Agilent genuttryck microarray rådata för STO-3
Citering och åtkomst
Citering och åtkomst
Tillgänglighetsnivå:
Skapare/primärforskare:
Forskningshuvudman:
Data innehåller personuppgifter:
Ja
Typ av personuppgifter:
Pseudonymiserade uppgifter
Kodnyckel existerar:
Ja
Data innehåller känsliga personuppgifter:
Ja
Citering:
Språk:
Metod och utfall
Metod och utfall
Population:
Bröstcancerpatienter diagnostiserade i Stockholm 1976-1990
Studiedesign:
- Randomiserad kontrollerad studie (RCT)
- Experimentell studie
Variabler:
31195
Antal individer/objekt:
652
Dataformat/datastruktur:
Prover/material - Befintliga från vetenskaplig samling/biobank
Prover/material - Befintliga från vetenskaplig samling/biobank
Namn:
Typ(er) av prov:
Datainsamling - Registerutdrag och/eller tillgång till prov i biobank
Datainsamling - Registerutdrag och/eller tillgång till prov i biobank
Insamlingsmetod:
Registerutdrag och/eller tillgång till prov i biobank
Tidsperiod(er) för datainsamling:
2013 - 2014
Datakälla:
- Biologiska prover
Geografisk täckning
Geografisk täckning
Geografisk plats:
Administrativ information
Administrativ information
Ansvarig institution/enhet:
Institutionen för onkologi-patologi
Etikprövning:
Stockholm - 2017/2066-32, 97-451, 76-51.
STO-3 studien godkändes av Karolinska Institutet etikkommitte och deltagarna gav muntligt samtycke. Studien genomfördes vid Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland, Sverige, och startade 1976.
Finansiering
Finansiering
Finansiär:
- Vetenskapsrådet
Öppnar nytt fönster hos ror.org.
RORÖppnas i en ny tabb
Referensnummer:
2014-02057_VR
Projektnamn på ansökan:
Ansökan: Intra-tumör heterogenitet: En markör för tumör aggressivitet som påverkar den långsiktiga risken att insjukna i spridd bröstcancersjukdom samt att dö?
Information om finansiering:
Vem har hög risk för att insjukna i spridd bröstcancersjukdom samt att dö? Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor i Sverige. Av de kvinnor som insjuknar i bröstcancer kommer cirka var femte kvinna att drabbas av spridd sjukdom och dö. Orsaken till bröstcancer är mångfasetterad, men reproduktionsfaktorer, hormonell miljö och tillförsel av kvinnligt könshormon och gulkroppshormon är faktorer som påverkar risken för bröstcancer. Det är också känt att en andel patienter med bröstcancer har en nedärvd känslighet som gör att de har högre risk att drabbas av cancer. Av all bröstcancer uppskattas mellan fem och tio procent orsakas av en känd ärftlig genförändring. Det som förbättrat bröstcanceröverlevnaden över tid är det omfattande användandet av olika hormonellt baserade behandlingsmetoder, kemoterapi och givetvis mammografiscreening. Trots detta svarar bara omkring 50% av kvinnor med hormonkänslig bröstcancer på hormonell behandling. Bröstcancer är en mycket heterogen sjukdom med olika tumörutveckling, spridningsförmåga och tid till eventuell spridning av sjukdomen. Spridd bröstcancer kallas även metastatisk sjukdom och går idag inte att bota. Prognosen för en kvinna med bröstcancer bestäms med hjälp av olika tumöregenskaper såsom hur onormala tumörcellerna ser ut i ett mikroskop (tumörgrad), tumörens tillväxttakt och hormonkänslighet. Med hjälp av en punktion från en bröstcancertumör kan man erhålla viktig information om dess biologiska egenskaper. Fyra av fem kvinnor som diagnosticeras med bröstcancer har hormonkänslig bröstcancer, vilket betyder att bröstcancertumören är beroende av kvinnliga könshormoner för att växa. En mycket mindre andel kvinnor som insjuknar i bröstcancer, cirka 10-15%, har en HER2-positiv tumör vilket betyder att tumören innehåller stora mängder av tillväxtfaktorn HER2 som stimulerar tumörens tillväxt. I kliniken används hormonkänslighet, tillväxttakt samt om tumören innehåller HER2 för att avgöra vilken behandling en kvinna som insjuknat i bröstcancer ska få, och de kallas därför behandlingsprediktiva bröstcancermarkörer. Dessvärre förutspår inte dessa markörer patienters långsiktiga risk att få metastatisk sjukdom eller hur väl de kommer att svara på sin behandling, vilket är mycket viktigt då en bröstcancerdiagnos är vanligast mitt i livet. Vi och andra forskare har visat att dessa behandlingsprediktiva bröstcancermarkörer kan ändras då en bröstcancertumör växer eller sprider sig till andra delar av kroppen samt att detta ger sämre överlevnad. Varför är det så? Det är inte känt men en orsak kan vara att det inom en och samma tumör finns tumörceller med motsatta tumöregenskaper. Till exempel tumörceller som är hormonkänsliga och tumörceller som inte är hormonkänsliga i samma bröstcancertumör, vilket kallas för intra-tumör heterogenitet. Vårt mål är därför att undersöka om kvinnor med hög intra-tumör heterogenitet har en ökad långsiktig risk att insjukna i spridd bröstcancersjukdom och dö. Detta genom att på ett unikt sätt i en stor kohort av kvinnor med bröstcancer med lång uppföljning och detaljerad information jämföra intra-tumör heterogenitet av tumöregenskaper (på proteinnivå och gennivå) hos kvinnor som har dött av sin sjukdom och kvinnor som har överlevt. Vårt projekt avser att ge ökad kunskap om bröstcancer genom att hitta markörer som identifierar patienter med hög långsiktig risk att insjukna i spridd bröstcancersjukdom och att dö. Detta kan på sikt ha stor betydelse för kvinnor med bröstcancer, och främja mer patientspecifika behandlingsval.
Finansiär:
- Vetenskapsrådet
Öppnar nytt fönster hos ror.org.
RORÖppnas i en ny tabb
Referensnummer:
2020-02466_VR
Projektnamn på ansökan:
Betydelsen av intra-tumör heterogenitet för risken att dö av bröstcancer
Information om finansiering:
Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor i Sverige. Det är en mycket heterogen sjukdom med olika tumörutveckling, spridningsförmåga och tid till eventuell spridning av sjukdomen. En kvinna kan insjukna i spridd bröstcancer allt ifrån månader till decennier efter diagnos och metastatisk sjukdom går idag inte att bota. Av de kvinnor som insjuknar i bröstcancer kommer cirka var fjärde kvinna att dö av sin sjukdom. Prognosen för en kvinna med bröstcancer bestäms med hjälp av olika tumöregenskaper såsom hur onormala tumörcellerna ser ut i ett mikroskop (tumörgrad), tumörens tillväxttakt och hormonkänslighet. De flesta kvinnor diagnosticeras med hormonkänslig (östrogenreceptor-positiv) bröstcancer, vilket betyder att tumören är beroende av östrogen för att växa. Trots detta svarar bara omkring 50% av kvinnor med hormonkänslig bröstcancer på hormonell behandling. I kliniken används hormonkänslighet, tillväxttakt, samt om tumören innehåller tillväxtfaktorn HER2 för att avgöra vilken behandling en kvinna som insjuknat i bröstcancer ska få. Dessa tumöregenskaper förespår dock inte patienters långsiktiga risk att dö av sin sjukdom eller hur väl de kommer att svara på sin behandling. Det är viktigt att inse då bröstcancer är vanligt mitt i livet och medför risk för många förlorade kvinnoår. Det är känt att patienter med östrogenreceptor-positiv bröstcancer har en kontinuerlig risk för dödlig sjukdom mer än 25 år efter diagnos, men inte varför, och det finns för närvarande inga kända tumöregenskaper för att identifiera patienter som har en hög långsiktig risk att dö av bröstcancer. Vi har visat att tumöregenskaperna kan ändras när en bröstcancertumör växer eller sprider sig till andra delar av kroppen samt att detta ger sämre överlevnad. Varför är det så? Den bakomliggande orsaken är inte känd men en möjlig orsak kan vara att det inom en och samma tumör finns tumörceller med mycket olika egenskaper. Till exempel tumörceller som är hormonkänsliga och tumörceller som inte är hormonkänsliga i samma bröstcancertumör, vilket kallas för intra-tumör heterogenitet. Vi har nyligen publicerat en studie där vi undersökte om bröstcancerpatienter med lågrisktumörer och en varierande grad av uttryck av östrogenreceptorn inom sin bröstcancertumör (intra-tumör heterogenitet) har en ökad långsiktig risk att dö av bröstcancer. Vår slutsats var att patienter med hög intra-tumör heterogenitet av östrogenreceptorn har dubbelt så stor risk att dö av bröstcancer jämfört med patienter med låg intra-tumör heterogenitet (även då hänsyn tagits för andra kända prognostiska faktorer). Intressant är även att intra-tumör heterogenitet av östrogenreceptorn inte visade sig vara associerad med andra kända tumöregenskaper utan oberoende av dessa. Vårt syfte är därför att arbeta vidare med intra-tumör heterogenitet och undersöka om intra-tumör heterogenitet av östrogenreceptorn även är viktigt för patienter med högrisktumörer. Vidare ämnar vi utvärdera om intra-tumör heterogenitet av andra tumöregenskaper påverkar en patients risk att dö av bröstcancer. Detta genom att på ett unikt sätt i en stor klinisk bröstcancerstudie av kvinnor med bröstcancer med lång uppföljning och detaljerad information jämföra intra-tumör heterogenitet av tumöregenskaper (på proteinnivå och gennivå) hos kvinnor som har dött av sin sjukdom och kvinnor som har överlevt. Vårt projekt avser att ge ökad kunskap om faktorer som påverkar överlevnad genom att identifiera tumöregenskaper som förutsäger vilka patienter som har en hög risk att dö av sin sjukdom. Detta kan få stor betydelse för kvinnor med bröstcancer, och även ge möjlighet till anpassade behandlingar och kontroller för kvinnor med hög risk för sena återfall av sjukdomen.
