Generations and Gender Programme (GGP) - Sweden Wave 1

The Generations and Gender Programme (GGP) är en samhällsvetenskaplig forskningsinfrastruktur som tillhandahåller data på mikro- och makronivå som framtagits för att förbättra kunskapsbasen för det samhällsvetenskapliga fältet. Infrastrukturen drivs av flertalet institutioner med tradition inom forskning som berör befolkningsfrågor, familjeförändringar och undersökningsmetodik. Studien har utförts i två omgångar (wave 1 och wave 2). Hittills har 19 länder genomfört åtminstone en "wave" med i genomsnitt 9.000 respondenter per land. Vad som är unikt med The Generations and Gender Programme är att studien täcker stora delar av i Central- och Östeuropa. Alla respondenterna är i åldern 18-79 år och intervjuas vart 3 år för att förändringar i familjelivet ska kunna registreras. Programmets främsta mål är att tillhandahålla uppgifter som kan bidra till ökad förståelse för demografisk och social utveckling och de bakomliggande faktorer som påverkar utvecklingen, med särskild hänsyn till förhållandet mellan barn och föräldrar (generationer) och mellan partners (genus). Ett brett spektrum av ämnen såsom fertilitet, partnerskap, övergången till vuxenlivet, vård och omsorg och ekonomisk aktivitet omfattas av studien. Syfte: Generations and Gender Programme syftar till att förbättra förståelsen av demografiska och sociala förändringar och de faktorer som påverkar dem. GGP är i synnerhet viktig för studier av relationer mellan barn och föräldrar (generationer) och mellan par (kön). Den svenska Generations and Gender Survey (GGS) kommer att utgöra en viktig komponent i en internationell datainfrastruktur, the Generations and Gender Programme (GGP), organiserad av the Population Activities Unit of the United Nations Economic Commission of Europe (UNECE). Programmet består av en panelstudie i tre surveyomgångar (GGS) samt en därtill hörande databas med kontextuella uppgifter. Parallell titel är Svenska familjer i tiden. En central del av GGS rör beslutsprocesser i olika stadier av livscykeln och hur genusförhållanden såväl inom familjen som i samhället i stort interagerar med sådana processer. Genom att undersökningen tänks omfatta en uppföljning av vad som händer med respondenterna inom en sex- till tioårsperiod kan man senare även undersöka hur olika livsförhållanden och subjektiva inställningar påverkar familjerelaterade beslut samt omvänt hur sådana beslut påverkar personers olika subjektiva inställningar. Datamaterialet består av enkätundersökningen (med hjälp av telefonintervjuer kombinerade med en brevenkät). Ytterligare information om olika demografiska och socioekonomiska livsförlopp hämtas från svenska befolkningsregister. Förutom enkäten med cirka 14000 deltagare i åldrarna 18-79 år innehåller programmet en kontextdatabas med olika ekonomiska, sociala och familjepolitiska indikatorer.