Data över spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse och nationell betydelse

Datasetet har använts för att analysera spridningsvägarna till och inom Sverige för 101 invasiva främmande arter, varav 88 av unionsbetydelse (listade i EU-förteckningen över invasiva främmande arter) och ytterligare 13 av nationell betydelse (valda av Naturvårdsverket). Det geografiska område som täcks är Sveriges landterritorium, territorialvatten och ekonomiska zon. Datasetet innehåller faktiska och sannolika spridningsvägar som har identifierats för var och en av arterna. Informationen har hämtats från existerande riskbedömningar inom Europeiska unionen för arter av unionsbetydelse och nationella riskanalyser från Belgien, Danmark, Norge och Sverige. Vi har också konsulterat olika databaser, däribland Nobanis (European Network on Invasive Alien Species), CABI (Centre for Agriculture and Biosciences International), DAISIE (Delivering Alien Invasive Species Inventories for Europe), GISD (Global Invasive Species Database), EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization), EASIN (European Alien Species Information Network) och SLU Artdatabanken. Vi har följt CBD:s (Convention on Biological Diversity) klassifikation av spridningsvägar. CBD listar totalt 47 spridningsvägar indelade i sex huvudkategorier; avsiktlig utsättning, rymning eller förvildning, transport som förorening, transport som fripassagerare, spridning genom anlagd spridningsväg, och egenspridning. Alla utom den första är oavsiktliga spridningsvägar. De spridningsvägar som vi har identifierat är inte nödvändigtvis begränsade till de som tidigare identifierats i olika riskanalyser eller databaser. Vi har identifierat alla potentiella spridningsvägar baserat på huruvida mekanismen för transport finns på plats. För varje spridningsväg har startpunkten klargjorts. För introduktion till den svenska naturmiljön har vi skiljt mellan spridningsvägar som startar utanför Sverige (i innesluten användning eller naturmiljön), i innesluten användning i Sverige, och i svensk naturmiljö. Spridningsvägar för avsiktlig införsel till innesluten användning i Sverige, till exempel import, ingår inte i analysen då vi utgått ifrån att sådana inte kommer att vara tillåtna. Under en avvecklingsperiod kommer dock vissa arter att hållas under dispens. Framgent kan således både dispensgiven och otillåten hållning förekomma. Därför har vi även beaktat spridningsvägar för arter som hålls eller sprids avsiktligt. För att kunna identifiera prioriterade spridningsvägar måste man bedöma artens förmåga att använda spridningsvägarna för att sprida sig till svensk naturmiljö och etablera sig där samt dess effekter på biologisk mångfald. Först undersökte vi om arten finns närvarande vid spridningsvägarnas startpunkter, grovt indelat i utlandet, i innesluten användning i Sverige, och i svensk naturmiljö. För spridningsvägar som börjar utanför Sverige antog vi att arten alltid finns vid spridningsvägens startpunkt. Av de 101 arterna finns 56 i innesluten användning i Sverige, vilket bland annat inkluderar djurparker, botaniska trädgårdar, privata akvarier och trädgårdar, akvakultur, forskningsinstitutioner och pälsdjursuppfödning. Fyrtio arter har bedömts som närvarande i svensk naturmiljö. Detta är en ungefärlig uppskattning baserat på observationer i naturmiljön någon gång under de senaste tio åren, oavsett om det finns någon etablerad population eller ej. Därefter tillämpade vi den bedömda invasionspotentialen och risken för ekologiska effekter från SLU Artdatabankens svenska riskanalyser. Invasionspotentialen bygger på artens beräknade livstid i Sverige (medianvärde), expansionshastigheten och bedömd andel av naturtypen som arten kan kolonisera. Bedömningen av ekologiska effekter bygger på artens ekologiska, genetiska och epidemiologiska effekter på inhemska arter och naturtyper. Invasionspotentialen, respektive bedömningen av ekologiska effekter, uttrycks med ett samlat värde från 1 till 4. För 17 av arterna finns ännu ingen svensk riskanalys och bedömningen har då gjorts utifrån tillgänglig information. För 19 arter som har bedömts som helt osannolika som kolonisatörer i Sverige har invasionspotentialen satts till 0. För 12 av dessa arter har även den ekologiska effekten satts till 0. För varje art och startpunkt beräknade vi ett viktningsvärde: närvaro vid startpunkten (0 eller 1) multiplicerat med invasionspotentialen (0-4) och med ekologiska effekten (0-4) dividerat med 16. Arter som både har stor sannolikhet att introduceras, etablera sig och ge effekter på inhemska arter och naturtyper gavs därmed vikten 1, medan mindre sannolika introduktioner och/eller ekologiska effekter gavs viktvärden mellan 0 och 1. Till sist summerade vi hur många arter som berörs av varje spridningsväg, viktat för varje arts invasionspotential och ekologiska effekter. Baserat på antaganden om ett ökat otillåtet innehav av listade arter hos privatpersoner och ökade förutsättningar för arter att etablera sig i Sverige på grund av väntade klimatförändringar undersökte vi också två hypotetiska framtida scenarier. I det ena scenariot antog vi att ytterligare 23 arter finns vid startpunkten innesluten användning i Sverige. Det handlar om arter som privatpersoner kan tänkas importera och hålla i privata samlingar, som kräftdjur, fiskar, grodor, ekorrar och trädgårdsväxter. Dessa arter är inte tillåtna som husdjur eller trädgårdsväxter, men de finns i fångenskap eller odling hos privatpersoner i Europeiska unionen idag. Det kommer sannolikt att ta flera år innan antalet djur och växter som hålls minskar, och under tiden kommer det att vara svårt att kontrollera handel och transporter. I detta hypotetiska framtida scenario ökar alltså närvaron av arter i fångenskap i Sverige. Med ett varmare klimat ökar sannolikheten för ett antal arter att etablera sig i svensk naturmiljö. I det andra scenariot undersökte vi effekten av att ytterligare 36 arter finns vid startpunkten svensk naturmiljö. Det handlar om arter ur alla artgrupper, som idag inte finns etablerade i svensk naturmiljö, men i ett 50-årigt perspektiv bedöms kunna etablera sig i Sverige. För båda scenarierna gjordes en analys med viktning efter arternas närvaro vid startpunkten, invasionspotential och ekologiska effekter (enligt ovan). För såväl nuläget som framtidsscenarierna gjordes även en analys med viktning efter arternas närvaro vid startpunkten och invasionspotential respektive ekologiska effekter. En oviktad analys helt utan hänsyn till arternas närvaro vid startpunkten, invasionspotential och ekologiska effekter genomfördes också. I rapporten "Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse och nationell betydelse" framgår vilken information som har hämtats från de olika databaserna. Där finns också länkar till databaserna.