SLU långliggande jordbruksförsök: De svenska bördighetsförsöken (R3-9001), gröd- och markdata från 1962 och framåt

SLU:s långliggande jordbruksförsök är en rikstäckande forskningsinfrastruktur som består av försök inom hydroteknik, jordbearbetning, landskapsekologi, växtnäring, ogräsbiologi och bekämpning, odlingssystem och odlingssystem i norra Sverige. De används för att studera hur växtföljder och odlingsåtgärder inom jordbruket påverkar markegenskaper och skördar på lång sikt, och hur väder och klimat påverkar effekten av dessa behandlingar. Försöksplatserna och de data som samlas in i de långliggande försöken är en värdefull resurs för forskning, undervisning och rådgivning. Experimenten är öppna för dem som vill använda redan insamlad data eller som vill göra egna provtagningar. Alla långsiktiga experiment finansieras av NJ-fakulteten och administreras av en akademisk institution, där verksamheten samordnas av en kommitté. Tjugofyra långliggande fältförsök inom växtnäring sköts för närvarande av institutionen för mark och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Dessa experiment, som började mellan 1936 och 2010, är ​​grupperade i åtta olika försökserier som fokuserar på teman som agronomiskt relevanta faktorer inklusive kalkning, fosfor, långsiktig markbördighet, markens organiskt material och markbiologi. Växt- och jordprover har samlats in, mätts för standardparametrar och arkiverats sedan starten av försöket, vilket utgör grunden för över 200 avhandlingar och uppsatser inom ett brett spektrum av discipliner. De svenska långliggande bördighetsförsöken (R3-9001) etablerades på tolv olika platser mellan 1957 och 1966, och nio av dessa försök pågår för närvarande. Dessa långliggande försök (LTE) var utformade för att undersöka hur mycket i en jordbruksmarks produktivitet kunde ökas genom användning av mineralgödsel. Fokus låg på påverkan av naturliga förhållanden på platsen (klimat, jordart etc.) jämfört med påverkan av skötselmetoder. Vilka faktorer är viktigast för den långsiktiga produktiviteten: gödsling, växtföljd eller naturliga förhållanden? Dessutom skulle markens motståndskraft mot utarmning av näringsämnen och intensiv odling testas. Datainsamlingen omfattar skörd, grödo- och markdata från de nio nu aktiva försöken från år 1962 (då den nuvarande försöksdesignen etablerades) till 2022. Skörd- och grödodata har samlats in varje år och markdata har samlats in med regelbundna intervall beroende på tidsperiod och plats. Uppgifterna har kontrollerats med avseende på uppenbara extremvärden eller felaktiga värden, men försiktighet rekommenderas eftersom denna samling sträcker sig över många år och har samlats in och sammanställts av olika personer under denna tidsperiod. Vänligen kontakta soilnutrientcycling@slu.se om du har några frågor om data eller om utformningen och hanteringen av de långliggande experimenten. Länkar till metadata registrerad i GLTEN (Global Long-Term Agricultural Experiment Network) finns tillgängliga under "Relationer".