Tidigare arkeologiska undersökningar längs Ostlänken-korridoren 1965-2012: Femton kilometer forntid under motorvägen - En stensättning från äldre järnålder samt en härd, fornlämning 236, Kumla, Trosa-Vagnhärads socken

Undersökningarna föranleddes av en ny sträckning och utbyggnad av E4:an inom Södermanlands län och utfördes under tiden maj 1979 - september 1981. Sammanlagt undersöktes ca 60 000 m2. Flera av fornlämningarna var okända och syntes ej i markytan före undersökningen. De framkom omedelbart före eller under avbaningarna för vägbygget. Samtliga fornlämningars matjordslager avbanades med maskin. Därefter skedde traditionell handgrävning. De undersökningar vars data finns tillgängliga i denna studie omfattar undersökning av tre gravfält, två boplatslämningar samt en stensättning. Fornlämningarna omfattar perioderna bronsålder samt äldre och yngre järnålder. Datamaterialet från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Undersökningarna föranleddes av en ny sträckning och utbyggnad av nya E4:an inom Södermanlands län samt därmed förenade arbeten. Målsättningen var i initialskedet att undersöka de registrerade fornlämningar som berördes av exploateringen. Vägverkets avbaningar medförde ett betydligt större antal fornlämningar än beräknat. Tyngdpunkten lades då på att försöka få en övergripande syn på den totala fornlämningsbilden inom området samt att utföra antikvariska kontroller och provgrävningar på presumtiva fornlämningar. ZIP-filen innehåller tre shape-filer med information om schakt och anläggningar, samt en karta i GeoTIFF-format. Fornlämningen undersöktes i augusti 1980 och bestod av en stensättning, en härd samt en stensättningsliknande lämning, som visade sig vara en naturbildning. I stensättningen påträffades endast rena brända ben från en vuxen individ. Med hänsyn till läget och benfynden kan graven troligen dateras till äldre järnålder. Härden påträffades ca 15 m norr om stensättningen vid maskinavbaning.