Sveriges folkmängd och sociala struktur 1530–1600
Datafiler
Datafiler
Citering och åtkomst
Citering och åtkomst
Tillgänglighetsnivå:
Skapare/primärforskare:
Forskningshuvudman:
Diarienummer hos huvudman:
- SLU.sol.2021.4.4.IÄ-1
Data innehåller personuppgifter:
Nej
Citering:
Språk:
Metod och utfall
Metod och utfall
Analysenhet:
Tidsperiod(er) som undersökts:
Datainsamling
Datainsamling
Tidsperiod(er) för datainsamling:
2021 - 2025
Datainsamlare:
- Sveriges lantbruksuniversitet
Öppnar nytt fönster hos ror.org.
RORÖppnas i en ny tabb
Datakälla:
- Register/handlingar/förteckningar: Administrativa
- Register/handlingar/förteckningar: Historiska
- Register/handlingar/förteckningar: Juridiska
- Register/handlingar/förteckningar: Ekonomiska/finansiella
- Register/handlingar/förteckningar: Personliga
- Register/handlingar/förteckningar
Geografisk täckning
Geografisk täckning
Geografisk plats:
Geografisk beskrivning:
Datasetet omfattar den västra delen av dåvarande svenska riket (det vill säga exklusive Finland). Följande landskap ingår: Öland, Småland, Västergötland, Dalsland, Värmland, Östergötland, Södermanland, Närke, Västmanland, Uppland, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Lappmarkerna.
Administrativ information
Administrativ information
Ansvarig institution/enhet:
Institutionen för stad och land
Finansiering
Finansiering
Finansiär:
- Vetenskapsrådet
Öppnar nytt fönster hos ror.org.
RORÖppnas i en ny tabb
Referensnummer:
2020-06423_VR
Projektnamn på ansökan:
´Fattigt arbetsfolk´ i Sverige, 1300–1600
Information om finansiering:
I mitt forskningsprojekt, "Fattigt arbetsfolk i Sverige, 1300–1600", undersöker jag hur olika former av tvång var en central del av de arbetsinstitutioner – regler, lagar och normer rörande olika typer av arbete – som förekom på landsbygden i Sverige under medeltiden och under tidigmodern tid. Tvång, både rent ekonomiskt men också baserat på till exempel social status, användes nämligen för att definiera och begränsa arbetet på olika sätt, till exempel genom löneregleringar, förbud mot vissa former av arbete, eller genom påbud om obligatoriska arbetsformer. En viktig del av projektet är att jag undersöker hur olika sådana former av arbetstvång eller tvångsarbete uppkom genom politiska processer och hur de förstods ideologiskt. Minst lika viktigt är emellertid att jag studerar vilken betydelse de olika arbetsformerna hade i praktiken genom att undersöka hur och varför olika former av arbete kom att bli mer framträdande bland landsbygdens fattiga i vissa områden eller under vissa tider.I projektet använder jag mig av uppgifter från en mängd olika medeltida och tidigmoderna källmaterial. Några av de viktigaste är lagstiftningen, där det officiella regelverket rörande olika former av arbete synliggjordes, rättegångsprotokoll, som visar hur normer och regleringar av arbete förstods och utövades i praktiken i lokalsamhällena, samt skattelängder, som kan användas inte bara för att se hur arbetarnas sociala sammansättning varierade mellan olika områden, utan även vilka tillgångar olika typer av arbetare hade och i vilken utsträckning de kunde kombinera till exempel lönearbete med eget jordbruk. Eftersom forskningsprojektet bygger på många olika typer av källor kombinerar jag också flera olika metoder i min analys: medan vissa frågor, till exempel rörande arbetarnas sociala sammansättning och ekonomiska villkor, främst kan undersökas kvantitativt, undersökts andra, till exempel hur relationen mellan arbete och tvång förstods, genom språklig analys av ideologiska argument.Under forskningsprojektet är jag anställd vid Avdelningen för agrarhistoria vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala, den ledande forskningsgruppen för svensk agrarhistoria. Större delen av projekttiden tillbringar jag emellertid vid forskningscentret Campop (The Cambridge group for the history of population and social structure) vid universitetet i Cambridge i Storbritannien, en av världens ledande grupper i forskningen kring det förmoderna Europas sociala och ekonomiska historia. Vistelsen vid Campop är betydelsefull för projektet eftersom jag använder mig av metoder för att klassificera arbetare i förmoderna samhällen som de har utvecklat, vilket innebär att resultaten från min forskning rörande Sverige kan jämföras med England och andra välstuderade europeiska områden.Jag tycker att mitt forskningsprojekt är viktigt därför att det utmanar bilden av det förmoderna Sverige som ett relativt homogent ’bondesamhälle’. Istället för att tro att alla förr i tiden var bönder, visar min forskning att många människor i det förmoderna Sverige i själva verket var mer eller mindre jordlösa och därför försörjde sig genom arbete för andra. Jag tycker också att det är viktigt att visa på hur detta arbete var omgärdat av en mängd normer och regleringar – institutioner – som på olika sätt tvingade människor att arbeta under vissa särskilda former och villkor. Baserat på mina forskningsresultat hoppas jag därför att vi kan börja tänka i nya banor kring det sociala livet i det förmoderna Sverige och uppmärksamma människor vars arbete och erfarenheter ofta tenderat att glömmas bort i historieskrivning och -forskning. Vetenskapligt hoppas jag att projektets resultat kommer att möjliggöra nya forskningsfrågor både inom politisk, ekonomisk och social historia, inte bara när det kommer till att förstå villkoren för ’fattigt arbetsfolk’ – vilket de som inte var bönder faktiskt kallades redan under tidigt 1300-tal – i det medeltida och tidigmoderna Sverige.
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesområde och nyckelord
CESSDA Topic Classification:
Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025:
Publikationer
Publikationer
Citering:
ISBN:
9789180465403
Metadata
Metadata
