Mönster i barns observerade delaktighet och närhet till liten grupp med lärare i den svenska förskolans fria lek
https://doi.org/10.57817/cavz-p910
Svensk förskola är en förskola för alla barn och fri lek är en viktig pedagogisk aktivitet. Frågan är om alla barn är delaktiga (dvs, befinner sig i viktiga aktiviteter och är engagerade när dom är där) i tillräcklig omfattning i förskolans fria lek? Denna studie ämnar utforska barns observerade delaktighet utifrån kvantitativa observationsdata och ett person-orienterat analyssätt. Flera systematiska ögonblicksobservationer á 3 sekunder (M = 19.50, SD = 8.40) av enskilda barn (n = 453) med en minimålder om 36 månader, genomfördes kontinuerligt under 1-2 heldagar på 56 förskoleavdelningar i sydöstra Sverige. Enbart observationer där den överordnade aktiviteten (activity setting) var fri lek (inne samt ute) användes i analysen. De summerade observationerna resulterade i frekvensdata för fyra typer av aktiviteter; låtsaslek, associativ/kooperativ lek, närhet till liten grupp inkl. lärare, samt nivå av engagemang (nivå av fokus eller ansträngning i aktiviteten) och valdes ut som viktiga utifrån svensk förskolekontext och tidigare forskning. Proportioner (dividerat på individens totala antal observationer i fri lek) av de enskilda aktiviteterna räknades ut. De fyra proportionsvariablerna användes i en serie av klusteranalyser för att hitta distinkta och tolkningsbara kluster eller mönster av delaktighet där barnen i ett kluster i hög grad liknade varandra i samtliga variabler, och samtidigt var olika från barn i övriga kluster. Klustren jämfördes sedan baserat barn karaktäristika (ålder, kön, behov av särskilt stöd, erhåller modersmålsstöd) besvarade av förskolepersonal, och förskoleavdelningskaraktäristika (antal barn, antal personal, barn/personal ratio, antal barn med modersmålsstöd, antal barn i behov av särskilt stöd, antal resurspersonal) besvarade av förskolechef/rektor, för att se om vissa karaktäristika var vanligare hos vissa kluster än hos andra.
Resultaten identifierade åtta distinkta och tolkningsbara mönster som kunde ordnas från högre till lägre delaktighet. Mest intressant var två kluster av barn som indikerade låg till mycket låg observerad delaktighet, och med hög respektive låg närhet till liten grupp med lärare. Barnen i klustret med mycket lågt delaktighetsmönster och låg närhet till liten grupp med lärare var oftare barn med annat modersmål, och fler barn kom från avdelnignar med fler resurspersonal. Noterbart är att få av dessa barn ansågs behöva särskilt stöd av förskolepersonalen. Barnen kom också från olika förskoleavdelningar. Barn i klustret med lågt delaktighetsmönster och hög närhet till liten grupp med lärare kom oftare från förskoleavdelningar där fler barn hade ett annant modersmål. Ingen signifikant skillnad mellan klustren noterades i antalet barn i behov av särskilt stöd, även om tendenser kunde urskiljas.
Data har samlats in med hjälp av systematiska observationer genom det manualbaserade instrumentet Child Observation in Preschool (COP) som anpassats till svensk förskolekontext. Observationerna innebär att flera ögonblicksbilder av individuella barn görs under minst en heldag i förskolan. Flera aspekter av individens aktuella aktivitetet kodas. Därefter har data summerats på individnivå och proportionerlig fördelning av aktiviteter (dividerat med individens totala antal observationer i fri lek) har kalkylerats. Frekvensdata och proportionsdata för barn återfinns i dataseten samt bakgrundsinformation om barn och avdelningar.