Data om vegetationen, markkol och kväve och svampsamhällen på 1-13-åriga hyggen i Mellansverige
Datafiler
Datafiler
Citering och åtkomst
Citering och åtkomst
Skapare/primärforskare:
Forskningshuvudman:
Diarienummer hos huvudman:
- SLU.mark.2025.4.2.IÄ-7
Data innehåller personuppgifter:
Nej
Citering:
Tillgänglighetsnivå:
Språk:
Metod och utfall
Metod och utfall
Tidsperiod(er) som undersökts:
Dataformat/datastruktur:
Arter och taxon:
Datainsamling - Mätningar och tester
Datainsamling - Mätningar och tester
Insamlingsmetod:
Mätningar och tester
Beskrivning av insamlingsmetod:
Se engelska beskrivningen.
Tidsperiod(er) för datainsamling:
2022-05 - 2023-11
Datainsamlare:
- Sveriges lantbruksuniversitet
Öppnar nytt fönster hos ror.org.
RORÖppnas i en ny tabb
Datakälla:
- Biologiska prover
Rumslig upplösning:
100 meter skala
Instrument
Instrument
Namn:
Vaisala GMP343
Beskrivning av instrument:
en bärbar infraröd CO2-gasanalysator
Namn:
TruMac CN; LECO
Beskrivning av instrument:
Elementaranalys av kol och kväve
Namn:
PacBio Sequel II
Beskrivning av instrument:
sekvensering
Namn:
CFX Connect Real-Time System (Bio-Rad)
Beskrivning av instrument:
qPCR
Geografisk täckning
Geografisk täckning
Geografisk plats:
Geografisk beskrivning:
Uppland och Västmanland, Sverige (59-60° N)
Administrativ information
Administrativ information
Ansvarig institution/enhet:
Institutionen för ekologi
Finansiering
Finansiering
Finansiär:
Referensnummer:
2019-03167_Vinnova
Projektnamn på ansökan:
Skogsskötsel som verktyg för att öka naturlig kolinlagring
Information om finansiering:
Syfte och mål: Om klimateffekterna ska hållas inom hanterbara gränser måste vi snabbt minska utsläppen av växthusgaser och hitta innovativa lösningar för att minska CO2-koncentrationen i atmosfären. En lösning är att öka skogens naturliga inlagring av kol genom skogsskötsel. Projektets mål är att klargöra klimatnyttan med storskalig skogsgödsling och beskriva hur andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan påverkas, samt hur man genom förfinat markurval kan förbättra gödslingens klimatnytta och begränsa dess negativa miljöpåverkan. Förväntade effekter och resultat: Vi kommer att klargöra vilken klimatnytta storskalig skogsgödsling, så som den utför i dag, maximalt kan bidra med, potentialen i intensivare göslingsbehandlingar med eller utan gallring, samt vilka negativa sidoeffekter de olika alternativen kan orsaka. Resultaten kommer klargöra vilken klimatnytta man kan förvänta sig över olika tidsperioder och kommer att ge underlag till framtida policy om och hur skogsbruk ska användas motverka klimatförändringar. Resultaten är därför relevanta för flera av de nationella och internationella miljö- och hållbarhetsmålen. Upplägg och genomförande: Vi undersöker hur skogsbruk kan minska koldioxidhalt i atmosfären genom att studera hur operativ och mer intensiv skogsgödsling påverkar skogsproduktion, timmersortiment och kolinlagring i marken. För att utvärdera klimateffekterna genomför vi LCA analyser på skogsråvaror och markinlagring av kol. Vi kommer också klargöra hur andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald påverkas av gödsling. Genom analyser av på vilka marker gödslingen ger störst positiva effekter och den nationella tillgången av sådana marker kan vi skatta gödslingens positiva och negativa effekter.
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesområde och nyckelord
Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025:
INSPIRE topic categories:
Publikationer
Publikationer
Citering:
Metadata
Metadata
