Data for: Determinants of yield variation of organic cereals in productive agricultural areas

• Formas

  Öppnar nytt fönster hos ror.org.

  RORÖppnas i en ny tabb

2018-02396_Formas

Vad begränsar expansionen av ekologisk odling i Sverige?

Att öka arealen ekologisk odling och konsumtionen av ekologiska livsmedel har angetts som ett sätt att verka för flera av de Globala målen, t.ex. ’hållbar konsumtion och produktion (#12), ’bekämpa klimatförändringen (#13) och ’ekosystem och biologisk mångfald (#15). Ekologisk odling framhålls därför som ett sätt att åstadkomma ett hållbart jordbruk (#2), med en målsättning i den Nationella livsmedelsstrategin att 30 % av åkermarken ska vara ekologisk år 2030. Trots att konsumtionen av ekologiska produkter har ökat i Sverige, har arealen ekologisk odling stagnerat, inte minst därför att enbart en liten andel av den mest produktiva åkermarken odlas ekologiskt. Genom en tvärvetenskaplig ansats baserad på agronomisk, ekologisk och ekonomisk kompetens, undersöker vi vad som begränsar expansionen av ekologisk odling. I ljuset av detta undersöker vi därefter vilka åtgärder som kan vidtas för att stimulera ökningen av arealen ekologiskt odlad åkermark och vilka konsekvenser för grödval, skörd, ekonomi och miljö dessa skulle få.Projektet fokuserar på förutsättningarna för att bedriva ekologisk odling i produktiva slättbygder. Vi undersöker om möjligheten att odla ekologiskt begränsas av att kostnaden i form av skördeförlust jämfört med konventionell odling inte kompenseras av befintliga arealbaserade jordbruksstöd och produkternas merpris, och om de agronomiska förutsättningarna för ekologisk odling är sämre i slättbygder än i andra landskap på grund av större problem med skadegörare, mindre tillgång till naturliga fiender, sämre tillgång till godkända gödningsmedel, högre relativ kostnad att ha vall i växtföljden med betydelse för näringsstatus och ogräs och högre omställningskostnader.Genom att kombinera data som visar vid vilken tidpunkt gårdar ställt om till och från ekologisk odling med information om lantbrukares ålder och utbildning, gårdens driftsinriktning (t.ex. växtodling/djurhållning) och landskapets karaktär och markförhållanden, undersöker vi vad som styr viljan att ställa om. Vi analyserar betydelsen av relativa ekonomiska kostnader för att bedriva ekologisk odling (t.ex. i form av skördeförluster och högre kostnader) och vilken betydelse driftsformen på närliggande gårdar har.Genom att samla in information från ekologiska och konventionella gårdar undersöker vi statistiskt vilka faktorer som styr skillnader i skörd. Baserat på resultaten utformar vi jämförande studier och experiment som undersöker mekanismerna bakom de mönster vi finner. Detta kan till exempel vara undersökningar av hur driftsform och landskap påverkar ogräsförekomst, skadegörare och deras naturliga fiender, eller undersökningar av hur möjligheterna att upprätthålla en god näringsstatus skiljer sig mellan landskap. Vi undersöker experimentellt möjligheter att öka förmågan att producera goda skördar i ekologiskt lantbruk i slättbygd genom så kallad ekologisk intensifiering, det vill säga åtgärder som mobiliserar naturliga ekosystemtjänster som gynnar skörd.Genom att studera vilka faktorer som gör att lantbruk framgångsrikt har ställt om till ekologisk odling i våra studielandskap, inklusive val av växtföljd, produktionsform och lokala marknader, identifierar vi faktorer som gynnar omställning till ekologisk odling i slättbygd. Tillsammans med fokusgrupper med lantbrukare identifierar vi innovativa lösningar, som vi analyserar både relativt befintliga data från tidigare långliggande fältförsök, och genom att genomföra nya försök kopplade till dessa.Vi använder oss av flera typer av modellering för att utvärdera scenarier för ekologiskt lantbruk utvecklade tillsammans med vår avnämargrupp. För att undersöka hur alternativa utformningar av stöd till ekologisk odling (genom Landsbygdsprogrammet) eller förändringar av lokala marknader för ekologiska produkter påverkar sannolikheten att gårdar ställer om till ekologisk odling i olika landskap använder vi ekologisk-ekonomisk modellering. Vi utnyttjar kunskap från detta och tidigare forskningsprojekt för att mod