Medievalundersökningen 1979 - Nyhetsanalysen
https://doi.org/10.5878/002155
I samband med valet 1979 genomfördes vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet en större studie av det politiska innehållet i press, radio och TV. Syftet med studien var att besvara frågeställningar kring massmediernas innehåll och effekter. 1979 års undersökning har senare följts av studier av 1980 års folkomröstning i kärnkraftsfrågan liksom vid följande riksdagsval. Studierna genomförs inom ramen för forskningsprojektet Medievalundersökningar och bedrivs sedan 1990 vid den då av Avdelningen för masskommunikation vid statsvetenskapliga institutionen och journalisthögskolan skapade Institutionen för journalistik och masskommunikation.
Analysen av massmediernas innehåll i samband med 1979 års val bygger på en detaljerad kampanjstudie av nyhetsrapporteringen i press, radio och TV under de fyra sista veckorna före valdagen den 16 september. I kampanjstudien ingår även en analys av tidningarnas ledarmaterial. Kampanjstudien omfattar Sveriges Radios nyhetsredaktioner - Rapport, Aktuellt och Eko-redaktionens 18-sändningar och deras respektive valextraprogram - samt det politiska nyhetsmaterialet i elva storstadstidningar och femton landsortstidningar. Innehållsanalysen omfattar i princip allt rikspolitiskt material. I kampanjstudien ingår även en mätning av det kommunal- och landstingspolitiska materialets utrymme i dagspressen. Någon innehållsmässig analys av det kommunal- och landstingspolitiska materialet har däremot inte utförts. Politiskt nyhetsmaterial är sådant material där en partipolitisk aktör förekommer som agerande aktör (subjekt) och/eller som omtalad aktör (objekt). När man uppträder som agerande aktör innebär det i princip att man antingen säger något eller gör något. Det motsvarar vad som i dagligt tal brukar kallas att 'få komma fram' i massmedierna. Att förekomma som omtalad aktör innebär att någon annan (agerande) aktör uttalar sig om eller på något annat vis etablerar en relation till den aktuella aktören. I det ena fallet är aktören aktiv och i det andra fallet passiv.
Det som sagts ovan är den huvudregel som tillämpats i urvalet av artiklar och inslag i de olika medierna. I vissa fall har även det politiska innehållet bestämts med utgångspunkt från artikelns/inslagets ämnesmässiga innehåll. Om en artikel/inslag har behandlat sakfrågor av uppenbar politisk relevans har artikeln/inslaget kodats som politiskt material även om inte någon partipolitisk aktör agerar och/eller omtalas i artikeln.
Syfte:
Att beskriva, kartlägga och analysera nyhetsmedias rapportering av valrörelsen 1979.
Dokumentationsfiler
Dokumentationsfiler
Citering och åtkomst
Citering och åtkomst
Tillgänglighetsnivå:
Skapare/primärforskare:
- Kent Asp – Göteborgs universitet - Institutionen för journalistik medier och kommunikation
Forskningshuvudman:
Data innehåller personuppgifter:
Nej
Citering:
Språk:
Metod och utfall
Metod och utfall
Analysenhet:
Population:
Nyhetsanalysen: Artikel (storstadstidningar), inslag (radio/TV) Ledaranalysen: Ledarartikel (storstadstidningar/landsortstidningar)
Tidsdimension:
Beskrivning av urval:
Det medieurval som utnyttjas i kampanjstudien är inte i statistisk mening ett representativt urval av svenska massmedier. De tidningar som ingår har t ex inte valts ut genom ett slumpmässigt urvalsförfarande. De medier som tagits med i undersökningen har valts ut med utgångspunkt från huvudsakligen effektorienterad urvalsprincip. Den effektorienterade urvalsprincipen innebär att medier med stor spridning tagits med. Anledningen till detta är att ett av undersökningens huvudsyften är att studera medieeffekter. Man har därför försökt få med sådana medier i undersökningen som många väljare exponerar sig för. Detta har inneburit att exempelvis nyhetsprogrammen i radio och TV tagits med i undersökningen liksom de upplagemässigt största tidningarna i Sverige. Den effektorienterade urvalsprincipen har kompletterats med en grupprepresentativ urvalsprincip vilket innebär att olika typer av medier skall vara representerade i urvalet. I detta fall är två gruppkriterier av intresse - dels medietyp, dels mediets politiska färg. När det gäller medietyp är radio och TV samt storstadspressen redan representerade i urvalet genom den effektorienterade urvalsprincipen, eftersom de uppfyller kravet på en stor publik. Till detta kommer att samtliga riksdagspartiers huvudorgan är representerade i urvalet (gruppkriteriet politisk färg).
Tidsperiod(er) som undersökts:
Variabler:
111
Antal individer/objekt:
14972
Dataformat/datastruktur:
Datainsamling - Innehållskodning
Datainsamling - Innehållskodning
Insamlingsmetod:
Innehållskodning
Tidsperiod(er) för datainsamling:
1979-08-13 - 1979-09-16
Datainsamlare:
- Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen
Datakälla:
- Kommunikation: Offentlig
- Kommunikation
Geografisk täckning
Geografisk täckning
Geografisk plats:
Administrativ information
Administrativ information
Ansvarig institution/enhet:
Statsvetenskapliga institutionen
Finansiering
Finansiering
Finansiär:
- Riksbankens jubileumsfond
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesklassificering enligt CESSDA:
Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025:
Relationer
Relationer
Relaterade forskningsdata:
Publikationer
Publikationer
Citering:
Asp, K., Hedberg, P., & Esaiasson, P. (1985) Massmedieundersökning : valet 1979 : teknisk rapport. Göteborg: Department of Political Science. ISSN 0282-311X.
ISSN:
Versioner
Versioner
Metadata
Metadata
Versioner
Versioner
