Enkät principer för ansvarsfördelning

• Formas

  Öppnar nytt fönster hos ror.org.

  RORÖppnas i en ny tabb

2022-01859_Formas

Ansvar för klimatanpassning över politiska nivåer, sektorsgränser och mellan offentliga och privata aktörer

Hur ansvaret för klimatanpassning skall fördelas mellan olika aktörer blir en allt viktigare fråga ju mer klimatet fortsätter att förändras. Frågor om vem som ska ta ansvar har under de senaste åren väckt diskussion i Sverige och lett till konflikter. Vi kan redan se hur stigande havsnivåer och skyfall ställer till problem i samhället. Konflikter om vem som ska klimatanpassa samhället handlar om i vilken utsträckning det offentliga ska ta ansvar och vilket ansvar som kan läggas på individer och företag. Det handlar också om att fördela ansvaret mellan olika samhällssektorer och olika politiska nivåer. För att effektivt kunna anpassa samhället till klimatförändringarnas negativa effekter, behöver flera politiska nivåer, olika sektorer och både offentliga och privata aktörer vara delaktiga. Det innebär att ansvar för klimatanpassningen behöver fördelas över dessa olika gränser. Det väcker frågor om hur en sådan fördelning kan se ut.För att fungera över tid behöver ansvarsfördelningen leda till effektiva åtgärder, men den behöver också vara väl förankrad i etiska principer och ses som legitim av dem som påverkas av beslut. Om fördelningen endast syftar till en effektiv ansvarsfördelning, finns en risk för att de som får ansvar inte vill eller kan ta det. Det kan leda till, att det som på pappret ser ut som effektiva åtgärder inte blir genomförda. Att fördelningen är grundad i etiska principer och i vad som ses som legitimt är alltså centralt för klimatanpassningens effektivitet.Vem som ska bestämma om, verkställa och betala för anpassningsåtgärder är frågor som måste diskuteras på ett transparent sätt för att beslut och åtgärder ska bli hållbara. Detta har inte gjorts i tillräcklig utsträckning i Sverige.Syftet med projektet är att bidra till en hållbar svensk klimatanpassning, med en rättvis och legitim fördelning av ansvar över politiska nivåer, sektorsgränser och mellan offentliga och privata aktörer. Målen för projektet är:M1. Kunskap om vad individer ser som legitim fördelning av ansvar för klimatanpassning.M2. Kunskap om vad offentliga aktörer ser som legitim fördelning av ansvar för klimatanpassning.M3. En bättre förståelse av vad olika teorier om rättvis fördelning av ansvar innebär för frågan om klimatanpassning över olika gränser. M4. En bättre förståelse av hur en fördelning av ansvar över olika gränser, som är rättvis, legitim och ändamålsenlig kan åstadkommas.För att nå mål ett och två kommer vi med hjälp av en enkät att undersöka vad befolkningen som helhet, och olika grupper. har för inställning till olika ansvarsfördelningar för klimatanpassning. Med hjälp av fokusgrupper kan vi också få en mer detaljerad förståelse av hur invånarna ser på ansvarsfördelning. Genom intervjuer med tjänstepersoner och politiker i kommuner, och med nationella myndigheter och branschorganisationer kommer vi att kunna få kunskap om hur offentliga aktörer ser på ansvarsfördelningen och svårigheterna att fördela ansvar över olika gränser.Det tredje målet kommer vi att nå genom att analysera de principer för rättvis ansvarsfördelning som diskuteras i litteraturen, men också genom att applicera dessa teorier på hypotetiska fall för att se hur väl de fungerar. Vi kommer också att anpassa teorierna för att de ska kunna hantera fördelning av ansvar över politiska nivåer och sektorsgränser, samt mellan offentliga och privata aktörer.Det fjärde målet kommer vi att nå genom att koppla samman resultaten från de tidigare delarna - teorier kring rättvis fördelning av ansvar respektive hur uppfattningar om ansvarsfördelning överensstämmer eller skiljer sig mellan olika grupper av invånare och mellan invånare och olika offentliga aktörer. Det kommer att resultera i en systematisk genomgång av hur konflikter kring vem som ska göra vad inom klimatanpassningen och på vilka grunder kan hanteras genom att kompromisser kan hittas som är så rättvisa, legitima och ändamålsenliga som möjligt.Projektet kommunicerar med fem typer av intressenter: kommuner, natio