Sömn och hälsa hos män

Kohorten "Sömn och Hälsa hos Män (SHM)" undersöktes första gången 1984 med frågeformulär och en subgrupp studerades med polysomnografi vilket då utgjorde världens första populationsbaserade prevalensstudie avseende sömnapnésyndrom. Sen dess har hela kohorten undersökts med frågeformulär vid ytterligare två tillfällen (1994 och 2007) och subgrupper har undersökts med nattliga andningsregistreringar, blodprover, antropometriska variabler och peroral glukosbelastning. Data har även inhämtats från nationella register avseende dödsorsak, sjukdomsdiagnoser och arbetsolycksfall (Socialstyrelsens informationssystem om arbetsskador, ISA). Förutom att utgöra den första populationsbaserade prevalensstudien inom området har data från kohorten visat att sömnrelaterade andningsrubbningar är en riskfaktor för kardiovaskulär morbiditet och mortalitet men att risksambanden är åldersberoende med högre risk i lägre åldrar. Vidare har publicerats data på att obstruktivt sömnapnésyndrom är ett progressivt tillstånd och att symtom på sömnapnésyndrom medför en fördubblad risk för arbetsolycksfall. Denna kohort utgjorde även den första studie där man i en oselekterad grupp män kunde visa på ett samband mellan andningsrubbning under sömn och nedsatt insulinkänslighet. Dessa resultat fick stor spridning och utgör idag ett stort forskningsområde internationellt. Nyligen har publicerats data på hur viktuppgång påverkade risken för utvecklande av sömnstörningar och dagsömnighet. Syfte: Huvudsyftet med den populationsbaserade kohortstudien är att analysera riskfaktorer och långsiktig utveckling av sömnstörningar, med huvudfokus på sömnrelaterad andningsstörning. Ett annat syfte är att studera konsekvenser av sömnstörningar över tid, såsom olyckor och risk för kardiovaskulär morbiditet och mortalitet, samt effekter på glukosmetabolismen.