska huvudstäder: London in England, Amsterdam i Nederländerna och Stockholm i Sverige, och två mindre svenska städer: Göteborg och Eskilstuna. Resultat av projektet är en GIS-databas för de fem städerna som täcker de tre grundläggande lagren i stadsform: gatunätverk (motoriserade och icke-motoriserade), byggnader och fastigheter. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya initiativ till studier. Data för Amsterdam kommer också att laddas upp till SND. Data för London kan inte delas på grund av licensbegränsningar. Modellen för gatunätverket innehåller en modell som baseras på den motoriserade och en på den icke-motoriserade gatunätverk. De motoriserade modellen utesluter alla gator där bilar är uteslutna. Nätverkslagren är baserade på den svenska riksvägdatabasen, NVDB (Nationell Vägdatabas), nedladdad från Trafikverket (https://lastkajen.trafikverket.se, nedladdningsdatum 15-5-2016, senaste uppdatering 8-11-2015). De ursprungliga kartorna redigerades baserat på samma grundläggande representations-principer och omvandlades till linjesegmentskartor med användning av följande programvara: FME, Mapinfo professional och PST (Place Syntax Tool). Koordinatsystemet är SWEREF99TM. I de finala linjesegmentkartorna är alla vägar representerade med en linje oberoende av antalet körfält, utom motorvägar som är representerade med två linjer, en för varje riktning, igen oberoende av antalet körfält. Vi följde samma redigerings- och generaliseringsförfarande för alla kartor som syftar till att öka jämförbarheten. Metodiken inkluderar att ta bort duplicerade och isolerade linjer, att koppla linjer där dem är felaktigt separerade och att generalisera modellen (dvs. använda samma detaljnivå). Vi använder tröskeln var 2 m (slutpunkterna närmare än 2 m knäpptes ihop). För generaliseringen används ett tröskelvärde av 1 m (successiva linjesegment med vinkelavvikelse mindre än 1 m slogs samman till ett). Sista steget är att segmentera alla linjer till deras konstituerande linjesegment. Analysen som används är ”Angular Segment Analys”, en metod som introducerats i Space Syntax. Alla nätverks lager kompletteras med ett "Unlink points" -lager; ett lager som inkluderar alla icke-plankorsningar, t.ex. gångbroar och tunnlar. Unlinks är nödvändiga för att utföra nätverksanalys som tar hänsyn till gatunätets tredimensionella karaktär. Vi använder programvara PST (Place Syntax Tool) för redigeringen och analysen. För mer detaljerad dokumentation, ladda ner dokumentationsfilen. Mon, 16 Nov 2020 11:23:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-7 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1153-7 Chalmers tekniska högskola Ioanna Stavroulaki Meta Berghauser Pont Lars Marcus