STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence

Målsättningen med projektet är att få ökad kunskap om arvets och psykosociala faktorers betydelse för att bli sjukskriven och för att få aktivitets- och sjukersättning totalt sett men också för olika diagnosgrupper, särskilt med fokus på muskuloskeletala och psykiatriska diagnoser vilka tillsammans står för en betydande del av sjukskrivningsdiagnoserna (ca 70 %). Kunskapsunderlaget när det gäller riskfaktorer för sjukfrånvaro och förtidspension (ordet används här även för aktivitets- respektive sjukersättningar) är mycket begränsat. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) publicerade 2003 en systematisk litteraturgenomgång av studier om sjukfrånvaro och förtidspension där det konstaterades att antalet studier var få, sällan hade hög vetenskaplig kvalitet, ofta var av tvärsnitts- eller retrospektiv karaktär. Behovet av prospektiva studier på området konstaterades vara stort. Sedan dess har ett fåtal sådana studier publicerats, dock ofta gjorda på selekterade grupper som t.ex. statstjänstemän i London eller personer från ett specifikt län i Sverige. Sjukfrånvaro och förtidspension ses som ett stort folkhälsoproblem med allvarliga konsekvenser för individer, arbetsgivare och samhälle. Många egenskaper, liksom ett flertal folksjukdomar, utgör ofta resultatet av ett komplext samspel mellan arv och miljö. Att familjemedlemmar liknar varandra med avseende på en egenskap eller i förekomst av någon sjukdom har observerats i många studier. Familjär likhet förklaras med att familjemedlemmar delvis har samma gener och en gemensam miljö som t.ex. likartade kostvanor. Det finns också skillnader mellan familjemedlemmar vilka förklaras av individspecifika (psykosociala) faktorer. Genom att studera tvillingar kan man få reda på den relativa betydelsen av arv och miljö för en egenskap eller sjukdom. Den klassiska tvillingmetoden är baserad på det biologiska faktum att enäggstvillingar har utvecklats från ett befruktat ägg medan tvåäggstvillingar uppkommit från två olika befruktade ägg. Enäggstvillingar är genetiskt identiska medan tvåäggstvillingar i genomsnitt är 50 % genetiskt lika. Om enäggstvillingar i genomsnitt visar sig vara mer lika än tvåäggstvillingar tyder detta på att genetisk variation har betydelse för den egenskap vi studerar. Det är därför viktigt att både en- och tvåäggstvillingar inkluderas. I undersökningar av flera folkhälsosjukdomar är tvillingarna i ett stort antal par olika, dvs. den ena tvillingen i ett par är sjuk medan den andra är frisk. Detta pekar på att individspecifika riskfaktorer har betydelse för den sjukdom eller den egenskap som studeras. Denna longitudinella kohortstudie inkluderar ca 57,000 tvillingar födda mellan 1925 och 1958 som kommer att följas fram till och med år 2006. Registerdata om sjukfrånvaro och förtidspension kopplas till dessa tvillingar. Ca 30,000 av tvillingarna har besvarat en enkät 1973 och 38,700 en telefonintervju 1998-2002. Genom att kombinera tvillingmetodik med sjukfrånvaroforskning ges en unik möjlighet att kontrollera för och att undersöka ärftliga faktorers betydelse för sjukfrånvaro/förtidspension i olika diagnoser. Denna typ av studie är så vitt vi vet inte tidigare gjord men är däremot ofta efterfrågad inom sjukfrånvaroforskningen. Flera delstudier är planerade avseende ärftliga och miljömässiga/ psykosociala riskfaktorer för sjukskrivning och förtidspension, generellt, och i olika diagnoser, samt i vilken utsträckning detta varierar med kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet osv. En liknande studie avseende förtidspension i muskuloskeletala diagnoser pågår på en finsk tvillingkohort och ett samarbete med den Finska forskargruppen är initierat. Kunskap om risk för sjukfrånvaro och förtidspension bland kvinnor och män i olika åldrar och med olika sjukdomsdiagnoser är hittills mycket knapp. Om det visar sig att miljömässiga faktorer är av stor betydelse för förtidspension i en viss diagnos kan förändringar i miljön bidra till minskade sjukskrivningar