PrepApp Data 2021: Ett digitalt verktyg för långsiktig inlärning av preposition
https://doi.org/10.5878/0c2x-1m83
Syftet med denna studie var att utveckla PrepApp som är ett verktyg för att lära sig engelska prepositioner. För att testa om PrepApp hade en signifikant effekt på inlärning av prepositioner genomförde vi två studier i två olika klasser vid en svensk gymnasieskola med elever som läste engelska som andra språk (ESL). Vi använde prepositionen "into", eftersom den både beskriver en riktning och metaforiska betydelser. I båda studierna följdes studenternas lärandemål.
Vi delade in eleverna slumpmässigt i en test- och en kontrollgrupp. Testgruppen använde det nya verktyget PrepApp och kontrollgruppen använde traditionellt digitalt undervisningsmaterial.
I upplägget för dessa två studier ingick ett förprov som eleverna skrev innan lektionerna. Syftet med det var att testa deras initiala kunskaper om prepositioner. Därefter hade eleverna i test- och kontrollgruppen en till två lektioner för att lära sig hur man använder prepositionen ”into”. Efter dessa lektioner skrev eleverna i båda grupper ett nytt prov för att testa direkt efter inlärningen, om de hade bättre kunskaper om prepositionen ”into” eller inte. Efter en viss tidsperiod skrev eleverna från båda grupper ytterligare ett prov för att testa om de fortfarande mindes vad de hade lärt sig under lektionerna.
Designen av det nya digitala verktyget PrepApp är baserat på korpuslingvistiska undersökningar och på insikter från kognitiv lingvistik. PrepApp introducerar systematiskt hur man använder engelska prepositioner genom att förklara mönster som återspeglar hur man använder rumsliga relationer för att uppfatta betydelse. Den är ett verktyg som är avsett för att undervisa prepositioner utan att man som lärare behöver lägga ner tid på förberedelser, undervisning i klassen eller rättning av tentamina. Dessutom ger PrepApp eleverna ökad självsäkerhet i sina engelskkunskaper.
Resultaten av våra två studier visar att PrepApp var ett effektivt verktyg för att hjälpa elever med medelgoda till avancerade kunskaper i engelska som andraspråk (ESL) att förbättra sin kunskap om hur prepositionen ”into” används och att komma ihåg hur den används över tid.
För att utvärdera vår data använde vi ”Paired t-tests” för att undersöka om eleverna i test- och kontrollgrupperna uppnådde en signifikant förbättring av sina kunskaper om prepositionen ”into”.
Deltagarna fördelades slumpmässigt i två grupper:
1. Testgruppen eller den “Kognitiva” gruppen: Denna grupp fick se de nya prepositionslektionerna som utvecklats för studien.
2. Kontrollgruppen eller den “Traditionella” gruppen: Denna grupp fick se traditionella prepositionslektioner som modifierats från redan existerande material.
Vi genomförde tre prov.
1. Ett prov innan lektionerna
2. Ett prov direkt efter lektionerna
3. Ett prov en längre tid efter lektionerna
För att ta reda på hur mycket eleverna hade lärt sig under lektionerna på kort sikt jämförde vi resultaten av provet innan lektionerna med resultaten direkt efter lektionerna. För att mäta hur mycket kunskap eleverna hade kvar på lång sikt, jämförde vi dessutom resultaten av provet innan lektionerna med resultaten av det andra senare provet.
För att ha en intern kontroll i test- och kontrollgruppen skrev eleverna inte bara prov där de löste uppgifter om prepositionen ”into” utan de fick även blandade uppgifter om andra prepositioner som inte ingick i lektionerna om prepositionen ”into” i den här studien. På så sätt var det möjligt att testa, om eleverna lika bra kom ihåg till hur man använder dessa prepositioner som de gjorde det för prepositionen ”into”.
På proven fick alla elever samma uppgifter om prepositioner, men uppgifterna utformades för att matcha antingen innehållet av de kognitiva eller av de traditionella lektionerna:
1. “Into”-uppgifter: Dessa uppgifter baserades på det kognitiva PrepApp-verktyget som utvecklats för studien. Lektionerna innehöll tre olika typer av uppgifter: Building Blocks (BB), Category Mix & Match (MM) och Word Play (WP). Uppgifterna listas per deltagare enligt deras ID-nummer, och andelen korrekta svar ges i en sammanfattande tabell.
2. “Blandade prepositionsuppgifter”: Dessa uppgifter utvecklades från det traditionella materialet. Varje deltagares individuella uppgifter listas på en egen flik, och sammanställningssidan visar andelen korrekta svar per deltagar-ID för alla blandade prepositionsuppgifter.
Vänligen läs README-filen för mer information om uppgifterna och resultaten av denna studie.
Datafiler
Datafiler
Citering och åtkomst
Citering och åtkomst
Tillgänglighetsnivå:
Skapare/primärforskare:
Forskningshuvudman:
Data innehåller personuppgifter:
Nej
Citering:
Språk:
Metod och utfall
Metod och utfall
Analysenhet:
Population:
Svenska gymnasieelever
Tidsdimension:
Beskrivning av urval:
I den här studien delades studenterna slumpmässigt in i två grupper, varav den ena använde innehållet i traditionellt undervisningsmaterial för prepositioner och den andra innehållet i det nyutvecklade PrepApp-verktyget.
Tidsperiod(er) som undersökts:
Variabler:
7
Dataformat/datastruktur:
Datainsamling - Självadministrerat frågeformulär
Datainsamling - Självadministrerat frågeformulär
Insamlingsmetod:
Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling:
2020-02-17 - 2020-06-05
Datakälla:
- Forskningsdata
Geografisk täckning
Geografisk täckning
Geografisk plats:
Geografisk beskrivning:
Uppgifterna samlades in från elever i Sverige som läste engelska som andraspråk.
Administrativ information
Administrativ information
Ansvarig institution/enhet:
Institutionen för språkstudier
Medverkande:
Uppdragsgivare:
- Lacey Okonski
Finansiering
Finansiering
Finansiär:
- Humlab
Finansiär:
- Institutionen för språkstudier
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesområde och nyckelord
CESSDA Topic Classification:
Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025:
Publikationer
Publikationer
Citering:
Okonski, L., & Johansson Falck, M. (2025). The effect of the embodied scenes approach to preposition learning with PrepApp. Cognitive Linguistic Studies, 12(1), 69–106. https://doi.org/10.1075/cogls.22020.okoÖppnas i en ny tabb
Metadata
Metadata
Version 1
