Data för: "Restoration skills training (ReST) in a natural setting compared to conventional mindfulness training: Sustained advantages at a 6-month follow-up"
https://doi.org/10.5878/prw6-k648
Detta projekt integrerar forskning om restorativa miljöer och mindfulnessforskning: två olika men relaterade metoder för att hantera kraven i modernt liv. Båda erbjuder sätt att förbättra uppmärksamhetsregleringen genom att ta ökad distans från rutinmässigt mentalt innehåll och engagera sig i nuvarande erfarenhet. Återhämtning fungerar emellertid bottom-up, med hjälp av miljöns stödjande egenskaper, medan mindfulnessmeditation fungerar top-down, genom ansträngande träning. Komplementariteter mellan de två är grunden för restoration skills training (ReST), en fem veckors mindfulness-baserad kurs som använder sensoriskt utforskande i en naturlig miljö för att bygga ett meditativt tillstånd utan ansträngning. Liksom i konventionell mindfulnesstraining har ReST en inlärningsstruktur för att lära ut mångsidiga anpassningsförmågor. Data samlades in i fyra omgångar, med successivt förfinade versioner av ReST som gavs i en botanisk trädgård och formellt matchad konventionell mindfulnessträning inomhus. Data samlades in för att testa för kortsiktiga utfall av enstaka träningspass och för långsiktiga utfall av kurserna.
Dessa data ligger till grund för de analyser som presenteras i (Lymeus et al. (2022) Mindfulness-based restoration skills training (ReST) in a natural setting compared to conventional mindfulness training: Sustained advantages at a 6-month follow-up. Frontiers in Psychology). Observera att vissa variabler (markerade T1 och T2) även finns i ett relaterat dataset (https://doi.org/10.5878/p34t-9j15) och användes i (Lymeus et al. (2020) Mindfulness-based restoration skills training (ReST) in a natural setting compared to conventional mindfulness training: Psychological functioning after a five-week course. Frontiers in Psychology) och återanvändes av Lymeus et al 2022 som bakgrund till uppföljningsanalyserna.
Data samlades in före, direkt efter och sex månader efter två olika femveckors mindfulnesstränings-kurser: restoration skills training (ReST) och konventionell mindfulnessträning, mellan vilka deltagarna fördelades slumpmässigt. Deltagarna var universitetsstudenter som upplevde stress eller koncentrationsproblem. Förfarandet upprepades i fyra datainsamlingsomgångar under vilka ReST-kursen successivt förfinades. Datamaterialet omfattar endast deltagare som genomförde någon av kurserna under datainsamlingsomgångarna 2-4 (N = 97). Datamängden omfattar originaldata som innehåller vissa saknade värden och 30 dataset med multipla imputeringar som innehåller fullständiga data.
Data samlades in med Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ; Baer et al. (2006). Using self-report assessment methods to explore facets of mindfulness. Assessment, 13(1), 27–45.), Cognitive Failures Questionnaire (Broadbent et al. (1982). The Cognitive Failures Questionnaire (CFQ) and its correlates. British Journal of Clinical Psychology, 21(1), 1–16.) och Perceived Stress Scale (Cohen et al. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385–396.)
Citering och åtkomst
Citering och åtkomst
Tillgänglighetsnivå:
Skapare/primärforskare:
- Freddie Lymeus – Uppsala universitet - Institutionen för psykologi
- Terry Hartig – Uppsala universitet - Institutet för bostads- och urbanforskning
- Per Lindberg – Uppsala universitet - Institutionen för psykologi
Forskningshuvudman:
Data innehåller personuppgifter:
Ja
Typ av personuppgifter:
Pseudonymiserade data med uppgifter om hälsostatus på individnivå.
Kodnyckel existerar:
Ja
Data innehåller känsliga personuppgifter:
Ja
Citering:
Språk:
Metod och utfall
Metod och utfall
Population:
Universitetsstudenter med stress- eller uppmärksamhetsproblem
Tidsdimension:
Beskrivning av urval:
Inför varje datainsamlingsomgång satte vi upp anslag på flera ställen på vårt universitetsområde. Anslagen efterfrågade frivilliga för en studie om mindfulnessträning. Vi uppgav särskilt att vi sökte studenter med självupplevda stress- eller koncentrationsproblem men utan andra större hälsoproblem och med liten eller ingen erfarenhet av meditation. Volontärerna kallades till en screeningintervju som omfattade MINI International Neuropsychiatric Interview (Lecrubier et al., 1997). Exklusionskriterierna baserades på Dobkin et al. (2012): Vi uteslöt de som angav en historia av neuropsykiatrisk störning, psykos, hypomana eller maniska episoder eller återkommande depressioner, måttliga till allvarliga posttraumatiska stressymptom, allvarligt självskadebeteende eller självmordsförsök; och de som hade några aktuella måttliga till svåra psykiatriska störningar, självmordstankar eller pågående psykologisk eller psykiatrisk behandling.
För den passiva kontrollgruppen i datainsamlingsomgång 4 kontaktade vi studenter i campusmiljön och bad om frivilliga för en studie. För att inkluderas fick de intyga att de inte hade några större hälsoproblem och liten eller ingen erfarenhet av meditation.
Inom varje datainsamlingsomgång stratifierades de, som bedömts vara lämpliga för mindfulnessträning och som givit informerat samtycke till att delta, efter kön och fördelades slumpmässigt antingen till Restoration skills training (ReST) eller en konventionell kurs i medveten närvaro (CMT). Totalt fördelades 159 deltagare. Av dem lämnade 152 användbara mätresultat före kursen. Dessutom ingick 29 kontrollgruppsdeltagare som lämnade informerat samtycke i omgång 4.
I omgång 1 kunde kursdeltagarna inrymmas i en ReST- och en CMT-kursgrupp. I de senare omgångarna, som rekryterade ett större antal deltagare, fördelade sig deltagarna över flera kursgrupper med ≤12 deltagare. De olika kursgrupperna träffades på olika veckodagar. Deltagarna valde själva en kursgrupp som passade deras schema och kunde inte byta grupp under kursens gång. Deltagandet i kurserna var kostnadsfritt. Deltagarna kunde avbryta när som helst utan att följas av några ytterligare frågor eller konsekvenser. De lovades dock tre biobiljetter om de fullföljde kursen och alla mätningar i samband med kursen. Deltagarna i kontrollgruppen utlovades också tre biobiljetter om de slutförde alla mätningar.
Deltagarna som fullföljde mindfulnessträningen i datainsamlingsomgångarna 2-4 kontaktades igen sex månader efter kursen och ombads medverka i uppföljningsmätningar.
Tidsperiod(er) som undersökts:
Variabler:
43
Antal individer/objekt:
97
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens:
70%
Beskrivning av svarsfrekvens/deltagarfrekvens:
Av de 97 före detta deltagare i studiens mindfulness-kurser som kontaktades besvarade 67 uppföljningsenkäterna sex månader senare. Resten inkluderades i analyser efter multipel imputering av de saknade data.
Dataformat/datastruktur:
Datainsamling - Självadministrerat frågeformulär: webbaserat
Datainsamling - Självadministrerat frågeformulär: webbaserat
Insamlingsmetod:
Självadministrerat frågeformulär: webbaserat
Beskrivning av insamlingsmetod:
Enkäter besvarade online
Tidsperiod(er) för datainsamling:
2013-01 - 2017-12
Datainsamlare:
- Uppsala Universitet
Urvalsstorlek:
97
Antal svar:
68
Antal ej svarande:
29
Datakälla:
- Forskningsdata: Publicerade
- Forskningsdata
Instrument
Instrument
Namn:
Cognitive Failures Questionnaire
Typ:
Strukturerat frågeformulär
Beskrivning av instrument:
Broadbent et al. (1982). The Cognitive Failures Questionnaire (CFQ) and its correlates. British Journal of Clinical Psychology, 21(1), 1–16.
Namn:
Perceived Stress Scale
Typ:
Strukturerat frågeformulär
Beskrivning av instrument:
Cohen et al. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385–396.
Namn:
Five Facet Mindfulness Questionnaire
Typ:
Strukturerat frågeformulär
Beskrivning av instrument:
Baer et al. (2006). Using self-report assessment methods to explore facets of mindfulness. Assessment, 13(1), 27–45.)
Geografisk täckning
Geografisk täckning
Geografisk plats:
Geografisk beskrivning:
Botaniska trädgården i Uppsala, Uppsala Linneanska trädgårdar
Administrativ information
Administrativ information
Ansvarig institution/enhet:
Institutionen för psykologi
Etikprövning
Etikprövning
Utförare:
- Uppsala etikprövningsnämnd
Diarienummer:
2013/033
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesklassificering enligt CESSDA:
Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025:
Relationer
Relationer
Relaterade forskningsdata:
Publikationer
Publikationer
Citering:
Lymeus, F., Ahrling, M., Apelman, J., Florin, C. de M., Nilsson, C., Vincenti, J., Zetterberg, A., Lindberg, P., & Hartig, T. (2020). Mindfulness-based restoration skills training (ReST) in a natural setting compared to conventional mindfulness training: Psychological functioning after a five-week course. Frontiers in Psychology.
Citering:
Lymeus, F., White, M.P., Lindberg, P., Hartig, T. (2022). Mindfulness-based restoration skills training (ReST) in a natural setting compared to conventional mindfulness training: Sustained advantages at a 6-month follow-up. Frontiers in Psychology
Metadata
Metadata
Version 1
