Namn och minnen i Kiyovu, Kigali

Zoom H2, Go Pro kamera (endast ljudfilen används för transkribering av filerna)

Gatuskyltar betyder något. De ingår i det språkliga landskapet som omger oss. De visar på vad som har varit och de pekar mot framtiden. Gatuskyltar i Kigali och andra städer byttes i 2011-2012 ut och ändrade utseende. De nya skyltarna använder ett nytt språk, engelska, som bara talas av en elit. De gamla skyltarna använde nationalspråket kinyarwanda och franska.   Namn- och språkbyten råkar inte bara hända – de är val som visar ideologier och sociala och politiska skeenden. Majoriteten av befolkningen som talar sitt eget modersmål, kinyarwanda, påverkas av sådana val.I Rwanda talar man inte engelska utan kinyarwanda med varandra på alla nivåer i samhället. Engelska har introducerats i Rwanda som en följd av folkmordet i 1994 och återkomsten av den nya politiska maktelit som kom tillbaka till landet efter långvarig landsflykt i grannländer där engelska är officiellt språk. Engelska, som verkar symbolisera det nya moderna Rwanda, fritt från kolonialt arv, lär man sig genom skolsystemet och språket har fått ytterligare status genom att nyligen bli upphöjt till undervisningsspråk.Huvudstaden Kigali är mitt i en process där den gamla centrumbebyggelsen ersätts av höga och moderna byggnader som även dessa symboliserar det nya Rwanda.  Beslutet att byta ut gatuskyltarna – och även att ändra andra namn – är politiska beslut som påverkar invånarnas identitet och känsla av tillhörighet.Projektet kombinerar utvecklingsforskning, sociolingvistik (forskning om språk och samhälle) och namnforskning. Denna kombination av olika forskningsfält är ny.Mot denna bakgrund har projektet tre delmål:1) att undersöka vilka ideologier som ligger till grund för tidigare namnpraxis och för de val man har gjort för omdöpning av alla gatunamn i Rwanda, samt på vilka nivåer besluten har fattats; 2) att fastställa hur de nya gatuskyltarna påverkar hur människor rör sig i den urbana miljön, undersöka känsla av sammanhållning och tillhörighet bland de kvinnor och män som använder Kigalis gator, samt analysera om myndigheternas beslut ifrågasätts eller accepteras; 3) att synliggöra de medverkandes upplevelser och minnen av platser i det språkliga landskapet genom att utveckla en interaktiv karta (baserad på en OpenStreetMap) där foto och korta texter laddas upp.Den webbaserade kartan kan användas av lärare och studenter i Rwanda, samt vidareutvecklas för lokala organisationer.  Workshops om pedagogik och framtida användningsområden kommer att hållas i samarbete med University of Kigali och University of Rwanda. Genom workshops i Rwanda kommer projektet att medverka till ett ökat forsknings- och pedagogiskt utbyte mellan forskare, lärare och studenter.Den svenska och den rwandiska forskaren som medverkar i projektet, kommer att använda olika metoder och aktiviteter för att fånga projektets tre huvudmål: Arkivforskning och kvalitativ analys av dokument, intervjuer med representanter för staten, fotodokumentation med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS), ljudinspelningar av intervjuer och videoinspelningar under vandringar i Kigalis gator, fokusgrupp-diskussioner med kvinnor och män ur olika åldersgrupper och med olik bakgrund, workshops om användning och vidareutveckling av den digitala kartan som tas fram samt om interaktiva metoder.Genom att använda olika ingångar och metoder vill projektet belysa hur politiska beslut om språk spelar en väsentlig roll för individens delaktighet i samhället och för hur samhället utvecklas.  Detta är en aspekt som inte lyfts i rapporter och diskussioner om utveckling i låginkomstländer.När språk blir en faktor som antingen inkluderar eller exkluderar, beroende på utbildningsnivå eller socio-ekonomiska status, måste detta lyftas fram i utvecklingsdebatten. Därför är det viktigt att vanliga människors erfarenheter och röster om språk och offentliga texter i stadens gator kommer fram och når beslutsfattare.