Gå direkt till huvudinnehåll
Researchdata.se

Visual estimates of blood loss by medical laypeople: Baseline data

https://doi.org/10.5878/jm2q-xq68
Detta dataset samlades in för en studie som undersökte lekmäns förmåga att göra bedömningar av storlek och allvarlighet av blodförlust. Data samlades in från 125 personer som bedömde blodförlusten på patienter i 78 filmer. Patientens kön, blodförlustvolymen, och kameraperspektivet manipulerade systematiskt. Detta dataset har fyra variabler: volume estimate, volume error, response time, och classification. Varje variabel återfinns på varsin flik i excel-arket. Det är 125 individer listade, en för varje rad och med ett unikt, anonymt ID. Tre individer saknar data för de variabler som ingår i detta dataset. Varje flik har också en kolumn för deltagarens kön (0 = man, 1 = kvinna), ålder i år, och perspektivet på de videofilmer deltagaren såg på (0 = vy uppifrån, 1 = vy framifrån). För varje variabel finns därefter 24 kolumner med data för alla kombinationer av den skadade patientens kön (man eller kvinna) och de 12 blodförlustvolymer som användes (från 0 till 1900 ml). Varje kolumn har ett namn som beskriver kombinationen enligt följande struktur: M eller F för patientens kön (male och female, respektive), understreck, därefter en siffra som visar blodförlust i ml. T.ex. är M_50 en manlig patient med 50 ml blodförlust och F_1100 en kvinnlig patient med 1100 ml blodförlust. Variabeln volume estimate är deltagarens uppskattning av blodförlust i ml. Variabeln volume error är uppskattningen minus den sanna volymen, i ml. Variablen response time är tiden det tog för deltagaren att klassa blödningen som antingen livshotande eller icke-livshotande, i sekunder. Variabeln classification är ett värde från 0 till 1 som visar hur frekvent deltagaren klassade just den kön-volym kombinationen som en livshotande blödning (av tre gånger).
Ladda ner dokumentation (1 filer / 2.63 KiB)

Dokumentationsfiler

  • Read-me-document 2020-42.txt
    2.63 KiB

Citering och åtkomst

Tillgänglighetsnivå:

Skapare/​primärforskare:

Forskningshuvudman:

Data innehåller personuppgifter:

Nej

Citering:

Språk:

Metod och utfall

Analysenhet:

Population:

Medicinska lekmän (studenter på kandidatnivå vid ett amerikanskt universitet)

Studiedesign:

  • Experimentell studie

Urvalsmetod:

Beskrivning av urval:

Deltagarna deltog i ett kontrollerat experiment där de tittade på en serie med 78 stycken filmklipp, 5 sekunder långa, som visade en person med en simulerad blödning. De ombads att så snabbt som möjligt klassificera videon som en livshotande eller inte livshotande blödning genom att trycka på en tangent på tangentbordet. Efter varje filmklipp ombads deltagaren att uppskatta hur stor blödningen var, klassificera allvarligheten av skadan samt, om de klassificerade videon som en livshotande blödning, att uppskatta hur många minuter det skulle ta för offret att dö från blödningen. Deltagarna fyllde också i ett demografiskt frågeformulär i slutet av experimentet. Hela experimentet tog mellan 40 och 60 minuter att genomföra. Deltagarna var studenter vid ett stort universitet i sydöstra USA. Deltagare med tidigare medicinsk utbildning eller stop the bleed-utbildning uteslöts. Således var alla deltagare medicinska noviser utan tidigare erfarenhet. Variablerna som varierades i filmerna var patientens kön (man eller kvinna), blodvolym (ml blod på golvet) och flödeshastigheten på blödningen (i ml per minut). Vidare skapades två videouppsättningar, en med en vy uppifrån (kamera placerad ovanför patienten) eller framifrån (kamera placerad mot patienten framifrån). I varje video var patienten klädd i blå, hydrofoba scrubs och satt mot en vit vägg. Det simulerade såret var inte synligt. Skådespelarna var placerade så att blodet flödade nedåt låret och bildade en pöl mellan benen. Samma manliga och kvinnliga skådespelare användes för alla videor. De använda flödeshastigheterna var 80, 200 och 400 ml / minut. De använda blodvolymerna var 0, 50, 100, 150, 200, 300, 400, 500, 700, 900, 1100 och 1900 ml. Kombinationen av tre flöden, 13 blodvolymer och två kön innebar att det var 78 videoklipp totalt. För detta dataset har data kollapsats över flödeshastigheten och volymen 0 har uteslutits, vilket innebär att det finns 24 kombinationer (2 kön x 12 volymer). Data inkluderar responstiden för den initiala klassificeringen, klassificeringssvaret, volymuppskattningen och volymfelet (beräknat som skillnaden mellan den verkliga mängden och den uppskattade mängden blodförlust).

Tidsperiod(er) som undersökts:

Variabler:

100

Antal individer/​objekt:

125

Dataformat/​datastruktur:

Datainsamling Laboratorieexperiment

Insamlingsmetod:

Laboratorieexperiment

Tidsperiod(er) för datainsamling:

2019-08-01 - 2019-12-31

Datakälla:

  • Forskningsdata: Opublicerade
  • Forskningsdata

Administrativ information

Ansvarig institution/​enhet:

Institutionen för Datavetenskap

Medverkande:

  • Marc Friberg - Linköpings Universitet - Katastrofmedicinskt Centrum
  • Rachel Phillips - Old Dominion University - Department of Psychology
  • Mattias Lantz Cronqvist - Linköpings Universitet - Institutionen för Datavetenskap
  • Carl-Oscar Jonson - Linköpings Universitet - Katastrofmedicinskt Centrum, och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper

Finansiering

Finansiär:

  • Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

Ämnesområde och nyckelord

Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025:

Nyckelord:

Metadata

Version 1
doris
Linköpings universitet
Publicerad:|Uppdaterad: