Strategier för att hålla mjölkkor och kalvar tillsammans – en tvärsnittsstudie

Intresset för att hålla mjölkraskalvar tillsammans med vuxna kor under en tid efter kalvningen ökar bland konsumenter och mjölkproducenter. I dagsläget är det dock i stora delar outforskat hur mjölkbönder implementerar kokalvhållning på sina gårdar. Denna enkätstudie undersökte därför hur mjölkgårdar med kokalvhållning sköter sina djur under tiden som korna och kalvarna har kontakt. I tillägg utvärderades vilka delar av skötseln som upplevdes som mest utmanande, och hur bönderna hanterade dessa utmaningar. Intervjuer genomfördes på 104 mjölkgårdar från sex europeiska länder. Gårdarna höll kor och kalvar tillsammans minst 7 dagar, och levererade eller processade mjölk för livsmedelsproduktion. Personen som intervjuades kunde antigen vara ägaren eller arbetsledaren på gården. Kokalvhållning praktiserades på gårdar med vitt skilda skötselsystem, från små gårdar som höll sina djur utomhus under hela året och mjölkade korna för hand eller i mobila spannmjölkningsmaskiner till robotgårdar. Kalvarna kunde hållas antingen med moderdjuret eller fosterkor under delar eller hela mjölkperioden. Den dagliga kontakttiden varierade mellan gårdarna, från 15 min två gånger per dag vid mjölkningen till kontakt under hela dygnet. Många bönder hade observerat stressrelaterade beteenden när kor och kalvar slutligen separerades, men trots detta var den vanligaste separationsmetoden att kalvarna flyttades från korna utan att kontakttiden först minskats. Begränsningar med befintliga byggnader nämndes oftast av bönderna som en svårighet för att börja med kokalvhållning. Strukturerade enkätbaserade intervjuer angående skötsel och utfodring av kor och kalvar genomfördes på 104 europeiska mjölkgårdar där kalvarna hölls med vuxna lakterande kor under minst 7 dagar efter kalvningen. Studien samlade främst in kvantitativ data, vilket möjliggjorde inkludering av ett större antal gårdar. Då det inte är möjligt att identifiera gårdar med kokalv-kontakt i centrala databaser, representerar de inkluderade gårdarna ett icke-sannolikhetsurval. Denna studie är dock i dagsläget den största enkätstudie som utförts gällande hur kokalvhållning används på kommersiella mjölkgårdar. Studien var utformad för att samla in basdata i detta nya forskningsområde, och resultaten är därför presenterades deskriptivt. Vi använde Netigate för att samla in intervjusvaren och analyserade sedan resultaten med hjälp av mjukvarorna R, Stata och Microsoft Excel. Sökvägar behöver anpassas för att det skall fungera (finns hänvisning till "MyRepository" på rad 6) Datafilen innehåller 114 rader och 189 kolumner.