Sambandet mellan vuxenastma och trafikexponering vid bostadsadress, arbetsplatsadress, och tid utomhus i trafik. En tvåstegs fall-kontroll-studie

De flesta epidemiologiska studier som undersöker effekterna av trafik på respiratorisk hälsa använder trafikexponering vid bostadsadressen som indirekt mått på total trafikexponering. Den här studien använde GIS (Geographical Information Systems) för att skatta trafikexponering, inte bara vid bostadsadressen utan även vid arbetsplatsadressen och från enkätfrågor kring daglig vistelsetid i trafik under pendling ellar andra aktivieteter. Studien genomfördes i två steg: en första tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät) i södra Sverige 2004 (n = 24819, ålder 18-80 år, svarsfrekvens 59 %) följdes av en fall-kontroll studie 2005 där mer detaljerad information om exponering och confounders samlades in (n = 2856, astmatiker och kontroller (1:3, matchat på kön), svarsfrekvens 86 %). I den första undersökningen fanns endast uppgifter om bostadsadress. I den andra undersökningen ställdes även frågor om arbetsplatsadress och daglig vistelsetid i trafik under pendling eller andra aktivieteter. Bostads- och arbetsplatsadress geokodades och länkades i GIS till vägdata och spridningsmodellerade utomhuskoncentrationer av NOx (årsmedelvärde, 250 × 250 m upplösning). Syfte: Syftet var att undersöka sambandet mellan trafikexponering och prevalens av astma och astmasymtom hos vuxna i arbetsför ålder. Studien har undersökt 1) separata samband mellan trafik vid bostaden, arbetsplatsen, samt daglig tid utomhus i trafik, och 2) om en kombination av exponeringarna, d.v.s. totalexponeringen, kunde öka styrkan på sambandet mellan trafikexponering och astma. Datasetet innehåller en delmängd av respondenterna (astmatiker och kontroller) från den skånska folkhälsoundersökningen Folkhälsa i Skåne 2004.