Data för: Skogsbrand, avverkning av brandskadad skog och klimatuppvärmning: deras samverkande effekter på återbeskogning av boreala barrträd

Humusjord och mineraljord (10 cm djup). Sallad och torkad för mätning av näringsämnen (totala halter av kol och kväve).

• Formas

  Öppnar nytt fönster hos ror.org.

  RORÖppnas i en ny tabb

2014-01858_Formas

Återhämtning och resiliens hos vegetation, markorganismer och ekosystemprocesser efter brand

Skogsbränder är en av de viktigaste naturliga störningarna i boreala skogar på hela norra halvklotet. De var betydligt vanligare förr och deras närvoro eller frånvaro är en viktig faktor som påverkar skogsekosystemens struktur och funktion, dvs. vilka växter och vilka svampar och markdjur som vi hittar i olika skogar. En del organismer gynnas av skogsbränder, t.ex. vissa insekter och svampar, medan andra missgynnas, som exempelvis många markdjur nedbrytare. I framtiden förväntas en ökad brandfrekvens och kraftigare bränder, bl.a. på grund av att klimatförändringarna orsakar större risk för extrema torra och varma somrar, men också förändrad markanvändning kan spela en roll för hur lätt bränder kommer att drabba skogen. Detta kommer att påverka både natur- och produktionsskogarna och kan komma att ställa nya krav på hur skogen sköts i framtiden. Alla dessa möjliga framtidsförändringar kommer att påverka skogsekosystemens biodiversitet, sammansättning och funktion, och vi vet mycket lite om vad vi ska förvänta oss av dessa nya kombinationer av faktorer. Medan det finns många studier som har undersökt direkt påverkan av bränder, klimatförändringar, markanvändning och olika skogsskötselmetoder på skogens struktur och ekosystemprocesser, så har detta nästan alltid gjorts var och en för sig. Det finns väldigt få studier som undersökt hur dessa faktorer samspelar och påverkar t.ex. skogens återhämtning efter brand. Vad händer t.ex. med skogsproduktionen efter bränder med olika intensitet, och påverkas detta av hur vi behandlar den brända skogen? Spelar det någon roll om vi avverkar brandskadade träd eller inte? Ny forskning visar att skogens återhämtning och produktion efter en brand kan bero på vilka mykorrhiza-svampar som gynnats av branden, eller av att lämna träden kvar. Om brända men ännu levande träd avverkas kan detta innebära att ljungväxters mycorrhizasvampar gynnas, och dessa har visats minska omsättningen av näringsämnen och organiskt material, vilket kan tänkas minska produktionen under etableringen av nya skogsbestånd. För att studera frågor som denna, och andra samspel som påverkar skogens utveckling och återhämtning efter bränder (ofta kallar vi detta ekosystemets resiliens), har vi samlat ett forskarteam med mångårig expertis inom brandforskning, vegetations- och mark-ekologi vid SLU. Vi vill genomföra ett antal experiment på brandfältet i Västmanland för att förstå hur växter och markorganismer samt ekosystemprocesser ? av vilka en del, såsom skogsproduktion, bärproduktion och produktion av biologisk mångfald, kan anses vara viktiga ekosystemtjänster ? påverkas av samspelet mellan brand och varmare klimat (eller kvävenedfall) och skogsskötsel (uttag av brandskadade träd eller ej). Vi ska speciellt studera hur samspelet mellan träd och markvegetation påverkas av trädens och ljungväxternas olika mycorrhiza-svampar. Undersökningarna kommer också på ett avgörande sätt lägga grunden till unika långtidsstudier av hur skogsekosystemen och dess olika del-komponenter som träd, markvegetation, svampar och olika markdjur återhämtar sig efter en kraftig brand. Vi kommer att utföra experimenten i brända och ej brända bestånd inom brandområdet. Forskningen kommer att ge värdefull information om hur brand påverkar skogekosystemens struktur, funktion och resiliens i Sverige, och vi ser verkligen fram emot den unika möjligheten att få studera dessa viktiga och i vanliga fall svårstuderade frågor på det stora brandfältet i Västmanland.