Intervjuer med 22 barn som besökt en äldre släkting på en vuxenintensivvårdsavdelning

Syfte: Artikeln är en rapport om en studie av barns erfarenheter av att besöka en allvarligt sjuk/skadad släkting på en intensivvårdsavdelning. Bakgrund: Lite uppmärksamhet har ägnats åt barns erfarenheter och behov när de besöker en släkting som vårdas vid en högteknologisk vuxenintensivvårdsavdelning. Istället har fokus legat på de vuxnas behov och erfarenheter. Metod: 2004 intervjuades 28 barn (14 flickor och 14 pojkar) i åldrarna 4-17 år som hade besökt en vuxen släkting, tre månader efter besöket. En hermeneutisk förhållningssätt har används när data har analyserats och tolkats. Resultat: Fyra teman identifierades vid analysen av data: Det innebar väntan, Det var underligt/främmande, Det var vitt och Det var bra. Väntan upplevdes som svårt och ökade känslan av osäkerhet, utanförskap och separation, vilket i sin tur ledde till anspänning och oro. "Det var underligt/främmande" uppfattades som något okänt men också som intressant och med nyfikenhet. Upplevelsen av intensivvårdsavdelningen var att den var vit. Allting i patientens rum upplevdes som vitt och tråkigt. Det saknade glädje. "Det var bra" handlar om besökets konsekvenser som innebar att barnen fick träffa och se släktingen själva. Detta gav känslor av glädje och lättnad. Slutsats: Barns upplevelser av att besöka en vuxen på intensivvårdsavdelning verkar stödja teorier som framhåller vikten av att barn är delaktiga i familjens angelägenheter. Syfte: Att beskriva och förstå barns tankar och känslor relaterade till besök hos allvarligt sjuka/skadade släktingar eller familjemedlemmar på intensivvårdsavdelning. 22 intervjuer med barn som besökt en släkting på en vuxenintensivvårdsavdelning