STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence

• Vetenskapsrådet

  Öppnar nytt fönster hos ror.org.

  ROR

2017-00624_VR

Nationell infrastruktur för forskning om sociala relationer, arbete och hälsa över livsloppet (REWHARD)

Sverige har en stark ställning i forskningen om hur människors arbets- och levnadsförhållanden påverkar varandra liksom individers hälsa och välbefinnande. Konsortiet REWHARD (RElations, Work and Health across the life-course—A Research Data infrastructure) innebär en kraftsamling för att ytterligare stärka denna framskjutna position. För att förstå hur människors hälsa och levnadsvillkor formas krävs ett långt tidsperspektiv, med data som spänner över individers livslopp och har kopplingar över generationer. Detta kräver en exceptionellt stabil vetenskaplig, administrativ och ekonomisk bas. REWHARD syftar därför till att bygga en nationell infrastruktur som säkerställer den långsiktiga överlevnaden, utvecklingen och användningen av åtta komplementära, högkvalitativa longitudinella databaser med totalt mer än 12 miljoner personer: SLOSH, LNU, SWEOLD, IMAS, STODS, NOSCO, SPHC och UCLS-ES. Dessa databaser möjliggör forskning om bl.a. den åldrande befolkningen, ökande ekonomiska klyftor, invandring och integration, arbetsstress och ”livspusslet” samt social exkludering. Av vetenskapliga och policymässiga skäl är det viktigt att förstå vilka samband som är kausala. Exempelvis antas arbetsförhållanden ofta, i sig själva eller i kombination med förhållanden utanför arbetslivet, påverka människors hälsa och välbefinnande, och många sådana samband har beskrivits i den vetenskapliga litteraturen. Det är dock svårt att belägga att det handlar om orsakssamband, eftersom det ofta finns alternativa förklaringar till sambanden. Sålunda kan människor med svag hälsa bli kvar i en viss typ av jobb eller beskriva sina jobb som besvärliga om de har svårt att klara av dem. Detta skulle kunna leda till statistiska samband utan att ohälsan orsakas av förhållanden i arbetet.Experimentella studier ger den säkraste kunskapen om orsakssamband, men när det gäller exponeringar i arbets- och privatliv är det av både praktiska och etiska skäl sällan möjligt att genomföra experiment. Sambanden kan vara komplexa och variera mellan olika grupper, de kan vara resultat av händelser långt tidigare i individers liv, och de kan förändras över tid på grund av förändringar i samhället och arbetslivet. Därför finns ett stort behov av forskning som på andra sätt kan ge en förståelse av orsakssamband och deras underliggande sociala, psykologiska och medicinska mekanismer. REWHARDs internationellt unika data möjliggör sådan forskning eftersom de innehåller:1) Detaljerad information om individers arbetsförhållanden, privatliv, hälsobeteenden, välbefinnande och hälsa så att faktorer från olika livssfärer kan beaktas samtidigt i analyserna.2) Information från flera tidpunkter för varje individ för att se om förändringar i utfall tidsmässigt följer på olika exponeringar i arbete och privatliv.3) Information från en lång tidsperiod så att förändringar både i samhället och över människors livslopp kan studeras.4) Tillräckligt antal personer för att kunna dra rimligt säkra slutsatser om samband i mindre delgrupper.5) Information om faktorer i samhället och individernas närmiljö som kan påverka sambanden.Aktiviteterna i REWHARD – i huvudsak insamling, dokumentation och vård av data – leds av en styrelse och koordineras av en grupp forskningsledare med stöd av ett kansli. För att maximera användbarheten kommer REWHARD att koordinera metadata-dokumentering och -harmonisering, utveckla en samlad portal för användare, erbjuda användarstöd, samt bygga en plattform för intellektuellt utbyte mellan forskare från olika discipliner både inom Sverige och internationellt. REWHARD kommer också att stödja metodologisk utveckling, t.ex. i relation till bortfallsproblematik. Eftersom REWHARD hanterar känsliga person- och företagsdatadata kommer juridisk expertis att anlitas och byggas upp för att säkerställa bredaste möjliga användning inom ramen för tillämplig lagstiftning och forskningsetiska regelverk utan att kompromettera deltagarnas personliga integritet.

• Vetenskapsrådet

  Öppnar nytt fönster hos ror.org.

  ROR

2016-02134_VR

Kronisk smärta, psykisk ohälsa och arbetsoförmåga: betydelsen av arv, miljö och samsjuklighet för övergången mellan sjukdom och sjukfrånvaro

Rörelseorganens (muskuloskeletala) sjukdomar och psykisk ohälsa utgör en stor del av den globala sjukdomsbördan i befolkningen och dessa sjukdomsgrupper är idag de vanligaste orsakerna till marginalisering på arbetsmarknaden. Arbetsoförmåga i termer av att vara sjukskrivning eller få sjukersättning (förtidspension) kan leda till betydande konsekvenser för såväl individ, arbetsgivare som samhället i stort. Socialstyrelsen, Socialdepartementet, liksom många andra aktörer har uttryckt ett behov av fördjupade studier inom detta område. För att få en fördjupad kunskap och förståelse för vilka faktorer som påverkar utvecklingen från sjukdom och ohälsa till arbetsoförmåga krävs stora och prospektiva studier som inkluderar ett brett spektrum av faktorer. De studier som hittills gjorts har framförallt studerat olika psykosociala aspekter, medan biologiska faktorer oftast inte har beaktas. En begränsning i de studier som hittills redovisats är att resultaten kan bero på selektion, till exempel in i olika yrken eller relaterat till arv och uppväxtmiljö, samt att sjukfrånvaro i specifika diagnoser hittills studerats relativt sällan. Rörelseorganens sjukdomar och psykiska diagnoser är idag de största diagnosgrupperna och de utgör tillsammans ca 70 % av sjukskrivnings- och sjukersättningsdiagnoserna varför dessa är i fokus.Mycket lite uppmärksamhet har hittills getts till de mekanismer som är involverade i utvecklingen från sjukdom till arbetsoförmåga i termer av sjukskrivning och sjukersättning. Här är det också viktigt att beakta sjukdomens svårighetsgrad, och eventuell förekomst av andra sjukdomar (samsjuklighet), eftersom detta är av hög klinisk relevans. Det bör dock noteras att de flesta människor som har en medicinsk diagnos inte blir sjukskrivna eller får sjukersättning. Det är dock oklart varför vissa individer med kronisk smärta och/eller psykisk ohälsa blir arbetsoförmögna medan andra inte blir det. Vilka faktorer påverkar att ett hälsotillstånd eller en sjukdom utvecklas på så sätt att arbetsförmågan nedsätts temporärt eller permanent? Vilka faktorer skyddar från framtida arbetsoförmåga bland dem med kronisk smärta och/eller psykisk ohälsa?Det övergripande syftet med detta tvärvetenskapliga projekt är att undersöka sambanden mellan kronisk muskuloskeletal smärta, psykisk ohälsa och risk för framtida arbetsoförmåga. Detta kommer att undersökas i en stor, rikstäckande och unik prospektiv populationsbaserad tvillingkohort. Olika aspekter av sambanden mellan kronisk smärta, psykisk ohälsa och arbetsoförmåga kommer att studeras, med särskild tonvikt på betydelsen av arv, miljö och samsjuklighet, men även andra individuella faktorers roll för sambanden kommer att undersökas.En stor tvillingkohort ger en unik möjlighet att beakta betydelsen av arv och gemensamma miljöfaktorer. Hittills finns mycket få studier om sjukfrånvaro baserade på tvillingkohorter och endast två av dessa tidigare studier berör delvis ovan syfte och frågeställningar. Dessa studier indikerar att det delvis är olika ärftliga och miljömässiga aspekter som har betydelse för sjukdomen i sig och sjukfrånvaro i densamma. Materialet inkluderar 119 907 tvillingar födda mellan 1925 och 1990. Tvillingarna har besvarat flera enkäter med frågor om sjuklighet, smärta, psykisk ohälsa, livsstil, psykosociala faktorer etcetera. Registerdata har inhämtats för åren 1990-2013 från Försäkringskassan, SCB och Socialstyrelsen avseende sociodemografiska data, diagnosspecifik sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning, sjukvård, förskrivna läkemedel, dödsfall, etcetera. Ett flertal prospektiva kohortstudier kommer att genomföras baserade på dessa data, som är unika då ingen motsvarande tvillingkohort med detaljerade sjukfrånvarodata av denna storlek finns någon annanstans.Mer kunskap om diagnosspecifik sjukskrivning/sjukersättning och om betydelsen av ärftliga faktorer och miljöaspekter när det gäller övergången mellan sjukdom och arbetsoförmåga behövs för att på bästa sätt utform

• Vetenskapsrådet

  Öppnar nytt fönster hos ror.org.

  ROR

2021-00154_VR

REWHARD - Nationell infrastruktur för forskning om sociala relationer, arbete och hälsa över livsloppet

Hälsa, arbete och sociala relationer är fundamentala för människors välfärd. Sverige har en stark ställning i forskningen om hur levnadsförhållanden utvecklas över individers livsförlopp och mellan tidsperioder samt om hur levnadsvillkor av olika slag påverkar varandra i samspel med det omgivande samhället och dess utveckling. REWHARD är en kraftsamling som avser att ytterligare stärka Sveriges framskjutna position i välfärdsforskningen. Hur människors hälsa och livssituation utvecklas påverkas av många faktorer som är komplexa, varierar mellan grupper och i olika livsfaser. Människors välfärd kan även vara ett resultat av händelser långt tidigare i livet och förändras genom samhällets, arbetslivets eller privatsfärens utveckling, samt påverkas också av människors egna val och beteenden. För att få kunskap om hur livsvillkor formas och utvecklas behövs därför data som spänner över hela livsförlopp, rentav generationer. REWHARD är en nationell infrastruktur som gör att sådana komplexa samband kan undersökas och möjliggör därmed banbrytande forskning. REWHARD omfattar fyra komplementära, högkvalitativa longitudinella forskningsdatabaser: SLOSH, LNU, IMAS och STODS. De innehåller rik information om levnadsförhållanden från barndom till ålderdom och död för flera generationer av Sveriges befolkning, sammanlagt drygt 13 miljoner personer födda från 1800-talet fram till 2014. Exempel är data om sociodemografi, utbildning, familjesituation, arbetsförhållanden, hälsobeteenden, sjukdom/skada, sjukfrånvaro, pension, etc.REWHARD:s databaser möjliggör forskning om samhälleliga utmaningar såsom den åldrande befolkningen, ekonomiska klyftor, in- och utvandring, teknologiska förändringar som omvandlar arbetslivet samt fenomen som stress, psykisk ohälsa, sjukfrånvaro, förlängt arbetsliv och förtida död. Hur genomgripande förändringar i samhällsförhållanden påverkar människor kan också studeras, t.ex. i samband med ekonomiska kriser eller pandemier som Covid-19.REWHARD:s mål är att säkra den långsiktiga överlevnaden, utvecklingen, och användningen av de fyra databaserna, stötta innovativ forskning på området samt sprida kunskaper och erfarenheter kring användningen av den typ av komplexa longitudinella data som ingår.Ett förnyat stöd från VR innebär att Sverige kan fortsätta ligga i framkant inom välfärdsforskningen och starkt bidra till dess utveckling. REWHARD avser att genomföra nya datainsamlingar med enkäter, intervjuer och registerdata samt utvidga och utveckla de fyra databaserna för att säkerställa såväl innovativ förnyelse som fortsatt tillgänglighet av uppdaterade data för nationell och internationell forskning. REWHARD publicerar omfattande information om sina data; förser forskare med data, statistiska programfiler och resultat; och delar kunskap om hantering av longitudinella register-, enkät-, och intervjudata. REWHARD organiserar även tvärvetenskapliga metodseminarier för användare och andra forskare samt bidrar till metodutveckling, t.ex. via studier av olika metoder för datainsamling och om bortfallsproblematik.I ett internationellt perspektiv är Sverige förmodligen det enda land som tillhandahåller en infrastruktur av denna omfattning och kvalitet. Även om motsvarande data finns i andra nordiska länder har Sverige den största befolkningen och därmed data om fler individer. Detta ger möjlighet att studera även sällsynta exponeringar och utfall samt att fokusera på små men betydelsefulla grupper i befolkningen.Eftersom REWHARD hanterar känsliga personuppgifter ingår juridisk expertis för att säkerställa bredast möjliga användning av data inom ramen för tillämplig lagstiftning och forskningsetiska regelverk samt med gott skydd för den personliga integriteten.Forskning baserad på REWHARD:s data bygger på teorier och metoder från många discipliner (t.ex. psykologi, sociologi, nationalekonomi, medicin, epidemiologi, hälsoekonomi, försäkringsmedicin och folkhälsovetenskap) och kan därigenom svara på ett stort antal frågor om hur levna