Gå direkt till huvudinnehåll
Researchdata.se

Data för: Perennial flower strips increase pollinator and natural enemy abundance but show limited efficacy in pest control for adjacent crops

https://doi.org/10.5878/38na-y098
Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation och nedbrytningshastighet med bladluskort och "bait lamina strips" i tio par pollinatörsattraktiva fleråriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Nedbrytningshastigheten uppskattades genom att placera ut "bait lamina strips" fyllda med ett standardiserat organiskt material. Fyra grupper om fem remsor placerades ut längs varje 100-meterstransekt, med grupper var 20:e meter, vilket resulterade i 80 remsor per plats. Inom varje grupp placerades remsorna med 20 cm mellanrum. Remsorna grävdes ned i marken i 15 dagar, vilket sammanföll med slutet av undersökningarna. Efter denna exponeringsperiod registrerade vi antalet genomborrade hål och beräknade nedbrytningshastigheten genom att dividera antalet genomborrade hål med det totala antalet fyllda hål. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Perennial flower strips increase pollinator and natural enemy abundance but show limited efficacy in pest control for adjacent crops”.
Ladda ner data och dokumentation (10 filer / 225.06 KiB)

Datafiler

  • SZ_Aphidcards.csv
    13.84 KiB
  • SZ_Baitlaminastrips.csv
    27.63 KiB
  • SZ_Pitfall.csv
    10.66 KiB
  • SZ_Pollinators.csv
    1.64 KiB
  • SZ_Tillercounts.csv
    9.92 KiB
  • SZ_Vegetation.csv
    8.83 KiB
  • SZ_YST.csv
    21.38 KiB

Dokumentationsfiler

  • readme.txt
    12.78 KiB
  • Samzones_perennial_flower_strips.R
    116.04 KiB
  • SessionInfo.txt
    2.33 KiB

Citering och åtkomst

Tillgänglighetsnivå:

Skapare/​primärforskare:

Forskningshuvudman:

Diarienummer hos huvudman:

  • SLU.ekol.2025.4.2.IÄ-7

Data innehåller personuppgifter:

Ja

Typ av personuppgifter:

Pseudonymiserade data inklusive koder som motsvarar fälttomter som tillhör markägare.

Kodnyckel existerar:

Ja

Citering:

Licens:

Språk:

Metod och utfall

Analysenhet:

Population:

- Karakterisering av fältkanter: perenna blomsterremsor och kontroller med spontan vegetation karakteriserades genom att uppskatta andelen växttäcke och den totala blomarean i 8 kvadrater längs en transekt. - Pollinatörer: blombesökare (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) i fältkanterna räknades och identifierades genom visuella observationer längs en transekt. - Naturliga fiender och växtätare insamlade med gula klisterfällor. - Naturliga fiender insamlade med fallfällor. - Naturliga fiender och växtätare observerade i på grödan intill fältkanterna. - Bladluskort för att mäta bladluspredation utplacerade på marknivå (riktade mot marklevande djur) och 70 cm höjd (riktade mot vegetationslevande djur). - Nedbrytningshastighet uppskattad med metoden "bait lamina strips".

Studiedesign:

  • Observationsstudie
  • Ekologisk studie
  • Experimentell studie
  • Fältstudie

Beskrivning av studiedesign:

Vi tog prover på pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar, samt uppskattade predation och nedbrytningshastighet med bladluskort och "bait lamina strips" i tio par av pollinatörsattraktiva fleråriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras angränsande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Alla undersökningar genomfördes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod, förutom bladluskorten som endast placerades ut samtidigt som den förstaskottavräkningen och "bait lamina strips" som grävdes ned i slutet av undersökningarna.

Urvalsmetod:

Beskrivning av urval:

Fältkanter (blomsterremsa vs kontroll med spontan vegetation) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanter gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Marklevande naturliga fiender samlades in med hjälp av fallfällor gjorda av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs 100 m transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från marginalerna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomingsperiod. Vi räknade och identifierade alla leddjur som fanns på fyra grupper om fem spannmålsskott längs varje intilliggande grödotransekt, med 20 m mellanrum, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomdsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i fält för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Nedbrytningshastigheten uppskattades genom att placera ut "bait lamina strips" fyllda med ett standardiserat organiskt material. Fyra grupper om fem remsor placerades ut längs varje 100-meterstransekt, med grupper var 20:e meter, vilket resulterade i 80 remsor per plats. Inom varje grupp placerades remsorna med 20 cm mellanrum. Remsorna grävdes ned i marken i 15 dagar, vilket sammanföll med slutet av undersökningarna. Efter denna exponeringsperiod registrerade vi antalet genomborrade hål och beräknade nedbrytningshastigheten genom att dividera antalet genomborrade hål med det totala antalet fyllda hål.

Tidsperiod(er) som undersökts:

Variabler:

91

Antal individer/​objekt:

1972

Dataformat/​datastruktur:

Arter och taxon:

Datainsamlingar 7 insamlingar

Datainsamling Fältobservation

Insamlingsmetod:

Fältobservation

Beskrivning av insamlingsmetod:

Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper av fem spannmålsskott längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på var 20: e m, vilket resulterade i 80 grödor per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod.

Tidsperiod(er) för datainsamling:

2021-06-01 - 2021-07-31

Datainsamlare:

Datakälla:

  • Övrigt

Tidsupplösning:

1 månad

Rumslig upplösning:

kilometer skala

Instrument

Namn:

Entomologisk lupp

Datainsamling Fältobservation

Insamlingsmetod:

Fältobservation

Beskrivning av insamlingsmetod:

Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje fältkantstyp. Pollinatörerna undersöktes två gånger under den huvudsakliga blomningsperioden för blomsterremsan; på samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes.

Tidsperiod(er) för datainsamling:

2021-06-01 - 2021-07-31

Datainsamlare:

Datakälla:

  • Övrigt

Tidsupplösning:

1 månad

Rumslig upplösning:

kilometer skala

Prov

Namn/​benämning:

Pollinatörer

Beskrivning av prov:

Fångade individer från observationer av pollinatörer. Uppnålade, identifierade och lagrade.

Instrument

Namn:

Nät för pollinatörer

Beskrivning av instrument:

Pollinatörsnät som används för att samla in okända pollinatörer som observerats under de visuella observationerna

Datainsamling Fältobservation

Insamlingsmetod:

Fältobservation

Beskrivning av insamlingsmetod:

Marklevande naturliga fiender samlades in med hjälp av fallfällor gjorda av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under den huvudsakliga blomningsperioden för blomsterremsan.

Tidsperiod(er) för datainsamling:

2021-06-01 - 2021-07-31

Datainsamlare:

Datakälla:

  • Övrigt

Tidsupplösning:

1 månad

Rumslig upplösning:

kilometer skala

Prov

Namn/​benämning:

Leddjur

Beskrivning av prov:

Leddjur som fallit i fallgropsfällorna och konserverats i 70 % etanol

Instrument

Namn:

Bägare av polypropylen

Beskrivning av instrument:

bägare av polypropylen (12 cm i diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten

Datainsamling Fältobservation

Insamlingsmetod:

Fältobservation

Beskrivning av insamlingsmetod:

Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från marginalerna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under den huvudsakliga blomningsperioden för blomsterremsan.

Tidsperiod(er) för datainsamling:

2021-06-01 - 2021-07-31

Datainsamlare:

Datakälla:

  • Övrigt

Tidsupplösning:

1 månad

Rumslig upplösning:

kilometer skala

Prov

Namn/​benämning:

Leddjur

Beskrivning av prov:

Leddjur fastlimmade i de gula klisterfällorna. Förvaras i frysen.

Instrument

Namn:

Gula klibbiga fällor

Beskrivning av instrument:

20 cm x 12.6 cm

Datainsamling Fältobservation

Insamlingsmetod:

Fältobservation

Beskrivning av insamlingsmetod:

Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod.

Tidsperiod(er) för datainsamling:

2021-06-01 - 2021-07-31

Datainsamlare:

Datakälla:

  • Övrigt

Tidsupplösning:

1 månad

Rumslig upplösning:

kilometer skala

Instrument

Namn:

Skjutmått

Beskrivning av instrument:

För att uppskatta blomarean. Vi mätte diametern (aktinomorfa eller sammansatta blommor) eller längden och bredden (zygomorfa blommor) på fem blomställningar av målväxtarten i varje parcell. Undersökningarna utfördes två gånger samma dag som pollinatörsobservationerna.

Namn:

Kvadrat

Beskrivning av instrument:

0,6 m x 0,6 m stor kvadrant belägen i mitten av marginaltransekten. 8 replikat längs 100 m transekten

Datainsamling Fältobservation

Insamlingsmetod:

Fältobservation

Beskrivning av insamlingsmetod:

Bladluskort sattes upp i fält för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på var 20: e meter, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades bladluskorten in och de återstående bladlössen räknades.

Tidsperiod(er) för datainsamling:

2021-06-01 - 2021-06-30

Datainsamlare:

Datakälla:

  • Övrigt

Tidsupplösning:

0 månad

Rumslig upplösning:

kilometer skala

Instrument

Namn:

Bladluskort

Beskrivning av instrument:

Levande bladlöss av körsbärskörsbär limmades levande med äggvita på 2 × 8 cm stora sandpapperskort (BOSCH 2608606820, korn 120) med hjälp av en pensel. Åtta bladlöss fästes på varje kort med 1,5 cm avstånd från sidokanterna och 0,5 cm mellan varje bladlus samt från fram- och bakkanten.

Datainsamling Fältobservation

Insamlingsmetod:

Fältobservation

Beskrivning av insamlingsmetod:

Nedbrytningshastigheten uppskattades genom att placera ut "bait lamina strips" fyllda med standardiserat organiskt material. Fyra grupper om fem remsor placerades ut längs varje 100-meterstransekt, med grupper var 20:e meter, vilket resulterade i 80 remsor per plats. Inom varje grupp placerades remsorna med 20 cm mellanrum. Remsorna grävdes ned i marken i 15 dagar, vilket sammanföll med slutet av undersökningarna. Efter denna exponeringsperiod registrerade vi antalet genomborrade hål och beräknade nedbrytningshastigheten genom att dividera antalet genomborrade hål med det totala antalet fyllda hål.

Tidsperiod(er) för datainsamling:

2021-07-01 - 2021-07-31

Datainsamlare:

Datakälla:

  • Övrigt

Tidsupplösning:

0 månad

Rumslig upplösning:

kilometer skala

Instrument

Namn:

Beteslamellerna

Beskrivning av instrument:

Beteslamellerna bestod av 160 mm × 6 mm × 1,5 mm plastremsor med 16 hål med en diameter på 2 mm med 5 mm mellanrum (terra protecta GmbH, Tyskland). Dessa hål fylldes med en standardiserad betesblandning av cellulosa, vetekli och aktivt kol (ISO 18311-2016).

Geografisk täckning

Geografisk plats:

Geografisk beskrivning:

Studien genomfördes i tio par av pollinatörsattraktiva perenna blomsterremsor och kontrollfältsmarginaler, och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021.

Administrativ information

Ansvarig institution/​enhet:

Institutionen för ekologi

Finansiering

Finansiär:

Referensnummer:

O-19-23-298

Projektnamn på ansökan:

SamZoner 2.0 - Optimering av multifunktionella skyddszoner för ökad biologisk bekämpning och pollinering

Ämnesområde och nyckelord

Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025:

Nyckelord:

Publikationer

Citering:

Rodríguez-Gasol, N., Viketoft, M., Chapurlat, E., Stenberg, J.A., Jonsson, M., Lundin, O. (2026). Perennial flower strips increase pollinator and natural enemy abundance but have limited effects on pest control in adjacent crops. Agriculture, Ecosystems & Environment, 296: 110025. https://doi.org/10.1016/j.agee.2025.110025Öppnas i en ny tabb

Kontakt

Neus Rodriguez-Gasolneus.rodriguez.gasol@slu.seÖppnas i en ny tabb
SLU Arkivarkiv@slu.seÖppnas i en ny tabb

Metadata

Version 1
doris
slu
Publicerad:|Uppdaterad: