BAMSE-projektet

Både ärftliga och miljörelaterade faktorer påverkar risken att barn insjuknar i lung- och allergirelaterade sjukdomar, men hur dessa faktorer påverkar debutålder och prognos är föga studerat. Likaså är det okänt vilka faktorer som avgör om dessa sjukdomar går tillbaka under barnaåren, om de förblir av lindrig art eller förvärras. En sammanhållen databas där livsstil och allergisjukdom studeras från födseln till och med tonåren saknas både nationellt och internationellt. Infrastrukturens användning: från 1994 till 1996 föddes drygt 4000 barn i vissa på förhand utvalda områden i Stockholms län. Dessa har följts med upprepade frågeformulär och undersökningar inom ramen för det s.k. BAMSE-projektet (0, 1, 2, 4, 8, 12, 16 och 24 år). Därtill genomfördes BAMSE covid-19 uppföljningsstudien som startade i augusti 2020 och där syftet är att undersöka riskfaktorer för covid-19 och långsiktiga hälsokonsekvenser bland unga vuxna. I ett nytt projekt planerar vi även att studera hur allergisjukdom påverkar introduktionen i yrkeslivet. Vi kommer att inhämta information om yrkesrelaterade faktorer från LISA-registret och MiDAS-registret för studiedeltagare som inte avböjt att information om dem samlas in från nationella och regionala register. En större databas på mer än 6000 variabler innehållande all insamlad information har succesivt byggts upp. Ett omfattande nationellt och internationellt forskningssamarbete är etablerat kring miljö och genetik i relation till utveckling av lung- och allergisjukdomar inom ramen för projektet. Med data från det insamlade materialet har utvecklingen av allergisjukdomar beskrivits liksom riskfaktorer för allergisjukdomar samt konsekvenser på livskvalitén av sådana sjukdomar. Mer än 300 vetenskapliga artiklar har publicerats, 42 doktorsavhandlingar och en licentiatavhandling har lagts fram. Fortlöpande sker ett omfattande arbete med att utveckla databasen genom att lägga in och utvärdera insamlade data, arbeta med beskrivningar av enskilda och sammansatta variabler som används av de olika forskargrupperna, samt utveckla den epidemiologiskt/statistiska analystekniken. Med hjälp av epidemiologassistenter och statistiker säkerställs en hög kvalitet i de dataset som används av olika forskargrupper. Nya möjligheter till forskning: Mer än 30 seniora forskare inom KI, nationellt utanför KI samt internationellt samarbetar med projektet. Projektet ingår i europasamarbete där ett flertal kohorter ingår för att erhålla tillräcklig statistisk teststyrka. Data på mer än 30 000 barn finns i den gemensamma europeiska databasen där BAMSE således bidrar med data på 4000 barn. Ett flertal områden kan beforskas, men huvudvikt kommer att ligga på lung- och allergisjukdomar, miljö och genetik. Stora ansträngningar görs för att databasen ska bli allmänt känd och tillgänglig för forskare. BAMSE-databasens struktur finns bl.a. tillgänglig via internet på tre sajter. Betydelse: Genom sin populationsbaserade rekrytering, upprepade uppföljningar med insamlande av biologiskt material under hela barndomen och upp i tonåren, litet bortfall, mer än 6 000 variabler, europeiskt samarbete och uppbyggnad av gemensam databas på mer än 30 000 barn, så föreligger det utmärkta möjligheter till världsledande forskning med syfte att förebygga lung- och allergisjukdomar samt att minska bördan för redan drabbade. Syfte: Syftet med projektet är att studera riskfaktorer och hur miljö, livsstil och arv påverkar utveckling av astma och allergi. Under projektets gång har syftet utökats till att också inkludera andra vanliga folksjukdomar såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom, övervikt och hjärt-kärlsjukdom.