VALU 1999 - SVT:s vallokalsundersökning Europaparlamentsvalet 1999
https://doi.org/10.5878/001511
Denna vallokalsundersökning genomfördes i anslutning till Europaparlamentsvalet den 13 juni 1999.
Vallokalsundersökningar (exit polls) innebär att man frågar ett urval av väljare då de lämnar vallokalen dels vilket parti de röstat på och dels ett antal valsociologiska frågor. Undersökningsmetoden har med framgång använts i ett flertal länder för prognos- och analysändamål. Den första vallokalsundersökningen i Sverige genomfördes vid riksdagsvalet 1991. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till Europaparlamentet.
Syfte:
Ge ett analysunderlag för den valvaka som sändes i Sveriges Television under valkvällen, samt för andra eftervalsanalyser.
Dokumentationsfiler
Dokumentationsfiler
Citering och åtkomst
Citering och åtkomst
Tillgänglighetsnivå:
Skapare/primärforskare:
- Hans Hernborn – Sveriges Television AB
- Sören Holmberg – Göteborgs universitet - Statsvetenskapliga institutionen
- Torbjörn Thedéen – Kungliga tekniska högskolan - Avdelningen för säkerhetsforskning
- Per Näsman – Kungliga tekniska högskolan - Avdelningen för säkerhetsforskning
Forskningshuvudman:
Data innehåller personuppgifter:
Nej
Citering:
Metod och utfall
Metod och utfall
Analysenhet:
Population:
Svenska valmanskåren
Tidsdimension:
Urvalsmetod:
Beskrivning av urval:
Med hjälp av statistik rörande genomförd poströstning vid riksdagsvalet 1998 från Posten valdes 40 poströstningsställen ut för att ingå i VALU 1999 EUP. Vid de utvalda poströstningsställena fick de som poströstade under ett slumpmässigt valt förmiddags- respektive eftermiddagspass under nio dagar före valdagen fylla i enkäten. Förmiddagspasset och eftermiddagspasset var tillsammans fyra timmar. Start- och slutpunkt för respektive pass valdes slumpmässigt.
Under valdagen, 13 juni 1999, genomfördes undersökningen vid 80 valdistrikt (vallokaler). Valdistrikten var fördelade på de olika regionerna i enlighet med regionernas storlek vad avser antalet röstberättigade. Detta innebär till exempel att det i två regioner utvaldes färre valdistrikt än i de övriga två regionerna. Inom varje region valdes så de valdistrikt som skulle ingå i undersökningen. På detta sätt kom 80 valdistrikt att utväljas. För varje distrikt utvaldes därefter ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass, vilka tillsammans utgjorde tre timmar. Passens start- och slutpunkt valdes slumpmässigt. Då vallokalerna som skulle ingå i VALU 1999 EUP valdes innan RSV hade fastställt det totala antalet valdistrikt, deras storlek och namn gjordes urvalet bland de distrikt som fanns vid Europaparlamentsvalet 1995 och/eller vid riksdagsvalet 1998.
Tidsperiod(er) som undersökts:
Variabler:
46
Antal individer/objekt:
6940
Dataformat/datastruktur:
Datainsamling - Självadministrerat frågeformulär
Datainsamling - Självadministrerat frågeformulär
Insamlingsmetod:
Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling:
1999-06-01 - 1999-06-13
Datainsamlare:
- Sveriges Television AB
Antal svar:
6940
Datakälla:
- Befolkningsgrupp
Geografisk täckning
Geografisk täckning
Geografisk plats:
Högsta geografiska enhet:
Land
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesklassificering enligt CESSDA:
Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025:
Relationer
Relationer
Webbplats:
Relaterade forskningsdata:
Publikationer
Publikationer
Citering:
Hernborn, Hans, Holmberg, Sören & Näsman, Per (2006). Valu i allmänhetens tjänst. Stockholm: Sveriges television (SVT)
Citering:
Hernborn, Hans, Holmberg, Sören, Näsman, Per, & Thedéen, Torbjörn (2003) Valu : Sveriges Televisions vallokalsundersökningar. Stockholm: SVT.
Citering:
Hernborn, Hans (2002). Valu : Swedish exit polls. Stockholm: Sveriges television (SVT)
Länkar:
Versioner
Versioner
Metadata
Metadata
Versioner
Versioner

Sveriges Television AB