Population:
Svenska barn och ungdomar, som vid personålder 10-17 (inkl. 0-9 år) avled i självmord under 44-årsperioden 1980-2023 (ICD-diagnoser: E950-E959, X60-X84). Inkluderar dödsfall med okänd avsikt (ICD-diagnoser: E980-E989, Y10-Y34).
Beskrivning av studiedesign:
Detta är en ekologisk studiedesign där den svenska pediatriska populationen analyeras i form av en tidsserie (pojkar och flickor i åldern 10–17 år och 10-14 år). Syftet med analysen är att upptäcka trender och mönster över flera år. Alla fall utgörs av avlidna individer, observerade retrospektivt via registerdata. Designen är inte genuint longitudinell, eftersom människor endast avlider en gång och därför inte följs upp över tid.
Beskrivning av urval:
Detta är en aggregerad datamängd. Den använder data från två andra datakällor som inte är direkt länkade, men som kopplas samman via årtal. Den primära källan är det svenska dödsorsaksregistret, vilket speglar dödsorsaksintyg på individnivå (en rad per dödsfall). Dessa dödsorsaksdata tillhandahölls ursprungligen av Socialstyrelsen, på begäran av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP Sverige (dataleverans den 26 september 2024; Socialstyrelsen Dnr.: 122437/2023).
Den ursprungliga filen innehöll högkvalitativa, detaljerade, nationstäckande data på individnivå, begränsade till maximalt 44 år (1980–2023) och enbart inkluderande dödsfall relaterade till suicid samt dödsfall med oklart uppsåt. Dessa individdata benämns som “Original Data File”; de kräver särskilt tillstånd för användning och kommer inte att delas.
Den delade datamängden benämns som “Raw Dataset” eftersom de planerade analyserna endast bygger på årligen aggregerade data, vilket möjliggör oberoende replikering. I det första steget extraherades samtliga dödsfall för åldersgrupperna 0-9, 10–14, respektive 10–17 år (den yngsta gruppen omfattar dock <5 suicid och planeras och återfinns inte i tidsseriedatat). Därefter aggregerades data per år, men stratifierades efter kön och diagnostyp (suicid vs. oklart uppsåt). De resulterande årliga dödstalen visas i datamängden som kolumner med 44 rader för män (en per år), följt av 44 rader för kvinnor.
Den andra datakällan användes för att extrahera och beräkna manliga och kvinnliga befolkningsantal vid mitten av året för samma åldersgrupper. Befolkningsantal vid mitten av året beräknas utifrån slutet-av-året-data (t.ex. (1979 + 1980) / 2 = befolkning vid mitten av året för 1980). Befolkningsdata är offentlig information och tillhandahölls kostnadsfritt av Statistiska centralbyrån (SCB, 2025). Befolkningsdata visas i separata kolumner i datamängden, så att suicidfrekvenser (t.ex. per 100 000 invånare) kan modelleras med eller utan dessa, och vid behov modelleras med heteroskedastiska standardfel (t.ex. om det visar sig att befolkningsstorlekarna för män och kvinnor skiljer sig mycket åt).
Tidsperiod(er) som undersökts:
Viktning:
Inga vikter används. Populationsmängden för pojkar respektive flickor kan dock användas för att räkna ut antalet dödsfall per (100 000) capita.
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens:
Beskrivning av svarsfrekvens/deltagarfrekvens:
Datamängden omfattar totalt 1030 dödsfall över 44 år, så 4,27 % av de totala dödsfallen förväntas inträffa under ett givet år (vilket motsvarar ungefär 12 pojkar + 12 flickor per år). Men om många av åren avviker, och avviker mycket från denna procentsats, kan det tyda på att en betydande tidsmässig trend har observerats – alternativt att två eller fler linjära tidsmässiga trender har observerats (t.ex. en V-formad kurva med 1 Joinpoint i botten av V:et). Detta förutsätter att pojkar och flickor följer samma tidsmässiga trend, vilket kanske inte är sant. Men om endera kön har många år som avviker från sin förväntade procentsats, kan detta tyda på en interaktion mellan tid och kön (om det inte bara är brus i datan).
