Event conceptualisation and aspect in L2 English and Persian: An application of the Heidelberg-Paris model

Datamaterialet har använts i en undersökning för en avhandling i engelsk lingvistik om frågor ang likheter och skillnader i användning av progressiv aspekt i två olika språksystem, engelska och persiska. Båda har grammatikaliserad progressiv. Studien är en tillämpning av Heidelberg-Paris modellen för undersökning av den progressiva aspektens påverkan på kognitiv konceptualisering av enstaka händelser och händelseförlopp. Undersökningen bygger på en analys av korta händelsebeskrivningar på satsnivå och återberättelser, dvs. på diskursnivå, av händelseförlopp visade i en video film, såsom de beskrivs i litteratur skrivna av von Stutterheim & Lambert (2005) DOI: 10.1515/9783110909593.203; Carroll & Lambert (2006: 54–73) http://libris.kb.se/bib/10266700Öppnas i en ny tabb; och von Stutterheim, Andermann, Carroll, Flecken & Schmiedtová (2012) DOI: 10.1515/ling-2012-0026. Oavsett den gemensamma progressiva aspekten i dessa språksystem finns det språksystem-relaterade typologiska olikheter i form av att antigen ha eller inte ha den fundamentala imperfektiva-perfektiva distinktionen mellan de två system, vilket utövar påverkan på progressivs användningsområden. Utöver beskrivningen av den progressiva aspekten och dess påverkan på händelsernas kognitiva konceptualisering är en viktig del av undersökningen relaterad till persiska studerande av engelska som andraspråk. Detta tar en speciell hänsyn till det sätt de konceptualiserar pågående händelser då deras språksystem är olika. Undersökningen innehåller data från två olika experiment - experiment 1 och experiment 2. Data för båda experiment samlades in via emejl. För att erhålla användbara data sändes uppgiftspecifika instruktionsblad samt frågor om språkbakgrund, förberedda separat för de två experiment via emejl till sex olika informantgrupper, dvs. tre språkgrupper och två experiment. Ytterligare skickades Nelson English test https://www.worldcat.org/isbn/9780175551972Öppnas i en ny tabb, avsedd att testa färdigheter i engelska i experiment 2 hos persiska L2 engelska användare. Nelson English språktester är utgivna i Fowler, W.S. & Coe, N. (1976). Nelson English tests. Middlesex: Nelson and Sons. Denna språktestsamling har tester för alla färdighetsnivåer i engelska. Dessa nivåspecifika språktester består av tio olika testgrupper från den elementära till välavancerade nivån. Inom de tio olika testgrupper finns fyra olika testnivåer, dvs. A, B, C, och D, då denna språktestsamling kommer upp till 40 språktester. Varje språktest består av 50 flervalsfrågor. Testen med benämning 250C valdes för detta projekt. Den tillhör plats 19 ut av de totala 40 tester. Flervalsfrågorna granskades av en professionell L1 engelska användare. Fem frågor rörande uttal togs bort som olämpliga. Dessutom gjordes några få justeringar av frågor rörande grammatik i syfte att inkludera frågor som involverar en kontrast för de persiska L2 engelska användare med tanke på dessa språks grammatik. Justeringarna i den valda grammatiktesten gör test 250C till en lämplig färdighetstest för de iranska L2 engelska studerande på välavancerad nivå i detta L2 språk som de lärt sig i klassmiljö. De två datainsamlingar från informanterna i projektet kan beskrivas på följande sättet: data från experiment 1 ligger som grund för beskrivningen av användningen av den progressiva aspekten i engelska, persiska och L2 engelska , medan data från experiment 2 ligger som grund för analysen av dess användning i lång diskurs/språkproduktion för de tre språkgrupper. De förvalda parametrarna omfattade för det första så kallad ’phasal decomposition’, vilken syftar till användningen av progressiv i enskilda korta pågående händelser och återberättelser, samt användningen av begin/start i återberättelser av en lång serie av händelseförlopp. För det andra undersöktes nivån av granularitet, vilket syftar till mängden av språkproduktionen i återberättelser av händelseförlopp. För det tredje granskades händelsernas nådda slutpunkter, ’right boundary’, dvs. högra gräns vilken utgörs av en slutpunktsmarkering och kan göras genom användning av både 2-state verb typer och 1-state verb typer följda med en slutpunktsadjunkt. Dessa granskades både i enstaka händelser och som en del av ’temporal shift’ i återberättelser av händelseförlopp. ’Temporal shift’ definieras som följande: händelserna med slutpunktsmarkering i en brättelse för berättelsen på tidslinjen vidare via högra gränsen. Händelserna med ’left boundary’, dvs. vänstra gränsen, för också berättelsen framåt, även om dessa händelser inte har en slutpunktsmarkering. För det fjärde granskades ’left boundary’, dvs. vänstra gräns, vilken omfattar användning av begin/start och try i återberättelser av händelseförlopp. Slutligen undersöktes temporal strukturering, vilken syftar till slutpunktsmarkering i huvudverb före förekomsten av temporal adverbial then i återberättelser av händelseförlopp (Dessa test beskrivs i dokumentationsfilerna aspectL2English_Persian_Exp2Chi-square-tests-in-SPSS.docx och aspectL2English_Persian_Exp2Chi-square-tests-in-SPSS.rtf). I båda experiment tittade informanterna på en video. Den ena videon visar korta händelser för beskrivning, den andra långa serier av händelser för återberättelse. Således bygger projektet på två olika videofilmer med stimulus för två slags experiment. I experiment 1 användes en video av 63 korta videoklipp som visar enskilda vardagshändelser. Videon gjordes tillgänglig av Professor Christiane von Stutterheim, Heidelberg University Language & Cognition (HULC) Lab, at Heidelberg University, German, https://www.hulclab.euÖppnas i en ny tabb. I experiment 2 användes en animation, Quest, producerad av Thomas Stellmach 1996 som är tillgänglig på http://www.youtube.com/watch?v=uTyev6OaThgÖppnas i en ny tabb. Båda videorna har använts i tidigare undersökningar på olika språk av forskare affilierade med HULC. Informanterna ombads att beskriva händelserna i stimuli videon, spela in sin språkproduktion samt skicka den till forskaren. I experiment 2 erhölls merparten av data från Prof. von Stutterheim, Heidelberg University. Av 34 återberättelser från Heidelberg valdes 24 ut för denna undersökning. Undersökningen hade sex olika informantgrupper, dvs. helt separata grupper för de två experiment. Data från beskrivningen av de enskilda händelser i experiment 1 analyserades kvantitativt i Excel. Återberättelserna i experiment 2 kodades enligt utvalda parametrar i Nvivo 10 (2014) som producerade deras kvantitativa förekomst (Ltd, Nv. (2014). NVivo QSR International Pty Ltd, Version 10. Doncaster, Australia: QSR International). Siffrorna erhållna från Nvivo 10 analyserades i statistiska tester i Excel och SPSS (2017). Dessa är lämpliga verktyg för detta projekt. Excel passar väl för den mindre mängden av data i experiment 1 medan Nvivo 10 är mer praktiskt för de större mängden av data och parametrarna i experiment 2. Viktigt är att Nvivo 10 gjorde det möjligt att analysera data från de tre språkgrupperna på samma sätt då de relevanta kategorierna och parametrarna blivit definierade. Då resultaten skulle erhållas på samma sätt från varje dataset, omanalyserades data från Heidelberg för experiment 2 enligt de kriterier som använts i denna undersökning trots att analyserna i detta projekt följer noggrannt de kriterier som tidigare använts i modellen.