Utvärdering av effekten av menstruation och kostvanor på järnbrist hos tonåringar: en tvärsnittsstudie

Denna tvärsnittsstudie genomfördes vid två svenska gymnasieskolor under 2023. Postmenarkala kvinnliga studenter, 15 år och äldre, inkluderades (n = 394). Data samlades in på plats genom en patientrapporterad enkät, som inkluderade SAMANTA-formuläret för riklig menstruationsblödning, samt genom blodprovstagning. En köttbegränsad kost analyserades i relation till järnstatus. Deskriptiv analys och regressionsanalys användes för att undersöka förekomsten av riklig menstruationsblödning och dess samband med kostvanor och järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L. Förekomsten av riklig menstruationsblödning och järnbrist i kohorten var 53 % (208/394) respektive 40 % (157/394). I univariat analys var både riklig menstruationsblödning (OR 3,0, 95 % KI [2,0–4,6]) och köttbegränsad kost (OR 3,5, 95 % KI [2,2–5,6]) förknippade med en ökad sannolikhet för järnbrist. Vid bedömning av den kombinerade effekten av riklig menstruationsblödning och köttbegränsad kost var oddsen för järnbrist 13,5 gånger högre jämfört med allätande individer med normal menstruation (OR 13,5, 95 % KI [6,4–28,7]). Sammanfattningsvis var förekomsten av järnbrist mycket hög i denna population av tonårsflickor. Riklig menstruationsblödning och köttbegränsad kost var båda oberoende associerade med ökad sannolikhet för järnbrist. Oddsen för järnbrist var dock avsevärt högre när dessa två faktorer kombinerades, vilket understryker vikten av att bedöma och åtgärda både överdriven förlust och låg tillförsel av järn.